Om att gasa och bromsa i politiken

Känner du någon Vimmerby-politiker vars parti har bra idéer om sjukvården?
I så fall tillhör du de nära femtio procent av svenskarna som kan ange ett parti som har just bra idéer om sjukvården - andra hälften känner inte till något sådant parti...
Ungefär samma fördelning är det när svenskarna ska peka ut politiska partier som har bra idéer om friskvård...
(Källa: Kairos Futures långtidsstudie "Opinion Hälsa" som publiceras i april och som man släppt några lösryckta rader ur i ett nyhetsbrev.)

Att landstinget genom åren, ur ett Vimmerby-perspektiv, misslyckats med vårdutbudet är ställt utom all tvivel. Vi har gått ifrån att ha ett eget sjukhus till att ha en vårdcentral.
Vårdutbudet har fokuserats till Västervik och Kalmar och om nästa steg är att fokusera den till Linköping lär väl både Västervik och Kalmar få större insikt i hur vi har det som ligger lite bredvid.
Det är diskussion på nivån om vi ska åka själva eller få ambulans, hur många ambulanser det behövs etc.
Egentligen handlar det om vad vi får för vårdkvalité, hur snabbt och hur rätt den kommer till oss, och hur effektiv den är.

I min värld skulle jag vilja se större vårdcentraler i alla kommuners centralorter, som skulle klara 90 procent av alla de hälsoproblem som kan uppstå. Dessa vårdcentraler ska skötas av kommunerna så stora samordningsvinster kan göras med barn- och äldreomsorg samt skola.
Sedan skulle dessa kompletteras med stora regionala, statligt drivna sjukhus där alla experter fanns. För om jag blev allvarligt sjuk är det meningslöst att ta resan till vårdcentralen i Vimmerby, via Västervik, Linköping och därefter Karolinska.
Det räcker med Vimmerby och därefter Linköping.
Att ha en extra politikernivå i form av landsting tycker jag är slöseri.

Sjukvården tror jag, och det bekräftas också av undersökningar, är en mycket viktig fråga för svenskarna. I Vimmerby drevs sjukvårdsfrågorna hårt av forne chefredaktören och centerpolitikern Ingmar Karlsson, som slogs med namninsamlingar och spränglistor för Vimmerby Sjukhus.
I backspegeln får man ge Karlsson rätt i hans farhågor; Vimmerbys sjukvård har inte mått bra sedan neddragningarna började.
Om vi går så långt tillbaka i tiden som vid landstingssammanslagningarna; när norra och södra länet skulle slås ihop så sa min framlidne far när vi diskuterade politik hemma, att södra landstinget lovade att norra landstinget skulle vara helt orört och få samma prioritet som södra länet, trots att sätet var Kalmar.
Vi kan också se där att det inte blev så.
Säkert kan de mindre tätorterna säga samma sak när Vimmerby blev storkommun; löften som senare sveks.

Man måste förstå sammanhangen med offentlig- och privat service. Neddragningar leder till andra neddragningar och satsningar leder till nya satsningar. Börjar man montera ned så är det enkelt att montera ned ytterligare ett steg och ännu ett steg.
Ibland måste man montera ned, men viktigt är att man då samtidigt monterar upp. Att både bromsa och gasa. Det kallar jag att vara flexibel, förändringsbenägen och följsam mot omvärlden.

För att ett företag ska etablera sig i en ort måste man ha en service och andra etableringar en bit över toleransgränsen. Och den gränsen är ganska hög för ett företag, men låg för en politiker.
Jag tror att den långsamma avvecklingen av sjukvården i Vimmerby har lett till att den finns med i bedömningen av etableringar, som ett minustecken, precis som en skola i Djursdala finns med som ett plustecken när folk ska fundera på om man ska flytta dit.

Som blivande kommunpolitiker i Vimmerby vill jag se helheten, engagera mig i de viktiga strukturfrågorna oavsett om det gäller polis och sjukvård, som styrs från Kalmar, eller om det gäller bygdeskolor som styrs från stadshuset.
Jag vill ställa om, både gasa och bromsa, och anpassa, förändra och förnya.
Det finns andra sätt att tänka än de som nu praktiserats.
Vi måste få ett helhetsgrepp över Vimmerby kommun - "bypolitik" är inte enbart att slåss för sin egen by, det är att slåss också för sina närmaste grannar. Vad kan vi göra tillsammans? Kan vi dela kostnader, utbud, administration
Vi måste tänka nytt!

Låt andra bygga vårt nya äldreboende

Vimmerby ska få ett nytt äldreboende.
Nej förresten, två nya. Ett också för demenssjuka.
Planen är att lägga ett på cirkusplatsen vid Lundgatan-Storgatan och ett på Karlbergstomten, utmed Stångågatan.
Jag tycker att båda placeringarna kan diskuteras.
Har någon frågat de äldre var de vill bo?
Om inte så bör det göras omgående så man kan planera ett äldreboende utifrån kommande hyresgästers önskemål så det inte blir som det varit tidigare i Vimmerby: stora nyheter får folk till morgonkaffet i Vimmerby Tidning.
Utan att ha nåt att säga till om.

Jag ska inte komma med förslag på placering, istället vill jag gärna höra vad pensionärsorganisationerna föreslår.
Det som nu är viktigt är att inte kommunen budgeterar några pengar att bygga, förrän man vet vem som ska bygga.
Vi måste få ett nytt "tänk" i stadshuset; första frågan måste vara "kan någon annan än kommunen delta i detta?"
I så fall är svaret: ja, någon annan kan bygga och äga fastigheten.
Lägg ut en offertförfrågan så får vi se.
I samband med offertförfrågan bör också kommunen få in en offert på vad hyran 10 år fram i tiden kan bli. Då har man med all säkerhet större möjligheter att skapa en kalkyl som håller, än vad hitills varit fallet. (Hade kommunen gjort så med gymnasieskolan tror jag den blivit bättre. Och billigare.)


Båda äldreboendena borde ut på offert, och offerten ska avse hyran de första 10 åren.
Kommunen gör ritningen och ser till att huset/lägenheterna/området byggs precis så bra som pensionärsorganisationerna vill.
Därefter kan vi jämföra offerten med vad det skulle kosta, driftsmässigt, att bygga själva.
Jag tror det är till vår fördel att hyra äldreboendet.


Just denna principfråga: att först kontrollera alternativen till den kommunala insatsen är något jag kommer att driva i kommunfullmäktige efter valet.
Jag vill också driva frågan om ökat inflytande för intressegrupper. Över 25% av väljarna är 65 år och äldre. Det är en grupp som borde få vara remissinstans till kommunstyrelsen i sina egna frågor. Också hembygdsföreningar och intresseorganisationer i de små tätorterna borde få den statusen - i båda frågorna har jag tidigare redovisat min ståndpunkt, se etiketten "Mina Valfrågor".

Om två år är vi skyldiga 50.000 per röstberättigad i Vimmerby

I vår tar Vimmerby kommun en ny budget.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.

Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.

Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.

Artikelserie: Vimmerbys framtid 2 MELLANRUMMET och JOBBEN

Vi ska vara stolta över mellanrummet i Vimmerby.
Vi ska utnyttja det - men det behövs mer för att vi ska få fler att bo i kommunen.
Det behövs jobb.

Stockholm blir större, tätare.
Linköping blir större, tätare och mer svårnavigerat.
För en barnfamilj, för en pensionär är svårnavigerade, täta städer med avstånd trots att man hela tiden är inom staden, inte attraktiva i egentlig mening.
Jag är övertygad om att människorna helst vill bo i städer med mellanrum, men ändå med närhet.
När man bygger täta städer bygger man på höjden. Man bygger tätt. Ett helt fotbollslag ungar ryms på de fyra första våningsplanen av tolv i den täta staden.
Ändå har mamma och pappa långt till dagis, långt till arbete och långt till vänner och bekantskapskrets.
I staden med mellanrum är det inte tätt mellan bostäderna men heller inte långt till jobbet, skolan, dagiset, fotbollsplanen och vännerna.
Att ungdomar flyttar till den täta staden beror på att där finns deras utbildning.
Att medelålders gör det beror på att där finns deras jobb, och jobb för båda.
Att de gamla gör det beror på att där finns deras barn.
Det är skälet till att många flyttar dit de egentligen inte kommer att trivas så bra.

Lösningen

Lösningen ligger i att bygga en identitet i den lilla staden, en unikitet som attraherar.
För det första måste den lilla staden vara charmig.
Det innebär att man inte kan göra vad som helst byggnadstekniskt, inte heller vad som helst med gator. Skapar det charm att bygga uteserveringar i impregnerad gran halvvägs ut i gatorna? Kan man bygga betongklossar ett stenkast från torget - blir staden charmig då?
Att varva nytt och gammalt är helt ok, men man måste ändå göra det med charm.
Ett exempel på charmigt, nytt hus är Vimarhems hyreshus i korsningen Bondebygatan-Storgatan-Ringvägen (nära Källängsparken). Just det hyreshuset är ett tillskott till charmen.
Ett likadant byggs nu vid varmbadhuset. Vimarhem gör ett bra designval tycker jag.
På motsvarande sätt är gamla Sandrahuset (nuvarande Harrys) en belastning för stadens charm.
En annan viktig del är invånarnas känsla för sin stad. Istället för att politikerna slår ifrån sig invånarnas synpunkter ska man ta dom till sig. Mångfalden, och lyhördheten hos beslutsfattare, skapar delaktighet. Delaktighet skapar känsla.

Vad fattas?
Om vi nu har charm och unikitet i vår stad, Vimmerby, vad fattas då för att få folk att flytta hit efter utbildning och familjebildning? Vad fattas för att de unga familjerna ska komma tillbaka?Svar: Jobb!
Alla slag av jobb!
Upplevelser tror en del. Men om vi ser till Vimmerbys omland finns där gott om upplevelser för alla; från rockfesterna i Hultsfred till räkbåten i Västervik, från simhallen i Hultsfred till skidbacken i Kisa, från bad i Borstingen till bad i havet. Friluftsliv, idrottsliv, kultur och intellektuell stimulans.
Utan det fattas jobb!
Alla slags jobb!
Vi måste föra en lokal jobbpolitik och moderaterna i Vimmerby förespråkar ett aktivt ledarskap, både av kommunstyrelse, kommunalråd och ledande tjänstemän.
Jag tror inte Vimmerby Turism- och Näringsliv räcker så långt som vi vill. Bra att vi kan organisera servicefråghor till företagen i den organisationen, men jobb skapas i kontakter och nätverkande mellan näringsliv och offentlig sektor där politikerna måste vara närvarande och ha näringslivets förtroende.
Om politikerna saknar näringslivets förtroende, som de senaste fyra åren, stannar företagen på sina kontor.
Om politiker kallar till möten och man bestämmer att någonting ska ske, och det inte sker - ja då kommer man inte på fler möten. Förtroende byggs upp långsamt, men det rivs ned blixtsnabbt. Just detta har drabbat Vimmerby. Lösningen ligger i hur väl de lokala politikerna lyckas etablera framtidstro i den lokala företagssamheten, ett arbete de måste göra tillsammans med tjänstemännen i stadshuset. De sistnämnda inte minst viktiga.
Om pengarna prioriteras rätt så vi får en bra skola, en bra barnomsorg och äldreomsorg så borde vi få en tillväxt i både ekonomi och folkmängd.


Jordmån
Det mesta växer i bra jordmån. Den vill jag och nya moderaterna skapa i Vimmerby. Med tillväxt i företagssamheten så skapas fler jobb och mer skatteintäkter, som räcker till mer kommunal service.
Får jag väljarnas förtroende i Vimmerby kommun kommer jag att prioritera jobben i småföretagen och jag tror mig också veta hur de ska skapas; genom intensivt samarbete, på både politisk nivå och tjänstemannanivå, och genom en ständigt levande dialog med näringslivet.

Så vill jag utveckla Vimmerby

Med anledning av att jag nu tar klivet in på moderaternas lista i Vimmerby har jag sammanfattat ett antal ställningstatande.

Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.

Jag är glad över Vimmerbys flyktingpolitik

Det ringde en äldre man till mig i somras och tyckte det var bedrövligt att gamla banklokalen i Södra Vi skulle bli flyktingmottagning.
Ensamma flyktingbarn skulle få bo där.
Jag frågade vad han hade problem med.
Han svarade: Men vi behöver ju banken här...
Nånstans, i en underton, förstod jag att han inte gillade att den service han fick skulle läggas ned, till förmån för en flyktingbostad.
Jag ville inte debattera med honom, förstod att det skulle bli fel nånstans. Jag sa att han skulle ringa kommunen och framföra sina åsikter. Det ville han inte, han hade läst mina insändare i Vimmerby Tidning och tyckte jag kunde skriva om det.
Det gjorde jag inte då. Men nu gör jag det.
Det är två frågor: banklokalens vara eller inte vara, flyktingmottagningens vara eller inte vara.

Betr. banklokalen ska jag fatta mig kort: på nåt sätt borde man sätta en gräns för hur lite service en tätort ska ha. Vi subventionerar ju posten (dyrare att bära ut brev i glesbygd mot i tätort), vi borde också kunna slå ut centrala glesbygdskostnader på alla. Jag förstår att det i stort sett är den allra äldsta generationen som behöver bankkontoret, övriga fixar sina ärenden över nätet. Men så länge den generationen finns borde också deras service finnas.

När det gäller flyktingar är jag glad över Vimmerby kommuns flyktingpolitik. Däremot inte över hur de genom åren har tagits emot i Sverige, men det är en annan fråga.
Alla människor som flyr från något borde få en fristad vart de än tar vägen i världen. Det är humanism. Den som inte kan tänka sig in i en sådan situation tycker jag saknar inlevelseförmåga. Att komma till ett främmande land med barn och familj, att ta det steget från släkt och uppväxtmiljö, till annat språk, till annan kultur - den människan flyr något mycket hemskt. Den människan måste få en fristad.
Att Vimmerby öppnar för flyktingar och, förhoppningsvis, hjälper dem tillrätta här är ett kvalitetstecken på vår kommun. Men vi borde ta detta ett steg längre. Vi har otroligt många duktiga invandrare i kommunen; yrkesmän och kvinnor, engagerade, medvetna, arbetsvilliga.
Vi har en stor resurs som vi bör ta tillvara och integrera positivt i vårt samhälle. Mångkultur skapar dynamik, utveckling och - frihet. Vi måste se till att de lär sig svenska snabbt och kommer ut i arbetslivet. Här måste analyser och planer gå hand i hand med deras egen förmåga och vilja.
Dock; när flyktingar bär med sig en religion som innebär förtryck av en annan människa ska våra regler för mänsklig samlevnad gälla för dem som för oss alla. De är fattade i demokratisk ordning och ska omfatta oss alla.
Religionsfrihet kan bara gälla om den inte innefattar förtryck och ofrihet för den enskilde människan. Vi kan inte ge frihet till något som tar vår frihet.
Det är överväganden som jag tycker är viktiga när vi nu debatterar om vi ska acceptera "burkor" i skolan, men inte "huliganluvar" på fotbollsmatcher.
Att bli identifierad, att mötas och samtala med röst, ögon, minspel är en viktig del i vår kultur som jag villbehålla.