Träd, RUT och skola...

Idag är det sol och över 10 grader - i solskenet säkert mer.
Därför ska jag bara ta några korta notiser om Vimmerby just nu.

TRÄDEN.
VT konstaterar att kajorna flyttat till andra träd med parksoffor under och skitar ned där också. Kommunalrådet lovar dock att dom träden inte kommer att fällas. Argumentet nu är att de var för stora, turistbyrån tyckte inte om dem, två var döda, etc. Kommunalrådet tecknar också in ett löfte om att det ska bli riktigt snyggt på stenöknen framför Rådhuset till sommaren. Hoppas han kan hålla det och att han har en bra känsla för vad som är "snyggt".

NYTT FORMAT PÅ LOKALTIDNINGEN.
Ja, det händer ju inte så ofta att en lokal tidning görs om, men nu har det hänt på Vimmerby Tidning. Alf Wesik skriver "...mindre, lite tyngre...lägre..." och jag trodde först att han beskrev min egen fysiska person, för just så känns det nu när vinterkläder byts mot vårkläder...
Nja, det blev väl ganska bra det nya formatet, lättare att lägga upp tidningen för läsning i vilket fall. Innehållet är viktigare än designen, trots allt. Bäst är att båda håller hög klass men det kanske är en resursfråga för Bengt Ingmarsson snarare än för Alf Wesik. Jag driver inte Vimmerby Tidning, däremot är jag väldigt tacksam för att Vimmerby kommun fortfarande har en egen tidning i dessa tidevarv. För många är det den enda informationskälla man har.

RIKSMÖTE.
Jo, i helgen ska jag på moderaternas Riksmöte i Göteborg och ska försöka blogga lite därifrån.

VALPLATTFORM.
Moderaterna i Vimmerby har haft första mötet om valplattformen och nu sker det en hel del idéarbete innan den presenteras senare i vår. Det är inte alls för sent för alla och envar att delta med idéer för Vimmerbys bästa, maila eller skriv kommentarer på bloggen så tas de vidare.

RUT.
Yngve Råberg (s), Västervik ger sig inte om RUT. I hans värld är det fortfarande de högavlönade som använder RUT, intressant är då att åter publicera Almegas text.
Så här skriver Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega i en artikel som publicerades i mars:"Av de 92 465 personer som använde RUT-avdraget år 2008 har 22 338 personer (24,2 procent) en månadslön på högst 16.400 kr, och 26 993 personer (29,2 procent) en inkomst på 40.900 kr/mån eller mer. Bland dem med löner mellan detta spann använde 43 134 personer (46,6 procent) RUT-avdraget. Detta, som Almega presenterade i februari, är fakta utifrån SCB’s egen statistik."
Enligt Yngve Råberg är människor med månadslön på 16.400 kronor högavlönade. När ska de här gammelsossarna sluta med sitt pig-tjafs? En annan insändare i VT beskriver att det är skillnad på personen som kommer hem, om hon är kommunanställd. Hon är mer "neutral och gör en behjärtansvärd insats". Kanske det som är grundfelet i den offentliga tjänsten: man ses som "neutral" som offentliganställd vilket är alldeles galet. Den människan har precis samma lönsamhetskrav på sig som en privatanställd, och precis samma förmåga till intigritet. Eller vill vi att de offentliganställda ska ha mindre koll på "kommunkoncernens" lönsamhet än andra...?

VIRSERUMS SKOLA.
Kul att se kommunalrådet Kira Berg (s) i Hultsfred vifta med papperen i tidningen och säga "vi kommer visst att erbjuda skola" och menar då låg och mellanstadium. Högsdtadiet har man ju redan benhårt sagt att man vill lägga ned och man tillät heller ingen privat utan staten fick uppifrån banka klubban i skallen på sossarna i Hultsfred och säga att ni måste visst erbjuda privata alternativ att driva skolan. Hur ska man kunna ta sig ur detta man satt sig i? Förtroendet för (s) i Virserum måste vara inte bara på noll, utan på minus.

Bra klargörande om RUT av Almega

I Vimmerby agiterar socialdemokraterna Annika Högberg och Helene Nilsson i RUT-debatten (reformen om hushållsnära tjänster) att det är höginkomsttagare som använder RUT-avdraget.
I TV:s Agenda sa man att det enbart var 6 promille låginkomsttagare bland dem som använde RUT.
Intressant då är givetvis definitionen av "låg- och höginkomsttagare" - hur mycket ska man tjäna om man är det ena eller det andra?
Så här skriver Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega i en artikel som publicerades för 10 minuter sedan via mailen:
"Av de 92 465 personer som använde RUT-avdraget år 2008 har 22 338 personer (24,2 procent) en månadslön på högst 16.400 kr, och 26 993 personer (29,2 procent) en inkomst på 40.900 kr/mån eller mer. Bland dem med löner mellan detta spann använde 43 134 personer (46,6 procent) RUT-avdraget. Detta, som Almega presenterade i februari, är fakta utifrån SCB’s egen statistik.
Agenda gör i stället antaganden om sammanlagd hushållsinkomst för de sammanboende där någondera parten använder RUT-avdraget. Det är svårt att se det rimliga i detta synsätt, som för tankarna till den sambeskattning av äkta makar som avskaffades i början av 1970-talet.
Agendas gruppering av hög- medel- och låginkomsttagare ter sig också ovanlig, där personer med en lön på mellan 25 000 och 30 000 kronor i månaden blir definierade som höginkomsttagare."

Bra att veta vad man talar om för tal. Läs hela hans mycket klargörande artikel här.

Vem är lägst och vem är högst?

Debatten om reformen Hushållsnära tjänster, RUT, biter sig fast och blir sannolikt en valfråga. Jag trodde i min enfald att det inte skulle bli så.
Grunden är givetvis ideologiska skillnader.
Inte minst inläggen på denna blogg visar, typ "vem vill städa åt någon annan, i någon annans hem?", att det finns motstånd mot vissa yrkesgrupper.
Jag har så svårt att se detta.
Själv äger jag en restaurang och ett hotell.
Jag har inga problem med att åka hem med mat till någons hem, duka upp, servera och ta hand om disken efteråt. Inte heller min personal.
På denna blogg skriver signaturen Usain:
"ROT är helt ok, men med RUT är det svårare. Sammantaget ger förmodligen RUT ett positivt bidrag till ekomomin, men på den sociala/moraliska sidan blir det tveksamt. En ROT-hantverkare känner inget underläge i att arbeta i ett hem, snarare tvärtom har de en hög svansföring och det är tillfälliga inhopp. Med RUT kommer det gamla herrskap-tjänstefolkproblemet fram och pigdebatten. Det är lite för privat att städa i en annans hem och "pigan" är klart den svagare parten. Så frågan är om man med mina skattemedel ska subventionera hemstädning? Är du för fin att ta hand om din egen skit frågar sig nog mången skattebetalande arbetare? Vem som vinner i valet -10 på den frågan återstår att se. "
Utifrån detta resonemang kan vi inte ha ett enda serviceyrke i landet.
Hemtjänsten kan inte finnas - du betalar ju faktiskt för den ur din egen plånbok när du betalar skatt. Men det ses inte så.
Catering, restaurangservice kan inte finnas - du får din middagsdisk uppdiskad ("lite för privat?") - och betalar för den ur din egen plånbok. Men om du betalar till en restaurang är det annorlunda.
Vad händer med alla de bilrekonditioneringsföretag som "städar skiten" ur din egen bil? Mot betalning. Är inte din bil, ditt kök, din diskho lika privat?
Innebär vänsterideologin att vi inte ska betala för något enda i vårt privata hem, och att den som utför det inte har ett värdigt jobb, ja då ska hela omsorgssektorn omprövas.
Varför ser inte vänsterns folk att de betalar ur egen ficka även när utövaren betalas med skattemedel? Hemtjänsten är väl i högsta grad privat! Man är ju inpå kroppen på sina kunder.
Var är skillnaden: betalningen, utförandet, leveransen, företagsformen?

En annan vinkel:
Om jag köper ett frimärke - är det inte mina pengar längre då?
Svaret är att det är mina pengar tills brevet levererats, först då tillfaller pengarna posten. Visst har Posten pengarna i handen, men jag kan rättsligen kräva dom tillbaka.
Enda undantaget till denna princip är offentliga sektorn. För till den måste jag betala vare sig jag får tjänsten utförd eller inte. Det kallas solidariskt betalningsansvar för vår gemensamma välfärd, och jag kan förlika mig med detta. Pengar är inte allt i världen, och folk gör så gott de kan.
Men även den som betalar så lite som 100 kronor i skatt på ett år vill ha ut något för den hundringen. Att de som betalar 100.000 i skatt på ett år vill ha ut något för detta är självklart.
Ideologiskt skiljer vi oss här, tror vänstern, och menar att den som betalar lite i skatt är nöjd med offentliga sektorn och den som betalar mycket skatt, är missnöjd.
Så är inte fallet. Samtalar man med vanligt folk så tycker de verkligen att prestationen generellt inom sjukvård, omsorg etc inte är prisvärt i offentlig sektor (skiljer sig också mellan landstingen, exempelvis mellan småstad-storstad) , medan de tror att den skulle vara det i privat sektor. Antalet mänskliga misstag är procentuellt nog lika stort i båda driftsformerna.
En lyhörd politiker måste dra en slutsats och erbjuda både ock för att se om konkurrensen kan dra upp prisvärdheten hos båda.

Statskapitalism
En höginkomsttagare förlikar sig med att hon får betala 60% i skatt och mer, om hon får något för pengarna.
Av någon outgrundlig anledning vill inte vänstern detta, man vill ideologiskt ha ett enda alternativ och prisvärdheten ska inte bedömmas av kunden, utan av politiker som taxerar ut priset utefter kostnader, inte utefter prestation.
Detta är den stora skillnaden mellan blått och rött och den är helt avgörande för allas välfärdsutveckling, även de röda väljarnas.
Sätter man in detta resonemang i RUT-debatten finner man att skälet till att vänstern säger nej är just att man vill ha in RUT-pengarna till staten, som ska bestämma vad/vilka tjänster som ska utföras och till vem. Utan konkurrens.
I debatten tar man till argumentet att "ingen vill utföra jobb i någons privata hem" - trots att det sker idag i offentliga sektorns regi.
Det handlar inte om "arbete i privata hem", det handlar om något jag vill kalla för statskapitalism: makt åt en politik- och byråkratorganisation som inte konkurrensutsätts och inte är kundstyrd. Privata alternativ kan blottlägga skillnader i utövandet, i ledarskapet, i ägandet, i medarbetarinflytandet - därför säger vänsterideologerna nej.
Någon som drar paralleller till Kina och Googles kamp där...?
Något vänstern inte förstått är att marknaden är kundstyrd. Så i diskussionen vem som är lägst och vem som är högst så är svaret många gånger att kunden står högst.
Och om diskussionen handlar om ett företag så är det det kompetens- och viljestyrt vem som är högst eller lägst.
Det skulle gynna alla om också offentliga sektorn kom in under marknadens villkor.

Agendas RUT-siffror ifrågasatta

I Vimmerby träter centern och socialdemokraterna om vilken nytta hushållsnära tjänster (RUT) gör.
För egen del har jag för länge sedan förstått de positiva effekterna med RUT, debatten på denna blogg får vila ett tag.
Dock med följande lilla klarläggande:
Agenda "avslöjade" för några dagar sedan att det bara var 6 promille av låginkomsthushållen som nyttjade RUT, dvs hushållsnära tjänster.
Vad man inte talade om var att man räknade inkomster under 10.000 kronor i månadslön som "låginkomsttagare". Och den gruppen är ju verkligen promille-liten.
Jag tycker det är märkligt att hushåll med den låga inkomsten över huvudtaget kan köpa hushållsnära tjänster, ens för halva priset.
En bra länk till en berättelse i DN hur Agenda räknade finns här. Och också vilket dåligt exempel det var.

Högberg/Nilsson (s) och utanförskapet

Helene Nilsson (s) och Annika Högberg (s) tycker vi ska ta bort reformen med skatteavdrag för hushållsnära tjänster i en insändare i Vimmerby Tidning idag.
Reformen har gett 11.000 jobb, främst till sådana som tidigare haft svårt att komma in på arbetsmarknaden men som nu fått ett yrkesarbete.
Trots det positiva jobb-resultatet, för det måste väl ändå (s) hålla med om, vill man ta bort bidraget av ideologiska skäl: de som använder bidraget kan vara högavlönade.
Socialdemokraterna vill lägga in ytterligare en dimension hur man ser på jobbpolitik; inte bara vilka som får jobb, inte bara hur många som får jobb – utan också hur köparen av jobben ser ut.
Frågor till Nilsson och Högberg:
Ska vi ha annan avdragsmöjlighet på hantverkartjänster (ROT), eftersom den nuvarande avdragen kan gynna de som tjänar mer?
Ni ville att staten skulle köpa SAAB av skattepengar: ska de dyraste bilarna inte tillverkas längre då eftersom bara de högavlönade kan köpa dom? Varför sa ni inte det när alla SAAB-jobb skulle räddas? Alla har ju inte råd att köpa nya SAAB. I så fall ska vi väl bara skatte-rädda de jobb som innebär att bilar i de lägsta prissegmenten tillverkas.
Om (s) får makten i Vimmerby kommer vi att få se en annorlunda prioritering inom vatten, avlopp, energi och – snöskottning. De gator där de dyraste villorna finns kommer att få lägre nyttjandegrad av den skattesubventionerade snöskottningen. Oavsett hur många jobb snöskottningen skulle skapa.
Hellre säga nej till jobb, hellre låta arbetslösa vara arbetslösa än att en ny yrkesgrupp av hemtjänster ska få uppstå och verka.
Det är (s) som står för utanförskap och arbetslöshetspolitik - även i Vimmerby.

Sätt säkerhetsbältet på RUT!

Som många vet sysslar jag med kommunikation och marknadsföring civilt. Kan inte undgå att lägga ut länken till den här reklamfilmen (klicka här) som går runt på jobbet nu.
Den är så bra!
Nu sätter vi säkerhetsbältet på RUT och ser till att försvara vår reform, som kommer så många till nytta, ända in i kaklet!

Hur fungerar RUT och ROT?

När debatten går hög och många intresserar sig sprids det felaktiga uppgifter och frågor ställs. Här är några fakta jag hämtat från central producerad information:
ROT och RUT, Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad samt Hushållsnära tjänster är tillsammans underlag för Husavdraget. Eftersom avdraget högst kan bli 50.000 på ett år per person, kan underlaget i form av arbetstid max vara 100.000 kronor per person och år. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden.
Om du exempelvis låter städa ditt hus för 25.000 kronor per år och samtidigt bygger om för 75.000 kronor per år så är det 100.000 kronor. Men 20 % av kostnaderna är materialkostnader, d.v.s. 20.000 kronor. Då är det 80.000 som är underlag för skattereduktionen och du får 50%, d.v.s. 40.000 i avdragen skatt. Det dras direkt på fakturan från tjänsteutövaren, som i sin tur får pengarna från skatteverket, den s.k. fakturamodellen.
Är ni två i hushållet kan ni köpa denna typ av tjänster för sammantaget 200.000 kronor på ett år för att få bidrag. Inget hindrar er givetvis från att köpa mer därefter.
Hela syftet med denna reform är att göra svarta jobb vita. En bieffekt är att efterfrågan stimuleras så att ännu fler jobb skapas.
Hela reformen syftar till att förenkla för människorna i deras vardagsliv, motverka svartarbete och att kvinnor och män som utför hushållsnära tjänster ska ses som yrkesarbetande.
Denna reform har varit till stor nytta för många barnfamiljer och pensionärer och inte minst invandrare. Den har gett inträde till jobb, från arbetslöshet, för många människor. Och den har gett ett andrum för barnfamiljer och stöd till pensionärer.
Detta är ett led i arbetet att göra Sverige till ett bättre land för alla. Jag är glad att vi kan gå till val med en så stark och betydelsefull reform i ryggen.

(v) i Växjö berättar om fördelarna med RUT

RUT-debatten rullar över landet och allt fler ser fördelarna. Igår fick smålänningarna se ett inslag i Smålandsnytt ( se inslaget här) där (v) i Växjö stöder förslaget.
Vänsterpartiet radar också upp flera fördelar, bland annat alla jobb det gett invandrare. Inslaget talar för sig själv och jag hoppas många kan länka till det .

Bestämmer du dig innan valet, Jan?

Grattis Jan Henriksson till första platsen på socialdemokraternas kommunfullmäktigelista i Vimmerby. Det är bra att du inte säger nej till RUT- och ROT-avdraget som din partibroder Peter Högberg.
Men du säger inte heller ja, vad jag förstår av artikeln i Vimmerby Tidning idag torsdag. Det är gott om tid till valet Jan, säkert kommer väljarna i Vimmerby att få besked före. Hoppas du ansluter dig till oss som säger ja till alla nya jobb det inneburit.

RUT-jobb i Vimmerby och Hultsfred

Alliansens valstrateger kan idag räkna in en fantastisk draghjälp i valet.
Mona Sahlin säger nej till hushållsnära tjänster, RUT, och 11.000 jobb.
Lars Ohly säger nej till ROT och kanske runt 100.000 jobb eller ännu fler.
I röd-gröna Hultsfred sa Philip Rüdiger, ägare av en städfirma där, i Radio Kalmar idag att ett nej till RUT innebär att han minskar sin personal med 6 tjänster.
I Vimmerby Tidning säger idag Kajsa Söderholm i Vimmerby att hon tillsammans med sin son kunde starta städfirman Adaccta tack vare RUT-avdraget.
"Jag valde att starta egen firma eftersom det finns så mycket arbete. Det är folk från alla åldrar som efterfrågar tjänsten, allt från barnfamiljer till pensionärer. Ungefär två timmar varannan vecka är snittbehovet" berättar Kajsa i Vimmerby Tidning.
Här på landsorten, där vi också har många hantverkarfirmor med ett par-tre anställda ser vi också tydligt vad ROT-avdraget har gjort för antalet arbetstillfällen.
Utan tvekan är ROT och RUT två mycket lyckade insatser mot både arbetslöshet och svartjobb.

Pengapåsar till byråkrater eller till jobb?

Bo Andersson, LO-distriktets ordförande i Sydost, har en fenomenal lösning på arbetslösheten. Han skriver i Vimmerby Tidning idag att de viktigaste åtgärderna vid arbetslöshet är att öka de offentliga utgifterna, d.v.s statsbidragen till kommuner och landsting. Jag är tveksam till receptet. Om det vore så enkelt ändå.
Ett av skälen till det är att den offentliga sektorn sällan eller aldrig har lyckats styra sina investeringar till lågkonjunktur. Man har som alla andra brassat på i högkonjunturen så att resultatet blivit höga priser, höga löner och brist på arbetskraft.
OM man verkligen lyckas bygga vägar, sjukhus, skolor, äldreboende etc. under lågkonjunktur så är det självklart att föredra.
Men det är långt mer strukturerat och planlagt än de ospecificerade pengapåsar som socialdemokraterna av hävd och ohejdad vana brukat skicka till kommuner och landsting; här har ni, gör vad ni vill! Tyvärr blir det många gånger pengar för att ha kvar improduktiva byråkrater och administratörer, inte för att få satsningar i infrastruktur, bostäder, äldreboende, dagis och skolor.
Det är oerhört viktigt att Allians-regeringen öronmärker alla skattepengar som ska stimulera jobb. Precis som ROT-avdrag och RUT-avdrag. Se länken: (http://www.almega.se/web/Hemservice_4.aspx.)
Det är reformer som kan mätas och de som utför tjänsterna har riktiga jobb.
Ska en bidragspåse skickas så ska den skickas exempelvis till att bygga ett äldreboende i Vimmerby. Den skulle göra dubbel nytta! Vi har och kommer att ha stor brist på bra, anpassat, centralt äldreboende i kommunen och vi behöver byggjobb och allt det för med sig för underleverantörer.
Ospecificerade pengapåsar till aningslösa landsting och kommuner följer 80/20-regeln: 80 procent till byråkraterna, 20 procent till reel, operativ nytta.

Ingen tycker det är konstigt att det skapas jobb i hemmen

Nu är det fullt pådrag i riksmedia om avdrag för hushållsnära tjänster.
Socialdemokraterna på landsorten (i Sthlm är man splittrade), som en gång i tiden satte namnet "piga" på de som utförde jobb åt andra i hemmen, vill dra i bromsen och ta bort dessa arbetstillfällen.
Man har ett, säger ett, skäl: Ingen ska skura golv åt andra.
Däremot går det bra att laga tänder åt andra, att passa barn åt andra, att laga mat åt andra, att gå ut och gå med andra, att... - logiken i socialdemokratin går ut samtidigt som ideologin går in.
Ingen större förändring eller utveckling sker, tyvärr.
Det är märkligt att partiet inte utvecklas, när allt annat i samhället gör det. Ingen tycker längre det är konstigt att det skapas jobb i hemmen. Men (s) tycker det är en stor skillnad om det är en anställd hos en rörmokare eller en anställd hos ett städbolag som är hemma hos Elsa och Erik och jobbar.

När (s) pressas så förstår man att det inte bara är "pigan" man vill åt, som man sa förr, utan man vill åt att den som betalar för tjänsten prioriterar just den tjänsten och inget annat i sin hushållsekonomi.
De allra flesta i Sverige idag har möjlighet att prioritera sina utgifter; vad är viktigt att betala till, vad är mindre viktigt.
(S) tycker vi ska titta snett på dom som tycker det är viktigt att betala för städning i hemmet, men inte på dom som tycker det är viktigt att låta en målare måla om, en reperatör laga en tvättmaksin eller en snickare laga ytterdörren.
Jag tycker det finns frågor i debatten om hushållsnära tjänster som är ganska viktiga:
- Vilka är det som startar den här typen av företag? Hur många jobb blir det? Hur mycket svarta pengar görs vita? Ska staten in och välja åt oss, när vi ska prioritera vad vi vill betala till?
(s) hävdar att ROT-avdraget sätter igång en massa andra jobb, medan avdraget för hushållsnära tjänster inte gör det.
Jag kan hålla med om att ROT-avdraget sannolikt skapar fler jobb, men alla de jobb som avdraget för hushållsnära tjänster skapar är lika viktiga. Varför avstå från dessa om de samhällsekonomiskt är bra? Av ideologiska skäl?
Det finns de som tjänar sitt uppehälle på hushållsnära tjänster (precis som på ROT-jobb), som skapar mängder av småföretag kring tjänsten, som skapar arbete åt många.
Låt dem få göra det.
Det är bra både för dom och Sverige.