Butler istället för RUT?

För att spara Stockholmarnas tid vill (s) i Stockholm anställa butlers i tunnelbanan som ska ta emot folks skitiga tvätt för att lämna tillbaka den ren.
Läs socialdemokraternas debattartikel i DN här.
Är det en"piga eller dräng" som ska ta hand om tvätten? Alla som utför hushållsnära tjänster och inte är kommunanställda är ju "pigor och drängar" enligt välkänt socialdemokratiskt synsätt.
Det kanske är så att Stockholms kommun ska anställda tvätteriarbetarna och då blir det ju ok.
Läs ett svar från Almegas chef här.

Vad är det för fel på ROT och RUT?
Jag är helt oförstående till den socialdemokratiska kritiken. Särskilt nu när man gör ett förslag om "att spara tid för människor". Det går bra att utföra tjänster åt folk utanför hemmet, men inte inne i hemmet. Privat alltså.
11.000 jobb i denna numera vita bransh, som säljer RUT-tjänster, hotas om rödgröna vinner valet.

Vem är lägst och vem är högst?

Debatten om reformen Hushållsnära tjänster, RUT, biter sig fast och blir sannolikt en valfråga. Jag trodde i min enfald att det inte skulle bli så.
Grunden är givetvis ideologiska skillnader.
Inte minst inläggen på denna blogg visar, typ "vem vill städa åt någon annan, i någon annans hem?", att det finns motstånd mot vissa yrkesgrupper.
Jag har så svårt att se detta.
Själv äger jag en restaurang och ett hotell.
Jag har inga problem med att åka hem med mat till någons hem, duka upp, servera och ta hand om disken efteråt. Inte heller min personal.
På denna blogg skriver signaturen Usain:
"ROT är helt ok, men med RUT är det svårare. Sammantaget ger förmodligen RUT ett positivt bidrag till ekomomin, men på den sociala/moraliska sidan blir det tveksamt. En ROT-hantverkare känner inget underläge i att arbeta i ett hem, snarare tvärtom har de en hög svansföring och det är tillfälliga inhopp. Med RUT kommer det gamla herrskap-tjänstefolkproblemet fram och pigdebatten. Det är lite för privat att städa i en annans hem och "pigan" är klart den svagare parten. Så frågan är om man med mina skattemedel ska subventionera hemstädning? Är du för fin att ta hand om din egen skit frågar sig nog mången skattebetalande arbetare? Vem som vinner i valet -10 på den frågan återstår att se. "
Utifrån detta resonemang kan vi inte ha ett enda serviceyrke i landet.
Hemtjänsten kan inte finnas - du betalar ju faktiskt för den ur din egen plånbok när du betalar skatt. Men det ses inte så.
Catering, restaurangservice kan inte finnas - du får din middagsdisk uppdiskad ("lite för privat?") - och betalar för den ur din egen plånbok. Men om du betalar till en restaurang är det annorlunda.
Vad händer med alla de bilrekonditioneringsföretag som "städar skiten" ur din egen bil? Mot betalning. Är inte din bil, ditt kök, din diskho lika privat?
Innebär vänsterideologin att vi inte ska betala för något enda i vårt privata hem, och att den som utför det inte har ett värdigt jobb, ja då ska hela omsorgssektorn omprövas.
Varför ser inte vänsterns folk att de betalar ur egen ficka även när utövaren betalas med skattemedel? Hemtjänsten är väl i högsta grad privat! Man är ju inpå kroppen på sina kunder.
Var är skillnaden: betalningen, utförandet, leveransen, företagsformen?

En annan vinkel:
Om jag köper ett frimärke - är det inte mina pengar längre då?
Svaret är att det är mina pengar tills brevet levererats, först då tillfaller pengarna posten. Visst har Posten pengarna i handen, men jag kan rättsligen kräva dom tillbaka.
Enda undantaget till denna princip är offentliga sektorn. För till den måste jag betala vare sig jag får tjänsten utförd eller inte. Det kallas solidariskt betalningsansvar för vår gemensamma välfärd, och jag kan förlika mig med detta. Pengar är inte allt i världen, och folk gör så gott de kan.
Men även den som betalar så lite som 100 kronor i skatt på ett år vill ha ut något för den hundringen. Att de som betalar 100.000 i skatt på ett år vill ha ut något för detta är självklart.
Ideologiskt skiljer vi oss här, tror vänstern, och menar att den som betalar lite i skatt är nöjd med offentliga sektorn och den som betalar mycket skatt, är missnöjd.
Så är inte fallet. Samtalar man med vanligt folk så tycker de verkligen att prestationen generellt inom sjukvård, omsorg etc inte är prisvärt i offentlig sektor (skiljer sig också mellan landstingen, exempelvis mellan småstad-storstad) , medan de tror att den skulle vara det i privat sektor. Antalet mänskliga misstag är procentuellt nog lika stort i båda driftsformerna.
En lyhörd politiker måste dra en slutsats och erbjuda både ock för att se om konkurrensen kan dra upp prisvärdheten hos båda.

Statskapitalism
En höginkomsttagare förlikar sig med att hon får betala 60% i skatt och mer, om hon får något för pengarna.
Av någon outgrundlig anledning vill inte vänstern detta, man vill ideologiskt ha ett enda alternativ och prisvärdheten ska inte bedömmas av kunden, utan av politiker som taxerar ut priset utefter kostnader, inte utefter prestation.
Detta är den stora skillnaden mellan blått och rött och den är helt avgörande för allas välfärdsutveckling, även de röda väljarnas.
Sätter man in detta resonemang i RUT-debatten finner man att skälet till att vänstern säger nej är just att man vill ha in RUT-pengarna till staten, som ska bestämma vad/vilka tjänster som ska utföras och till vem. Utan konkurrens.
I debatten tar man till argumentet att "ingen vill utföra jobb i någons privata hem" - trots att det sker idag i offentliga sektorns regi.
Det handlar inte om "arbete i privata hem", det handlar om något jag vill kalla för statskapitalism: makt åt en politik- och byråkratorganisation som inte konkurrensutsätts och inte är kundstyrd. Privata alternativ kan blottlägga skillnader i utövandet, i ledarskapet, i ägandet, i medarbetarinflytandet - därför säger vänsterideologerna nej.
Någon som drar paralleller till Kina och Googles kamp där...?
Något vänstern inte förstått är att marknaden är kundstyrd. Så i diskussionen vem som är lägst och vem som är högst så är svaret många gånger att kunden står högst.
Och om diskussionen handlar om ett företag så är det det kompetens- och viljestyrt vem som är högst eller lägst.
Det skulle gynna alla om också offentliga sektorn kom in under marknadens villkor.

Högberg/Nilsson (s) och utanförskapet

Helene Nilsson (s) och Annika Högberg (s) tycker vi ska ta bort reformen med skatteavdrag för hushållsnära tjänster i en insändare i Vimmerby Tidning idag.
Reformen har gett 11.000 jobb, främst till sådana som tidigare haft svårt att komma in på arbetsmarknaden men som nu fått ett yrkesarbete.
Trots det positiva jobb-resultatet, för det måste väl ändå (s) hålla med om, vill man ta bort bidraget av ideologiska skäl: de som använder bidraget kan vara högavlönade.
Socialdemokraterna vill lägga in ytterligare en dimension hur man ser på jobbpolitik; inte bara vilka som får jobb, inte bara hur många som får jobb – utan också hur köparen av jobben ser ut.
Frågor till Nilsson och Högberg:
Ska vi ha annan avdragsmöjlighet på hantverkartjänster (ROT), eftersom den nuvarande avdragen kan gynna de som tjänar mer?
Ni ville att staten skulle köpa SAAB av skattepengar: ska de dyraste bilarna inte tillverkas längre då eftersom bara de högavlönade kan köpa dom? Varför sa ni inte det när alla SAAB-jobb skulle räddas? Alla har ju inte råd att köpa nya SAAB. I så fall ska vi väl bara skatte-rädda de jobb som innebär att bilar i de lägsta prissegmenten tillverkas.
Om (s) får makten i Vimmerby kommer vi att få se en annorlunda prioritering inom vatten, avlopp, energi och – snöskottning. De gator där de dyraste villorna finns kommer att få lägre nyttjandegrad av den skattesubventionerade snöskottningen. Oavsett hur många jobb snöskottningen skulle skapa.
Hellre säga nej till jobb, hellre låta arbetslösa vara arbetslösa än att en ny yrkesgrupp av hemtjänster ska få uppstå och verka.
Det är (s) som står för utanförskap och arbetslöshetspolitik - även i Vimmerby.

Hur fungerar RUT och ROT?

När debatten går hög och många intresserar sig sprids det felaktiga uppgifter och frågor ställs. Här är några fakta jag hämtat från central producerad information:
ROT och RUT, Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad samt Hushållsnära tjänster är tillsammans underlag för Husavdraget. Eftersom avdraget högst kan bli 50.000 på ett år per person, kan underlaget i form av arbetstid max vara 100.000 kronor per person och år. Skattereduktionen är 50 procent av arbetskostnaden.
Om du exempelvis låter städa ditt hus för 25.000 kronor per år och samtidigt bygger om för 75.000 kronor per år så är det 100.000 kronor. Men 20 % av kostnaderna är materialkostnader, d.v.s. 20.000 kronor. Då är det 80.000 som är underlag för skattereduktionen och du får 50%, d.v.s. 40.000 i avdragen skatt. Det dras direkt på fakturan från tjänsteutövaren, som i sin tur får pengarna från skatteverket, den s.k. fakturamodellen.
Är ni två i hushållet kan ni köpa denna typ av tjänster för sammantaget 200.000 kronor på ett år för att få bidrag. Inget hindrar er givetvis från att köpa mer därefter.
Hela syftet med denna reform är att göra svarta jobb vita. En bieffekt är att efterfrågan stimuleras så att ännu fler jobb skapas.
Hela reformen syftar till att förenkla för människorna i deras vardagsliv, motverka svartarbete och att kvinnor och män som utför hushållsnära tjänster ska ses som yrkesarbetande.
Denna reform har varit till stor nytta för många barnfamiljer och pensionärer och inte minst invandrare. Den har gett inträde till jobb, från arbetslöshet, för många människor. Och den har gett ett andrum för barnfamiljer och stöd till pensionärer.
Detta är ett led i arbetet att göra Sverige till ett bättre land för alla. Jag är glad att vi kan gå till val med en så stark och betydelsefull reform i ryggen.

Bestämmer du dig innan valet, Jan?

Grattis Jan Henriksson till första platsen på socialdemokraternas kommunfullmäktigelista i Vimmerby. Det är bra att du inte säger nej till RUT- och ROT-avdraget som din partibroder Peter Högberg.
Men du säger inte heller ja, vad jag förstår av artikeln i Vimmerby Tidning idag torsdag. Det är gott om tid till valet Jan, säkert kommer väljarna i Vimmerby att få besked före. Hoppas du ansluter dig till oss som säger ja till alla nya jobb det inneburit.

RUT-jobb i Vimmerby och Hultsfred

Alliansens valstrateger kan idag räkna in en fantastisk draghjälp i valet.
Mona Sahlin säger nej till hushållsnära tjänster, RUT, och 11.000 jobb.
Lars Ohly säger nej till ROT och kanske runt 100.000 jobb eller ännu fler.
I röd-gröna Hultsfred sa Philip Rüdiger, ägare av en städfirma där, i Radio Kalmar idag att ett nej till RUT innebär att han minskar sin personal med 6 tjänster.
I Vimmerby Tidning säger idag Kajsa Söderholm i Vimmerby att hon tillsammans med sin son kunde starta städfirman Adaccta tack vare RUT-avdraget.
"Jag valde att starta egen firma eftersom det finns så mycket arbete. Det är folk från alla åldrar som efterfrågar tjänsten, allt från barnfamiljer till pensionärer. Ungefär två timmar varannan vecka är snittbehovet" berättar Kajsa i Vimmerby Tidning.
Här på landsorten, där vi också har många hantverkarfirmor med ett par-tre anställda ser vi också tydligt vad ROT-avdraget har gjort för antalet arbetstillfällen.
Utan tvekan är ROT och RUT två mycket lyckade insatser mot både arbetslöshet och svartjobb.

Ingen tycker det är konstigt att det skapas jobb i hemmen

Nu är det fullt pådrag i riksmedia om avdrag för hushållsnära tjänster.
Socialdemokraterna på landsorten (i Sthlm är man splittrade), som en gång i tiden satte namnet "piga" på de som utförde jobb åt andra i hemmen, vill dra i bromsen och ta bort dessa arbetstillfällen.
Man har ett, säger ett, skäl: Ingen ska skura golv åt andra.
Däremot går det bra att laga tänder åt andra, att passa barn åt andra, att laga mat åt andra, att gå ut och gå med andra, att... - logiken i socialdemokratin går ut samtidigt som ideologin går in.
Ingen större förändring eller utveckling sker, tyvärr.
Det är märkligt att partiet inte utvecklas, när allt annat i samhället gör det. Ingen tycker längre det är konstigt att det skapas jobb i hemmen. Men (s) tycker det är en stor skillnad om det är en anställd hos en rörmokare eller en anställd hos ett städbolag som är hemma hos Elsa och Erik och jobbar.

När (s) pressas så förstår man att det inte bara är "pigan" man vill åt, som man sa förr, utan man vill åt att den som betalar för tjänsten prioriterar just den tjänsten och inget annat i sin hushållsekonomi.
De allra flesta i Sverige idag har möjlighet att prioritera sina utgifter; vad är viktigt att betala till, vad är mindre viktigt.
(S) tycker vi ska titta snett på dom som tycker det är viktigt att betala för städning i hemmet, men inte på dom som tycker det är viktigt att låta en målare måla om, en reperatör laga en tvättmaksin eller en snickare laga ytterdörren.
Jag tycker det finns frågor i debatten om hushållsnära tjänster som är ganska viktiga:
- Vilka är det som startar den här typen av företag? Hur många jobb blir det? Hur mycket svarta pengar görs vita? Ska staten in och välja åt oss, när vi ska prioritera vad vi vill betala till?
(s) hävdar att ROT-avdraget sätter igång en massa andra jobb, medan avdraget för hushållsnära tjänster inte gör det.
Jag kan hålla med om att ROT-avdraget sannolikt skapar fler jobb, men alla de jobb som avdraget för hushållsnära tjänster skapar är lika viktiga. Varför avstå från dessa om de samhällsekonomiskt är bra? Av ideologiska skäl?
Det finns de som tjänar sitt uppehälle på hushållsnära tjänster (precis som på ROT-jobb), som skapar mängder av småföretag kring tjänsten, som skapar arbete åt många.
Låt dem få göra det.
Det är bra både för dom och Sverige.