Pensionärerna i Vimmerby får lägre skatt oavsett vem som vinner valet i höst.
Däremot blir det mindre i plånboken för de flesta Vimmerbybor om rödgröna skulle ta regeringsmakten och genomföra sina vallöften.
Stödjer de rödgrönas kommunalrådskandidat i Vimmerby Jan Henriksson(s) de rödgröna vallöftena? I så fall ska vi veta att när han pratar om förbättringar för oss här i kommunen, har han redan gett oss som arbetar försämringar genom höjd skatt på ca 3.000 kronor per år.
Ungdomar får fördubblade socialavgifter – en ungdomsskatt på 10 miljarder.
Minst 3 miljoner löntagare får höjd skatt. Sjuksköterskor, lärare,
poliser får skattehöjningar på ca 1 500 kr per år.
Alla som kör bil får höjd bensinskatt, på ca 500 kr per år för en genomsnittsbilist.
Höjd koldioxidskatt som innebär att skatten på diesel höjs. För åkerinäringen betyder kostnadsökningar för ett genomsnittligt fjärrbilsekipage påcirka 21 200 kronor per år och en genomsnittlig regiondistributör på runt 5 300kronor per år. Det tillkommer också en kilometerskatt som innebär ytterligare ca 75 000 – 150 000 kr i höjda kostnader. Transportkostnader påverkar all industri så det är starkt prisdrivande.
Dessutom återinförs fastighetsskatten, det innebär dyrare bostadskostnader.
RUT och ROT-avdragen – Sveriges nya folkrörelse med närmare en
miljon användare – avskaffas också.
Även den gamla förmögenhetsskatten återinförs, om än med ett annat namn, skatt på förmögna, dock oklart vem som ska ingå.
Sammanfattningsvis drabbas alltså både företag och hushåll. Företag får höjda kostnader att anställa, bensin- och kilometerskatt. Hushåll får höjda bensinkostnader, högre inkomstskatter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Att tala om en jobbpolitik samtidigt som man genomför alla dessa skatte- och kostnadshöjningar känns inte trovärdigt.
Lägg därtill att Henrikssons lagkamrater i vänsterpartiet, exempelvis Lennart Beijer i Hultsfred, vill höja inkomstskatterna mycket mer och har sagt att mer av jobbskatteavdraget ska dras tillbaka. Ännu mindre i plånboken för Hultsfredsborna också, med andra ord.
Miljöpartiet vill höja miljöskatterna mycket mer. Vi vet inte vad som händer bortom 2012.
Exempel på höjd skatt för en vanlig löntagare i Vimmerby:
Lön 25 000 kr per månad ger 278 kr per mån i skattehöjning för den som arbetar, varav inkomstskatt 161 kr, bensinskatt 49 kr och övriga skattehöjningar 68 kr. Det ger totalt 3 336 kr per år i skattehöjning.
Visar inlägg med etikett Skatten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skatten. Visa alla inlägg
torsdag 26 augusti 2010
tisdag 24 augusti 2010
Ensa(m) om skattekravet i Vimmerby
Vimmerby kommun införde inför gymnasiebygget 40 öre mer i kommunal skatt.
Med en inkomst på 25.000 kronor betalar du ca en tusenlapp mer i året i kommunal skatt. (Om jag räknar ungefär.)
Skatten skulle återställas - endast moderaterna i Vimmerby har detta krav i sitt valmanifest.
Med starka förändringarna i den kommunala ekonomin, med nytänkande och samarbeten, med förbättrade rutiner och med sparsamhet a la Anders Borg vill vi moderater skapa ett bättre Vimmerby.
Samtidigt handlar det på nationell nivå om jobb eller bidrag, om slarvig bidragspolitik eller en kontrollerad reformpolitik som gett både jobbskatteavdrag och RUT/ROT som gett svarta sektorer vit färg.
Med en stark moderat representation i Vimmerby kommun har vi möjlighet att under fyra år skapa en bättre utveckling.
Med en inkomst på 25.000 kronor betalar du ca en tusenlapp mer i året i kommunal skatt. (Om jag räknar ungefär.)
Skatten skulle återställas - endast moderaterna i Vimmerby har detta krav i sitt valmanifest.
Med starka förändringarna i den kommunala ekonomin, med nytänkande och samarbeten, med förbättrade rutiner och med sparsamhet a la Anders Borg vill vi moderater skapa ett bättre Vimmerby.
Samtidigt handlar det på nationell nivå om jobb eller bidrag, om slarvig bidragspolitik eller en kontrollerad reformpolitik som gett både jobbskatteavdrag och RUT/ROT som gett svarta sektorer vit färg.
Med en stark moderat representation i Vimmerby kommun har vi möjlighet att under fyra år skapa en bättre utveckling.
måndag 9 augusti 2010
Skatt är skatt och inget annat
Svar till Johansson och Young, vänsterpartiet i Vimmerby.
Ni skriver att jag skriver slarvigt och det med viss rätt; jag har inte alltid exakta siffror, exakta formuleringar eftersom jag inte alltid får tag i allt referensmaterial.
Det är riktigt att sjukskrivna inte har, eller har haft, full ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det är också riktigt som ni skriver att det är de tidsgränser som satts som är det viktiga. Tyvärr tror jag ibland att en stor del i frågan redan är känt och tar för givet att läsarna är insatta. Jag borde kanske upprepa dessa fakta varje gång ämnet behandlas.
Men jag vill rikta samma anmärkning mot er då ni skriver; "det är dessa tidsbegränsningar som tvingat svårt sjuka människor att gå till arbetsförmedlingen...fast de rimligen inte klarar av ett jobb på grund av sin sjukdom".
Det är faktiskt så att åtskilligt fler är i arbete nu än tidigare av den grupp som var sjukskrivna och att de som är svårt sjuka omförsäkras. Ingen svårt sjuk tvingas till arbete. Den skrämselpropaganda som de rödgröna drev i vintras har tystnat. Det utanförskap som många tvingades in i under den socialdemokratiska regeringen har i åtskilliga fall brutits.
En annan "skrämmande slarvig formulering" från Johansson/Young är att påstå att vi i Sverige aldrig haft en skatt på 102%. I nästa andetag skriver de "...det är så att för vissa med väldigt höga inkomster kunde den vara 102%...". En annan formulering "Glennfalk har blandat ihop skatt och marginaleffekt...".
Vad är detta för trams av politiker som ger sken av att vara pålästa? Skatt är väl skatt, oavsett om det fått prefixet "marginal"-skatt efter en viss uppnådd inkomst?
Att Astrid Lindgrens Pomperipossa-berättelse kan ha undgått vänstern är förstås nåt jag borde räknat med eftersom staten då under flera år beskattade inkomsttagare med mer än de tjänade. Sedan skriver Johansson/Young: "Ingen tyckte egentligen det var bra och därför gjorde man om systemet i samförstånd över blockgränserna..."
Vadförnågot? Det som vänsterpartisterna beskriver inte har skett, har sedan skett och dessutom har man sedan gjort om det som inte fanns, i samförstånd över blockgränserna...?
Beträffande kommentarerna om min person.
Ett kommunval är ett personval till stor del.
Ni tror att jag som person kommer att skada Vimmerby kommun om jag kommer in i fullmäktige.
Nåväl. Jag överlåter åt väljarna att fatta sina beslut rörande min person och hoppas att också vänsterns och de rödgrönas väljare funderar över sina kandidaters förmåga att driva Vimmerby kommun.
(Svar på insändare i Vimmerby Tidning)
Ni skriver att jag skriver slarvigt och det med viss rätt; jag har inte alltid exakta siffror, exakta formuleringar eftersom jag inte alltid får tag i allt referensmaterial.
Det är riktigt att sjukskrivna inte har, eller har haft, full ersättning för förlorad arbetsinkomst. Det är också riktigt som ni skriver att det är de tidsgränser som satts som är det viktiga. Tyvärr tror jag ibland att en stor del i frågan redan är känt och tar för givet att läsarna är insatta. Jag borde kanske upprepa dessa fakta varje gång ämnet behandlas.
Men jag vill rikta samma anmärkning mot er då ni skriver; "det är dessa tidsbegränsningar som tvingat svårt sjuka människor att gå till arbetsförmedlingen...fast de rimligen inte klarar av ett jobb på grund av sin sjukdom".
Det är faktiskt så att åtskilligt fler är i arbete nu än tidigare av den grupp som var sjukskrivna och att de som är svårt sjuka omförsäkras. Ingen svårt sjuk tvingas till arbete. Den skrämselpropaganda som de rödgröna drev i vintras har tystnat. Det utanförskap som många tvingades in i under den socialdemokratiska regeringen har i åtskilliga fall brutits.
En annan "skrämmande slarvig formulering" från Johansson/Young är att påstå att vi i Sverige aldrig haft en skatt på 102%. I nästa andetag skriver de "...det är så att för vissa med väldigt höga inkomster kunde den vara 102%...". En annan formulering "Glennfalk har blandat ihop skatt och marginaleffekt...".
Vad är detta för trams av politiker som ger sken av att vara pålästa? Skatt är väl skatt, oavsett om det fått prefixet "marginal"-skatt efter en viss uppnådd inkomst?
Att Astrid Lindgrens Pomperipossa-berättelse kan ha undgått vänstern är förstås nåt jag borde räknat med eftersom staten då under flera år beskattade inkomsttagare med mer än de tjänade. Sedan skriver Johansson/Young: "Ingen tyckte egentligen det var bra och därför gjorde man om systemet i samförstånd över blockgränserna..."
Vadförnågot? Det som vänsterpartisterna beskriver inte har skett, har sedan skett och dessutom har man sedan gjort om det som inte fanns, i samförstånd över blockgränserna...?
Beträffande kommentarerna om min person.
Ett kommunval är ett personval till stor del.
Ni tror att jag som person kommer att skada Vimmerby kommun om jag kommer in i fullmäktige.
Nåväl. Jag överlåter åt väljarna att fatta sina beslut rörande min person och hoppas att också vänsterns och de rödgrönas väljare funderar över sina kandidaters förmåga att driva Vimmerby kommun.
(Svar på insändare i Vimmerby Tidning)
Vimmerby kan bli en föregångskommun
Svar till Krister Segergren, miljöåpartiet i Vimmerby.
Tack Krister Segergren (mp) för ditt välkomnande. Jag tycker det är synd om du tvingas lämna fullmäktige i Vimmerby efter valet eftersom du tillhört de som debatterat mest, och hållt många debatter levande.
Betr. skattesänkningen så ger moderaterna i Vimmerby inte det löftet i valet. Där har du läst fel. Vi skriver att vår ambition är att först få Vimmerby kommuns ekonomi i balans, och när det har skett har vi ambitionen att sänka skatten med 10 öre per verksamhetsår.
Det är ett misslyckande att ha tvingats höja skatten så mycket som Vimmerby har gjort de senaste mandatperioderna. Till en del är de utanförliggande orsaker, men det ska erkännas att en stor del också ligger på en oförmåga att hantera en liten budget. Politikerna har låtit tjänstemän styra för mycket och inte satt ned foten. Man har heller inte stramat åt personalbudgeten och minskat sina ekonomiska åtaganden.
Istället har vi fått se dyra personallösningar, avtalspensioner och annat.
Min högst personliga åsikt är att vi inte riktigt lyckats, men om moderaternas visionsarbete och valplattform kan få tillräckligt stöd i väljarkåren finns det goda framtidsutskiter för Vimmerby att bli en föregångskommun.
(Svar på insändare i Vimmerby Tidning)
Tack Krister Segergren (mp) för ditt välkomnande. Jag tycker det är synd om du tvingas lämna fullmäktige i Vimmerby efter valet eftersom du tillhört de som debatterat mest, och hållt många debatter levande.
Betr. skattesänkningen så ger moderaterna i Vimmerby inte det löftet i valet. Där har du läst fel. Vi skriver att vår ambition är att först få Vimmerby kommuns ekonomi i balans, och när det har skett har vi ambitionen att sänka skatten med 10 öre per verksamhetsår.
Det är ett misslyckande att ha tvingats höja skatten så mycket som Vimmerby har gjort de senaste mandatperioderna. Till en del är de utanförliggande orsaker, men det ska erkännas att en stor del också ligger på en oförmåga att hantera en liten budget. Politikerna har låtit tjänstemän styra för mycket och inte satt ned foten. Man har heller inte stramat åt personalbudgeten och minskat sina ekonomiska åtaganden.
Istället har vi fått se dyra personallösningar, avtalspensioner och annat.
Min högst personliga åsikt är att vi inte riktigt lyckats, men om moderaternas visionsarbete och valplattform kan få tillräckligt stöd i väljarkåren finns det goda framtidsutskiter för Vimmerby att bli en föregångskommun.
(Svar på insändare i Vimmerby Tidning)
torsdag 17 juni 2010
Skattechock för vimmerbyborna om rödgröna vinner
Vimmerby har redan en av de högsta kommunalskatterna i Kalmar län.
Det skriver jag i en insändare i Vimmerby Tidning idag.
De 40 öre som höjdes för några år sedan, som skulle "starta upp" gymnasiebygget, har inte kunnat återläggas.
Skälet är den dåliga kommunala ekonomin, som redovisar ständiga underskott, kvartal efter kvartal. Enda trösten är väl att alla politiker är eniga om att det inte längre är hållbart.
Jag är övertygad om att med en effektiv styrning av den kommunala organisationen kan ekonomin komma i balans. Jag vill att de lokala politikerna kraftfullt återtar makten över utvecklingen.
Moderaterna i Vimmerby har ett program för återställning av ekonomin där vår ambition är att sänka 10 öre varje år, från och med det år vi har balans i ekonomin.
Vi vet hur vi ska göra, vi behöver bara tillräckligt med röster i kommunfullmäktigevalet.
Även om vi sänker skatten lokalt kan riksdagsvalet ändå sätta käppar i hjulet och ge en totalt högre skatt.
Den rödgröna regeringens finansminister Lars Ohly (v) - för första gången en tvättäkta kommunist i en sossedominerad regeringen - vill sätta världens högsta skatt på arbete och långt högre marginalskatter än något annat land. Avskaffandet av fjärde steget i jobbskatteavdraget höjer skatten för 3 miljoner människor. I högskattekommuner (som Vimmerby) blir marginalskatten över 60 procent.
Därmed har de rödgröna övergivit skatterefromen från 1991 då man lovade att marginalskatten ska begränsas till 50 procent.
Så trots att vi moderaterna genomför en återgång till en kommunalskatt i Vimmerby mer lik vår omgivning, kan du som Vimmerbybo få en rejäl skattehöjning om du tar en rödgrön valsedel.
Det skriver jag i en insändare i Vimmerby Tidning idag.
De 40 öre som höjdes för några år sedan, som skulle "starta upp" gymnasiebygget, har inte kunnat återläggas.
Skälet är den dåliga kommunala ekonomin, som redovisar ständiga underskott, kvartal efter kvartal. Enda trösten är väl att alla politiker är eniga om att det inte längre är hållbart.
Jag är övertygad om att med en effektiv styrning av den kommunala organisationen kan ekonomin komma i balans. Jag vill att de lokala politikerna kraftfullt återtar makten över utvecklingen.
Moderaterna i Vimmerby har ett program för återställning av ekonomin där vår ambition är att sänka 10 öre varje år, från och med det år vi har balans i ekonomin.
Vi vet hur vi ska göra, vi behöver bara tillräckligt med röster i kommunfullmäktigevalet.
Även om vi sänker skatten lokalt kan riksdagsvalet ändå sätta käppar i hjulet och ge en totalt högre skatt.
Den rödgröna regeringens finansminister Lars Ohly (v) - för första gången en tvättäkta kommunist i en sossedominerad regeringen - vill sätta världens högsta skatt på arbete och långt högre marginalskatter än något annat land. Avskaffandet av fjärde steget i jobbskatteavdraget höjer skatten för 3 miljoner människor. I högskattekommuner (som Vimmerby) blir marginalskatten över 60 procent.
Därmed har de rödgröna övergivit skatterefromen från 1991 då man lovade att marginalskatten ska begränsas till 50 procent.
Så trots att vi moderaterna genomför en återgång till en kommunalskatt i Vimmerby mer lik vår omgivning, kan du som Vimmerbybo få en rejäl skattehöjning om du tar en rödgrön valsedel.
torsdag 10 juni 2010
Rödgrön allians glömmer sina skattepengar...
Här någonting för politikerna i Vimmerby att begrunda.
Valfrihet skapar inflytande och tillväxt.
Almega kom, precis i detta nu, med en rapport där man förordar valfrihet som grundprincip för offentliga, inividuella tjänster.
- Det är dags att visa att valfrihet är hörnstenen i moderniseringen av den svenska välfärden, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Rapporten - Läs den här. - menar att samhällsutvecklingen driver fram valfrihet.
Argumenten för alternativa driftsformer, utmaningar, privat drivna välfärdstjänster säger de rödgröna i Vimmerby (dagens VT) är en myt. Det fungerar inte så, säger bland annat vänstern i Vimmerby i tidningen, utan någon annan referens än att säga att elpriset blev dyrare när elproduktionen avreglerades.
Det är konstigt tänkt. Och beräknat.
Exempel: Om du betalar 100 kronor över skattsedeln och därefter 100 kronor i form av avgift så har du betalat 200 kronor för tjänsten. Så tänker de flesta. Men planekonomer, såsom de rödgröna, de tänker att man bara betalat 100 kronor. Det man betalat över skatten räknas inte.
Så när avgiften går upp till 150 kronor och skatten ned till 50 kronor så säger de rödgröna, "Titta, priset har ökat med 50%!". Man är helt enkelt oförmögen att se sin betalade skatt som sin egen insats.
Detta synsätt hindrar ju all fruktbar debatt.
När man nu argumenterar om att Bilprovningens avgift kommer att öka från 300 kronor till 1000 kronor (man ger inga belägg alls för detta) så kommer det enbart att ske om Bilprovningen innan subventionerats med skattemedel.
Är bilprovningen bärande, så sker det motsatta. Konkurrenter som kommer in kommer att driva ned priset genom effektiviseringar.
Är det så att priset åker upp kan man ju misstänka kartell av något slag, för vid en sund konkurrens ska priset inte upp för en sådan tjänst.
Återigen - det är svårt att diskutera med politiker som inte ser sin skatt som en egen slantad peng.
Valfrihet skapar inflytande och tillväxt.
Almega kom, precis i detta nu, med en rapport där man förordar valfrihet som grundprincip för offentliga, inividuella tjänster.
- Det är dags att visa att valfrihet är hörnstenen i moderniseringen av den svenska välfärden, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Rapporten - Läs den här. - menar att samhällsutvecklingen driver fram valfrihet.
Argumenten för alternativa driftsformer, utmaningar, privat drivna välfärdstjänster säger de rödgröna i Vimmerby (dagens VT) är en myt. Det fungerar inte så, säger bland annat vänstern i Vimmerby i tidningen, utan någon annan referens än att säga att elpriset blev dyrare när elproduktionen avreglerades.
Det är konstigt tänkt. Och beräknat.
Exempel: Om du betalar 100 kronor över skattsedeln och därefter 100 kronor i form av avgift så har du betalat 200 kronor för tjänsten. Så tänker de flesta. Men planekonomer, såsom de rödgröna, de tänker att man bara betalat 100 kronor. Det man betalat över skatten räknas inte.
Så när avgiften går upp till 150 kronor och skatten ned till 50 kronor så säger de rödgröna, "Titta, priset har ökat med 50%!". Man är helt enkelt oförmögen att se sin betalade skatt som sin egen insats.
Detta synsätt hindrar ju all fruktbar debatt.
När man nu argumenterar om att Bilprovningens avgift kommer att öka från 300 kronor till 1000 kronor (man ger inga belägg alls för detta) så kommer det enbart att ske om Bilprovningen innan subventionerats med skattemedel.
Är bilprovningen bärande, så sker det motsatta. Konkurrenter som kommer in kommer att driva ned priset genom effektiviseringar.
Är det så att priset åker upp kan man ju misstänka kartell av något slag, för vid en sund konkurrens ska priset inte upp för en sådan tjänst.
Återigen - det är svårt att diskutera med politiker som inte ser sin skatt som en egen slantad peng.
söndag 16 maj 2010
Jag vill spara långt ifrån kunden
Varför en skattesänkning i Vimmerby under ekonomisk kris?
En fråga jag får både från höger och vänster, med anledning av att moderaternas valplattform innehåller just en succesiv sänkning av skatten motsvarande totalt 40 öre.
För en vanlig Vimmerbybo med enbart kommunalskatt gör det mycket procentuellt sett, inte alls lika mycket procentuellt för höginkomsttagare med också statlig skatt.
Nu är det så att skatten är en planlagd aktivitet i en kedja av händelser.
Först i kedjan är att vi ska få ordning på Vimmerby kommuns ekonomi. Krisen kan inte lösas med en skattesänkning, men en skattesänkning är en del av krisens lösning.
När ekonomin är i balans, och vi därefter kan få ett överskott när kedjan av åtgärder går i verkställighet, så finns det ingen anledning att behålla ett av länets största skattetryck.
Vi bör komma tillbaka till läget före gymnasieskolans utbyggnad.
10 öre motsvarar 3,5 miljoner kronor.
Lika mycket som ungefär 8-10 tjänster beroende på var de tas.
10 tjänster av 1.700 totalt kan synas lite och snabbt avklarat, men så lätt är det inte.
Utgångspunkten är givetvis att alla gör sitt jobb i kommunen.
Jag vill tro att så är fallet, en del mer, andra mindre.
De som har ett tuft jkbb tror jag är dagispersonal, folk i skolan och folk i omsorgen. Att spara på dessa tjänster kommer ovillkorligen att minska kvalitén.
Min devis är att spara långt ifrån kunden. Dessa tjänster är inte långt ifrån, de är nära.
Vad ska vi göra med alla dessa tjänster då, de är ju de flesta i kommunen?
Ja, men kan de utövas på annat sätt? Kan vi lägga ut dom och bli en bra köpare? Kan vi låta andra än kommunen driva som kanske har bättre idéer? Vad säger att kommunal ledning är den bästa: är vår kommuns arbetsledning mycket bättre än Attendo, Drivkrafts eller Caremas, som sysslar med det hela professionellt?
Alternativa driftsformer, konkurrens - det skapar inte A- och B-lag. det skapar enbart A-lag.
Ideologisk fråga, säger en del.
Då får man också betala det priset, säger jag.
En fråga jag får både från höger och vänster, med anledning av att moderaternas valplattform innehåller just en succesiv sänkning av skatten motsvarande totalt 40 öre.
För en vanlig Vimmerbybo med enbart kommunalskatt gör det mycket procentuellt sett, inte alls lika mycket procentuellt för höginkomsttagare med också statlig skatt.
Nu är det så att skatten är en planlagd aktivitet i en kedja av händelser.
Först i kedjan är att vi ska få ordning på Vimmerby kommuns ekonomi. Krisen kan inte lösas med en skattesänkning, men en skattesänkning är en del av krisens lösning.
När ekonomin är i balans, och vi därefter kan få ett överskott när kedjan av åtgärder går i verkställighet, så finns det ingen anledning att behålla ett av länets största skattetryck.
Vi bör komma tillbaka till läget före gymnasieskolans utbyggnad.
10 öre motsvarar 3,5 miljoner kronor.
Lika mycket som ungefär 8-10 tjänster beroende på var de tas.
10 tjänster av 1.700 totalt kan synas lite och snabbt avklarat, men så lätt är det inte.
Utgångspunkten är givetvis att alla gör sitt jobb i kommunen.
Jag vill tro att så är fallet, en del mer, andra mindre.
De som har ett tuft jkbb tror jag är dagispersonal, folk i skolan och folk i omsorgen. Att spara på dessa tjänster kommer ovillkorligen att minska kvalitén.
Min devis är att spara långt ifrån kunden. Dessa tjänster är inte långt ifrån, de är nära.
Vad ska vi göra med alla dessa tjänster då, de är ju de flesta i kommunen?
Ja, men kan de utövas på annat sätt? Kan vi lägga ut dom och bli en bra köpare? Kan vi låta andra än kommunen driva som kanske har bättre idéer? Vad säger att kommunal ledning är den bästa: är vår kommuns arbetsledning mycket bättre än Attendo, Drivkrafts eller Caremas, som sysslar med det hela professionellt?
Alternativa driftsformer, konkurrens - det skapar inte A- och B-lag. det skapar enbart A-lag.
Ideologisk fråga, säger en del.
Då får man också betala det priset, säger jag.
söndag 4 april 2010
Byråkratin tar pengarna från vård, skola, omsorg
Byråkratexplosionen har varit påtaglig i Sverige.
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
måndag 22 mars 2010
Om två år är vi skyldiga 50.000 per röstberättigad i Vimmerby
I vår tar Vimmerby kommun en ny budget.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)