Här någonting för politikerna i Vimmerby att begrunda.
Valfrihet skapar inflytande och tillväxt.
Almega kom, precis i detta nu, med en rapport där man förordar valfrihet som grundprincip för offentliga, inividuella tjänster.
- Det är dags att visa att valfrihet är hörnstenen i moderniseringen av den svenska välfärden, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Rapporten - Läs den här. - menar att samhällsutvecklingen driver fram valfrihet.
Argumenten för alternativa driftsformer, utmaningar, privat drivna välfärdstjänster säger de rödgröna i Vimmerby (dagens VT) är en myt. Det fungerar inte så, säger bland annat vänstern i Vimmerby i tidningen, utan någon annan referens än att säga att elpriset blev dyrare när elproduktionen avreglerades.
Det är konstigt tänkt. Och beräknat.
Exempel: Om du betalar 100 kronor över skattsedeln och därefter 100 kronor i form av avgift så har du betalat 200 kronor för tjänsten. Så tänker de flesta. Men planekonomer, såsom de rödgröna, de tänker att man bara betalat 100 kronor. Det man betalat över skatten räknas inte.
Så när avgiften går upp till 150 kronor och skatten ned till 50 kronor så säger de rödgröna, "Titta, priset har ökat med 50%!". Man är helt enkelt oförmögen att se sin betalade skatt som sin egen insats.
Detta synsätt hindrar ju all fruktbar debatt.
När man nu argumenterar om att Bilprovningens avgift kommer att öka från 300 kronor till 1000 kronor (man ger inga belägg alls för detta) så kommer det enbart att ske om Bilprovningen innan subventionerats med skattemedel.
Är bilprovningen bärande, så sker det motsatta. Konkurrenter som kommer in kommer att driva ned priset genom effektiviseringar.
Är det så att priset åker upp kan man ju misstänka kartell av något slag, för vid en sund konkurrens ska priset inte upp för en sådan tjänst.
Återigen - det är svårt att diskutera med politiker som inte ser sin skatt som en egen slantad peng.
torsdag 10 juni 2010
Om bemanningen på förskolorna
I Vimmerby Tidning skrev Annelie Schultz, lärarförbundets lokalavdelning att hon ville läsa vad de lokala politikerna i Vimmerby ansåg om bemanningen på dagis.
Jag svarade henne i tidningen idag enligt följande:
Du skriver att du vill ge förskollärarna större inflytande över barngruppernas storlek och sammansättning och efterlyser lokalpolitikernas åsikter i frågan.
Här är min: Alla verksamheter drivs bättre med ökat inflytande från medarbetarna. Min tes har alltid varit att de som är nära "kunden" oftast vet bäst vad kunden vill ha. Men lika sant är att de som är nära helhetssynen/helhetsbilden oftast vet bäst vilket ekonomiskt utrymme det finns till de olika verksamheterna.
Det handlar om att vara kreativ, positiv och skapa möjligheter och verksamhet utifrån de resurser man har. Oftast handlar det om att välja, att våga prioritera, mellan och inom verksamheterna.
Jag tvivlar inte en sekund på att ni förskollärare dagligen prioriterar i er verksamhet. Men när de ytterst ansvariga politikerna ska prioritera våra pengar så värjer man sig för begrepp som varsel, indragning av tjänster, omstruktureringar, utlägg på privata utförare, alternativa driftsformer etc. - allt skulle skapa mer pengar till det operativa (dagis) och mindre pengar till det administrativa. Enklaste vägen har varit att säga upp personal ute i verksamheterna, det vill jag som politiker ändra på.
Jag har ännu inte nått insikt om vad det är i kommunen som gör att man inte kan driva kommunal verksamhet såsom verksamheter bedrivs i näringslivet.
Betr. barngruppers storlek tror jag på det du säger; på förskolor är det viktigt att det inte är för många barn per förskollärare. Det är en kvalitetsfråga.
Men i skolan finns det andra aspekter. Där kan en klass med 30 elever, där alla jobbar seriöst, vara en lugn och trygg klass med bara en lärare som stortrivs med sitt jobb. Å andra sidan kan en klass med 15 elever och 4-5 stökiga kräva två lärare (som vantrivs) för att hålla klassen något sånär i ordning. I skolan måste det ske flera grepp än att bara öka antalet tjänster, för att klara kvalitén.
Jag svarade henne i tidningen idag enligt följande:
Du skriver att du vill ge förskollärarna större inflytande över barngruppernas storlek och sammansättning och efterlyser lokalpolitikernas åsikter i frågan.
Här är min: Alla verksamheter drivs bättre med ökat inflytande från medarbetarna. Min tes har alltid varit att de som är nära "kunden" oftast vet bäst vad kunden vill ha. Men lika sant är att de som är nära helhetssynen/helhetsbilden oftast vet bäst vilket ekonomiskt utrymme det finns till de olika verksamheterna.
Det handlar om att vara kreativ, positiv och skapa möjligheter och verksamhet utifrån de resurser man har. Oftast handlar det om att välja, att våga prioritera, mellan och inom verksamheterna.
Jag tvivlar inte en sekund på att ni förskollärare dagligen prioriterar i er verksamhet. Men när de ytterst ansvariga politikerna ska prioritera våra pengar så värjer man sig för begrepp som varsel, indragning av tjänster, omstruktureringar, utlägg på privata utförare, alternativa driftsformer etc. - allt skulle skapa mer pengar till det operativa (dagis) och mindre pengar till det administrativa. Enklaste vägen har varit att säga upp personal ute i verksamheterna, det vill jag som politiker ändra på.
Jag har ännu inte nått insikt om vad det är i kommunen som gör att man inte kan driva kommunal verksamhet såsom verksamheter bedrivs i näringslivet.
Betr. barngruppers storlek tror jag på det du säger; på förskolor är det viktigt att det inte är för många barn per förskollärare. Det är en kvalitetsfråga.
Men i skolan finns det andra aspekter. Där kan en klass med 30 elever, där alla jobbar seriöst, vara en lugn och trygg klass med bara en lärare som stortrivs med sitt jobb. Å andra sidan kan en klass med 15 elever och 4-5 stökiga kräva två lärare (som vantrivs) för att hålla klassen något sånär i ordning. I skolan måste det ske flera grepp än att bara öka antalet tjänster, för att klara kvalitén.
onsdag 9 juni 2010
Jobbgarantin för de unga
Med anledning av att paret Annika och Peter Högberg (s) i Vimmerby nu jublar över att socialdemokraterna publicerar en lista på vad man vill göra för ungdomarna i Sverige har jag klipp följande pressmeddelande från Agnes Palinski, pressekreterare hos Sven Otto Littorin.:
- Socialdemokraterna införde själva det som de nu kallar ”aktivitetsförbudet för unga”. Detta gjorde dom genom de två arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, som infördes 1995 och 1998. Förbudet innebar att aktivitet endast kunde ges till ungdomar tidigast efter 90 dagar.
- I Socialdemokraternas rapport ”Ge Sveriges unga chansen” daterad 2010-06-07 går att läsa; "Avskaffa aktivitetsförbudet. Vi ger förutsättningar för snabbare insatser till unga arbetslösa som behöver stöd för att komma i arbete och vi avskaffar det nuvarande aktivitetsförbudet. "
- Den nuvarande regeringen avskaffade kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin och införde den 1 december 2007 istället en Jobbgaranti för unga som gäller efter tre månaders arbetslöshet.
- I samband med finanskrisen införde regeringen förstärkta individuella coachningsinsatser som kan användas redan från första dagens arbetslöshet. Coachernas uppgift är att ge ungdomarna stöd och vägledning tillbaka till studierna för att de när konjunkturen tar fart ska stå väl rustade för arbetsmarknadens behov.
-I Jobbgarantin kan deltagarna i dag få ta del av aktiva insatser med fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och fortsatt jobbsökaraktivitet med coachning. Även praktik, stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering och kortare utbildning ges i garantin.
MG: Kommentarer överflödiga, eller hur.
- Socialdemokraterna införde själva det som de nu kallar ”aktivitetsförbudet för unga”. Detta gjorde dom genom de två arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, som infördes 1995 och 1998. Förbudet innebar att aktivitet endast kunde ges till ungdomar tidigast efter 90 dagar.
- I Socialdemokraternas rapport ”Ge Sveriges unga chansen” daterad 2010-06-07 går att läsa; "Avskaffa aktivitetsförbudet. Vi ger förutsättningar för snabbare insatser till unga arbetslösa som behöver stöd för att komma i arbete och vi avskaffar det nuvarande aktivitetsförbudet. "
- Den nuvarande regeringen avskaffade kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin och införde den 1 december 2007 istället en Jobbgaranti för unga som gäller efter tre månaders arbetslöshet.
- I samband med finanskrisen införde regeringen förstärkta individuella coachningsinsatser som kan användas redan från första dagens arbetslöshet. Coachernas uppgift är att ge ungdomarna stöd och vägledning tillbaka till studierna för att de när konjunkturen tar fart ska stå väl rustade för arbetsmarknadens behov.
-I Jobbgarantin kan deltagarna i dag få ta del av aktiva insatser med fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning och fortsatt jobbsökaraktivitet med coachning. Även praktik, stöd till start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering och kortare utbildning ges i garantin.
MG: Kommentarer överflödiga, eller hur.
Skolskjutsbeslut grundat på felräkning?
Ja, så kom det då en uträkning som visade andra siffror.
I Vimmerby Tidning idag presenteras siffror som visar att kommunen bara sparar 300.000 kronor på att lägga om skolskjutsarna och låta företrädesvis gymnasieelever, som har mindre än 6 kilometer till skolskjutsen, lösa sin resa på egen hand.
Politikerna hade fattat belsut på ett underlag av 2.000.000 kronor.
Frågan är vad man gör nu?
Går man tillbaka och rättar till?
De som räknat fel på Teknik och Service, vad säger dom?
Var krävs det ut ansvar?
Ifrågasätts kompetensen hos de aktuella tjänstemännen, om det visar sig att de räknat fel?
Visst får det bli fel då och då, det måste bli fel då och då när det är människor som arbetar med det hela. Men frågan är hur ofta det får ske i ett och samma "företag" - nämligen kommunen. Och frågan är om konsekvenserna för exempelvis skolungdomarna och deras föräldrar är rimliga konsekvenser på grund av en felräkning?
Är det svårt att räkna ut det hela? Det verkar inte så i dagens artikel i Vimmerby Tidning (läs den här).
Jag anser att det är ledamöterna i Teknik och Service som nu måste väcka frågan igen och börja om på noll.
I Vimmerby Tidning idag presenteras siffror som visar att kommunen bara sparar 300.000 kronor på att lägga om skolskjutsarna och låta företrädesvis gymnasieelever, som har mindre än 6 kilometer till skolskjutsen, lösa sin resa på egen hand.
Politikerna hade fattat belsut på ett underlag av 2.000.000 kronor.
Frågan är vad man gör nu?
Går man tillbaka och rättar till?
De som räknat fel på Teknik och Service, vad säger dom?
Var krävs det ut ansvar?
Ifrågasätts kompetensen hos de aktuella tjänstemännen, om det visar sig att de räknat fel?
Visst får det bli fel då och då, det måste bli fel då och då när det är människor som arbetar med det hela. Men frågan är hur ofta det får ske i ett och samma "företag" - nämligen kommunen. Och frågan är om konsekvenserna för exempelvis skolungdomarna och deras föräldrar är rimliga konsekvenser på grund av en felräkning?
Är det svårt att räkna ut det hela? Det verkar inte så i dagens artikel i Vimmerby Tidning (läs den här).
Jag anser att det är ledamöterna i Teknik och Service som nu måste väcka frågan igen och börja om på noll.
Fel ge avtalspension för 21,5 miljoner
Till er som följer bloggen på andra platser i världen än Vimmerby, vill jag delge min insändare i Vimmerby Tidning idag:
Vimmerby kommun har beslutat ge 40 personer avtalspension. Kommundens övertalighet beror givetvis på flera saker; dels organisationsförändringar, dels befolkningsminsking och kanske också en ökad effektivitet i en del fall.
Kommunen löser detta med avtalspension och vad jag fått fram till en kostnad av 21,5 miljoner kronor fram till och med 2014. Ett av skälen till avtalspension är att man vill ha de yngre, mer kompetenta medarbetarna kvar. Det är en sanning med modifikation.
Inga garantier finns att de yngre ändå är kvar, vi kommer ändå att få se framtida uppsägningar av yngre tjänstemän som vill vidare. Argumentet håller inte och jag har svårt att förstå att det läggs fram.Ett annat argument har varit att tjänsterna inte ska återbesättas. men det står nu klart att topptjänstemännen tillhör de som får avtalspension. Vilket i konsekvensens namn ska leda till att deras tjänster inte ska återbesättas.
Kommunchefsjobbet har redan återbesatts och utredningschefsjobb/näringslivschefsjobb kommer att tillsättas i höst.Finns det fler "glidningar" på de ursprungliga kraven?När man hanterar så stora summor som 21,5 miljoner kronor så gäller det att vara stingent och konsekvent hålla fast vid sin princip.
Det inger inget förtroende att göra undantag för chefer men inte för andra anställda.Naturligtvis kan det finans ett gränsland; säg att en 25-åring blir "över" vid en organisationsförändring och har kompetens för ett jobb där en 62-åring sitter. Då kan man växla och låta 62-åringen gå hem, sätta 25-åringen på jobbet och dra in 25-åringens ursprungliga tjänst.Jag kan förstå växlingen men jag godtar inte de ekonomiska konsekvenserna.Hade man varslat 25-åringen för arbetsbrist och låtit 62-åringen varit kvar, då har man haft 1,0 tjänst att betala plus uppsägningskostnader max. 2 månader. Med "växlingen" har man 1,72 tjänst att betetala i 3 år. En onödig kostnad och omotiverad subvention av en medarbetare.
Andra argument som beslutande politiker har är att det är svårt att rekrytera ung kompetens till Vimmerby (landsorten) och därför betalar man äldre för att sluta. Många, många företag i Vimmerby har levt under de villkoren i många år. Det för med sig att rekryteringen blir dyr, man måste ha hjälp med rekryteringen eftersom man har få sökande. Men det är ingalunda omöljligt, och framförallt inte så omöjligt att man ska förtidspensionera folk med bibehållen 72-procentig lön i flera år för att rädda kvar en ung anställd, som inte lämnar garantier att han/hon kan sluta i morgon dag.När nu kommunen ska besluta/har beslutat om detta anser jag att det är ett feltänkl som får ekonomiska konsekvenser fram till 2014.Dessa kommunala skattepengar hade kunnat gå till vård, skola och omsorg.
Vimmerby kommun har beslutat ge 40 personer avtalspension. Kommundens övertalighet beror givetvis på flera saker; dels organisationsförändringar, dels befolkningsminsking och kanske också en ökad effektivitet i en del fall.
Kommunen löser detta med avtalspension och vad jag fått fram till en kostnad av 21,5 miljoner kronor fram till och med 2014. Ett av skälen till avtalspension är att man vill ha de yngre, mer kompetenta medarbetarna kvar. Det är en sanning med modifikation.
Inga garantier finns att de yngre ändå är kvar, vi kommer ändå att få se framtida uppsägningar av yngre tjänstemän som vill vidare. Argumentet håller inte och jag har svårt att förstå att det läggs fram.Ett annat argument har varit att tjänsterna inte ska återbesättas. men det står nu klart att topptjänstemännen tillhör de som får avtalspension. Vilket i konsekvensens namn ska leda till att deras tjänster inte ska återbesättas.
Kommunchefsjobbet har redan återbesatts och utredningschefsjobb/näringslivschefsjobb kommer att tillsättas i höst.Finns det fler "glidningar" på de ursprungliga kraven?När man hanterar så stora summor som 21,5 miljoner kronor så gäller det att vara stingent och konsekvent hålla fast vid sin princip.
Det inger inget förtroende att göra undantag för chefer men inte för andra anställda.Naturligtvis kan det finans ett gränsland; säg att en 25-åring blir "över" vid en organisationsförändring och har kompetens för ett jobb där en 62-åring sitter. Då kan man växla och låta 62-åringen gå hem, sätta 25-åringen på jobbet och dra in 25-åringens ursprungliga tjänst.Jag kan förstå växlingen men jag godtar inte de ekonomiska konsekvenserna.Hade man varslat 25-åringen för arbetsbrist och låtit 62-åringen varit kvar, då har man haft 1,0 tjänst att betala plus uppsägningskostnader max. 2 månader. Med "växlingen" har man 1,72 tjänst att betetala i 3 år. En onödig kostnad och omotiverad subvention av en medarbetare.
Andra argument som beslutande politiker har är att det är svårt att rekrytera ung kompetens till Vimmerby (landsorten) och därför betalar man äldre för att sluta. Många, många företag i Vimmerby har levt under de villkoren i många år. Det för med sig att rekryteringen blir dyr, man måste ha hjälp med rekryteringen eftersom man har få sökande. Men det är ingalunda omöljligt, och framförallt inte så omöjligt att man ska förtidspensionera folk med bibehållen 72-procentig lön i flera år för att rädda kvar en ung anställd, som inte lämnar garantier att han/hon kan sluta i morgon dag.När nu kommunen ska besluta/har beslutat om detta anser jag att det är ett feltänkl som får ekonomiska konsekvenser fram till 2014.Dessa kommunala skattepengar hade kunnat gå till vård, skola och omsorg.
tisdag 8 juni 2010
Kommunalrådet har för låg lön
Nya nämndorganisationen offentliggjordes i dagens Vimmerby Tidning och den innebar att politikerna höjde sina löner.
Kommunalrådet fick 49.700 kronor i månaden någonting och det är tyvärr en dålig lön för det arbete som ett kommunalråd ska lägga ned.
I detta arvode ingår all tid i alla de styrelser han/hon ska sitta - det betyder att andra i styrelsen, som kanske sitter i kanske ytterligare fyra-fem stycken styrelser ledigt överträffar kommunalrådets arvode.
Kanske det finns 4-5 tjänstemän på stadshuset, kanske fler som också överträffar kommunalrådets lön med råge.
Kommunalrådets lön för arbetet i kommunen kan vara OK, om han/hon också fått styrelsersättningar precis som andra som sitter i samma styrelse.
Den som tar en sådan post, kommunalrådspost, kan inte enbart ta den av ideella skäl. Det är svårt att få en 30-40-åring att ta ett sådant jobb när man kanske kan få ett VD-jobb för samma lön eller mer. Man ska tänka på att kommunalrådet har det yttersta ansvaret operativt i kommunen och där finns 1.340 anställda.
Han/hon står också till svars inför allmänheten och jag tror kommunalrådet får en hel del arbete med alla kvällssamtal och helgsamtal från både väljare och partivänner.
Tyvärr så drabbar detta Vimmerby och andra kommuner med samma lönepolicy. De unga vill inte göra politisk karriär opch företagsämnen kommer inte in - de väljer en karriär i företag, kommuner eller organisationer istället istället för politik.
Att en kommunchef som jobbar 40-timmarsvecka (ingen kräver mer) ska ha 60.000 och ett kommunalråd som helt enkelt måste jobba kanske 60 timmarsvecka (trycket från alla är stort), med alla sammanträden, ska ha 10.000 mindre i månadslön är orimligt.
Lika orimligt är det att ge ett oppositionsråd en halvtidslön (halv kommunalrådslön). Rådet behöver inte alls vara på jobbet på stadhuset. Oppositionsrådet kan ha ett heltidsjobb bredvid på säg 30.000 kronor i månaden och dessutom kvittera ut 25.000 för halvtids oppositionsrådsjobb, som han inte behöver redovisa tiden för. Detta "för demokratins skull".
Oavsett vem, som sitter i opposition är det en orimlig lön för en politiker i en liten kommun som Vimmerby. Vi är för små för "oppositionsråd."
Däremot har 1:e vice ordförande, dvs kommunalrådets stand in en kvarts kommunalrådslön och det kan vara mer rimligt, det är ju majoriteten som får göra jobbet.
I övrigt tycker jag det är bra att man bantar nämnderna, tar bort arbetsutskotten och ökar inflytandet för kommunfullmäktige som kan sätta egna berednmingar.
Det sprider makten, vilken är positivt.
Kommunalrådet fick 49.700 kronor i månaden någonting och det är tyvärr en dålig lön för det arbete som ett kommunalråd ska lägga ned.
I detta arvode ingår all tid i alla de styrelser han/hon ska sitta - det betyder att andra i styrelsen, som kanske sitter i kanske ytterligare fyra-fem stycken styrelser ledigt överträffar kommunalrådets arvode.
Kanske det finns 4-5 tjänstemän på stadshuset, kanske fler som också överträffar kommunalrådets lön med råge.
Kommunalrådets lön för arbetet i kommunen kan vara OK, om han/hon också fått styrelsersättningar precis som andra som sitter i samma styrelse.
Den som tar en sådan post, kommunalrådspost, kan inte enbart ta den av ideella skäl. Det är svårt att få en 30-40-åring att ta ett sådant jobb när man kanske kan få ett VD-jobb för samma lön eller mer. Man ska tänka på att kommunalrådet har det yttersta ansvaret operativt i kommunen och där finns 1.340 anställda.
Han/hon står också till svars inför allmänheten och jag tror kommunalrådet får en hel del arbete med alla kvällssamtal och helgsamtal från både väljare och partivänner.
Tyvärr så drabbar detta Vimmerby och andra kommuner med samma lönepolicy. De unga vill inte göra politisk karriär opch företagsämnen kommer inte in - de väljer en karriär i företag, kommuner eller organisationer istället istället för politik.
Att en kommunchef som jobbar 40-timmarsvecka (ingen kräver mer) ska ha 60.000 och ett kommunalråd som helt enkelt måste jobba kanske 60 timmarsvecka (trycket från alla är stort), med alla sammanträden, ska ha 10.000 mindre i månadslön är orimligt.
Lika orimligt är det att ge ett oppositionsråd en halvtidslön (halv kommunalrådslön). Rådet behöver inte alls vara på jobbet på stadhuset. Oppositionsrådet kan ha ett heltidsjobb bredvid på säg 30.000 kronor i månaden och dessutom kvittera ut 25.000 för halvtids oppositionsrådsjobb, som han inte behöver redovisa tiden för. Detta "för demokratins skull".
Oavsett vem, som sitter i opposition är det en orimlig lön för en politiker i en liten kommun som Vimmerby. Vi är för små för "oppositionsråd."
Däremot har 1:e vice ordförande, dvs kommunalrådets stand in en kvarts kommunalrådslön och det kan vara mer rimligt, det är ju majoriteten som får göra jobbet.
I övrigt tycker jag det är bra att man bantar nämnderna, tar bort arbetsutskotten och ökar inflytandet för kommunfullmäktige som kan sätta egna berednmingar.
Det sprider makten, vilken är positivt.
måndag 7 juni 2010
Avtalspensionering istället för varsel
Vimmerby kommun pensionerar nu 40 stycken kommunalt anställda, trots att de inte är mer än 61 år.
Alla skulle pensionerats vid årsskiftet redan, men av olika anledningar har stadshuset inte jobbat fram det hela inom tidsramen. Nu kommer snart pensioneringarna något senare, och därmed något dyrare, än beräknat.
Avtalspensionärerna kommer att få 72% av sin lön betald av Vimmerby kommuns skattemedel, fram till sin ordinarie pensionering.
Det enda kriteriet för att få sin ansökan beviljad var att tjänsten inte ska behöva återbesättas efter avtalspensionären - på så sätt tyckte sig politikerna ha sparat in 40 tjänster, eller 28% av 40 tjänster vilket är cirka 10 tjänster.
Av 1.340 stycken möjliga.
Till en kostnad av - ja, kanske det blir omkring 10 miljoner kronor per år.
Vilka som nu blir avtalspensionärer kommer väl snart på någon lista.
I vilket fall ska alla som står där ha ett jobb som inte behöver återbesättas. Det är villkoret.
I Sverige i övrigt, åtminstone vad avser näringslivet, så förhandlar man med facket om arbetsbrist, och uppsägningstiden brukar då maximalt vara 6 månader. Till en del av tiden ibland med arbetsbefrielse.
Arbetsbrist råder om arbetsgivaren inte kan hålla medarbetaren med arbete.
På Vimmerby kommun betyder arbetsbrist avtalspension.
Hur länge arbetsbristen rått för de 40 personerna är ju också diskutabelt; eftersom tjänsten inte ska återbesättas (ett viktigt villkor) så kan det betyda att en del av de 40, eller kanske alla, haft ett arbete som inte behövt utföras... för hur lång tid tillbaka?
Jag ska inte utveckla detta mer än att kommunens politiker måste förstå att detta är en helt främmande värld för de som är utanför politiken. Vi lever under samma villkor, men tolkar dem annorlunda.
Man undrar varför allka medarbetare i företag ska leva under vissa villkor, och kommunanställda under andra. På gott och ont. Och vice versa, vill jag säga, för kommunanställda verkar ibland leva under sämre villkor än medarbetare i näringslivet. Så det är fel åt många håll.
Jag har svårt att se något motiv till att världen innanför stadshuset skulle vara annorlunda än världen utanför. Kommunen bör anta samma villkor och arbetsmetodik som företagsvärlden; både vad gäller individuell lönesättning, premieringar, teambildning - som varsel, omstruktureringar, omorganiseringar på grund av ekonomiska resultat eller omvärldsfaktorer.
Det är principiellt fel att kommunalt anställda förhandlar om villkor med andra kommunalt anställda. Lojaliteten blir omtvistad. Förhandlingarna vid varsel bör skötas av en extern konsult från arbetsgivarens sida, för att få förhandlingen garanterat i samstämmighet med hur det går till i näringslivet.
För mig är det självklart att stadshuset och kommunen ska organiseras som övrig verksamhet i samhället.
Och verka under samma villkor.
Alla skulle pensionerats vid årsskiftet redan, men av olika anledningar har stadshuset inte jobbat fram det hela inom tidsramen. Nu kommer snart pensioneringarna något senare, och därmed något dyrare, än beräknat.
Avtalspensionärerna kommer att få 72% av sin lön betald av Vimmerby kommuns skattemedel, fram till sin ordinarie pensionering.
Det enda kriteriet för att få sin ansökan beviljad var att tjänsten inte ska behöva återbesättas efter avtalspensionären - på så sätt tyckte sig politikerna ha sparat in 40 tjänster, eller 28% av 40 tjänster vilket är cirka 10 tjänster.
Av 1.340 stycken möjliga.
Till en kostnad av - ja, kanske det blir omkring 10 miljoner kronor per år.
Vilka som nu blir avtalspensionärer kommer väl snart på någon lista.
I vilket fall ska alla som står där ha ett jobb som inte behöver återbesättas. Det är villkoret.
I Sverige i övrigt, åtminstone vad avser näringslivet, så förhandlar man med facket om arbetsbrist, och uppsägningstiden brukar då maximalt vara 6 månader. Till en del av tiden ibland med arbetsbefrielse.
Arbetsbrist råder om arbetsgivaren inte kan hålla medarbetaren med arbete.
På Vimmerby kommun betyder arbetsbrist avtalspension.
Hur länge arbetsbristen rått för de 40 personerna är ju också diskutabelt; eftersom tjänsten inte ska återbesättas (ett viktigt villkor) så kan det betyda att en del av de 40, eller kanske alla, haft ett arbete som inte behövt utföras... för hur lång tid tillbaka?
Jag ska inte utveckla detta mer än att kommunens politiker måste förstå att detta är en helt främmande värld för de som är utanför politiken. Vi lever under samma villkor, men tolkar dem annorlunda.
Man undrar varför allka medarbetare i företag ska leva under vissa villkor, och kommunanställda under andra. På gott och ont. Och vice versa, vill jag säga, för kommunanställda verkar ibland leva under sämre villkor än medarbetare i näringslivet. Så det är fel åt många håll.
Jag har svårt att se något motiv till att världen innanför stadshuset skulle vara annorlunda än världen utanför. Kommunen bör anta samma villkor och arbetsmetodik som företagsvärlden; både vad gäller individuell lönesättning, premieringar, teambildning - som varsel, omstruktureringar, omorganiseringar på grund av ekonomiska resultat eller omvärldsfaktorer.
Det är principiellt fel att kommunalt anställda förhandlar om villkor med andra kommunalt anställda. Lojaliteten blir omtvistad. Förhandlingarna vid varsel bör skötas av en extern konsult från arbetsgivarens sida, för att få förhandlingen garanterat i samstämmighet med hur det går till i näringslivet.
För mig är det självklart att stadshuset och kommunen ska organiseras som övrig verksamhet i samhället.
Och verka under samma villkor.
söndag 6 juni 2010
Visst är kommunen som ett företag - i bästa fall
Vem styr ytterst och operativt det dagliga arbetet i en kommun som Vimmerby?
Är det kommunalrådet eller kommunchefen?
Det diskuterades på den här bloggen den 20 april i år under rubriken "Näringslivsorganisationen i Vimmerby kommun" (sök i sökfältet på bloggen för att hitta artikeln.)
Idag fick jag en anonym kommentar ytterligare, som publicerades där.
Ämnet är uppenbart intressant, åsikterna är olika.
För mig är det självklart att det är politikerna och inte tjänstemännen som ska styra en kommun, även om en del politiker ändå inte klarar detta på grund av, ibland,ett stort kunskapsövertag hos tjänstemännen.
Jag ser det inte mycket mer annorlunda att driva en kommun än att driva ett företag: Bolagsstämman (kommunfullmäktige) har skapat en styrelse (kommunstyrelsen) som i sin tur utsett en VD (kommunalrådet).
Kommunchefen är ingalunda vald på politiska meriter, och dennes makt är därför kraftigt begränsad, till skillnad mot kommunalrådet.
Kommunalrådet är däremot beroende av sin styrelse, vilket alla VD:ar är. Det är ingen VD som kan gå emot sin styrelse och ändå sitta kvar, och ingen styrelse kan heller gå emot ägarna (väljarna) och sitta kvar.
Politikernas ägardirektiv redovisas före ett val - väljarna lägger sin röst på de "ägare" man tror bäst kan sköta kommunen.
Självklart är det kommunalrådet som styr upp arbetet i kommunens organisation med biträde av kommunchef och olika förvaltningschefer. En kommunförvaltning är ingen egen apparat som jobbar som dom vill; de styrs av politiska beslut fattade i demokratisk ordning och kommunalrådet utses av majoriteten.
Visst fattar politikerna långtgående strategiska beslut; det gör ju också en styrelse. Men politikerna fattar också korta, direkta beslut både i kommunstyrelse och i nämnder som har "delegation" i beslutsordningen. Inte heller det skiljer sig från ett företag. En VD fattar inte alla dagliga beslut i nåt företag, väldigt mycket tas av de anställda "i delegation".
Men jag skulle vilja se den Kommunchef som fattar egna beslut, stick i stäv med kommunalrådets/kommunstyrelsens majoritet.
Det är kommunalrådet som har det yttersta ansvaret och ska se till att majoritetens beslut verkställs.
Den ultimata ledningsgruppen i Vimmerby kommun borde vara ett kommunalråd, en kommunchef och en näringslivs-VD från kommunens eget näringslivsbolag.
Tillsammans kan de tre jobba operativt i en politisk vision, och genomföra det förändrings- och förnyelsearbete som krävs efter valet och framförallt se till att kommunens ekonomi vänds till plus och att förutsättningar för tillväxt skapas.
Kommunchefen tar ansvar för det inre arbetet i kommunorganisationen, Näringlivsbolagets VD jobbar med näringslivsfrågor på heltid, kommunalrådet ser till att allt drivs åt rätt håll, uppvaktar och skapar nätverk och ser till att ta politiska initiativ.
I sammanhanget vill jag säga att både Kommunchefen, Förvaltningscheferna och Näringlivsbolagets VD bör kunna jobba i vilken majoritet som helst; rödgrön som Allians.
Detta eftersom de är utförare av politiska beslut.
Jag tar helt avstånd från den teori som säger att politiker ska ta strategiska beslut och därefter lämna över allt till tjänstemännen.
Vi har alltför många exempel på vad detta leder till. I slutänden blir det ett skyllande på varandra. Nej, ett ansvar innebär ett kommunalråd med stark närvaro i vardagen och sinne för detaljer, med förmåga att sprida visionen och att entusiasmera både kommunens medarbetare och invånare. Det är frågan om ett lokomotiv, en dragare. Bäste exemplet i våra trakter ser vi i Harald Hjalmarsson (m) i Västervik. Han gör precis rätt i sitt politiska agerande.
I Vimmerby kommun idag skriver man gärna företagstermer som "kommunkoncernen" i sin redovisning. Men det är det närmaste en effektiv företagsorganisation man kommer.
Mycket återstår att göra.
Alla partier i kommunen går till val med sina idéer och sina manifest. Jag uppmanar dig käre läsare att noga gå igenom vad de skriver att de vill göra innan du lägger din valsedel i urnan.
Är det kommunalrådet eller kommunchefen?
Det diskuterades på den här bloggen den 20 april i år under rubriken "Näringslivsorganisationen i Vimmerby kommun" (sök i sökfältet på bloggen för att hitta artikeln.)
Idag fick jag en anonym kommentar ytterligare, som publicerades där.
Ämnet är uppenbart intressant, åsikterna är olika.
För mig är det självklart att det är politikerna och inte tjänstemännen som ska styra en kommun, även om en del politiker ändå inte klarar detta på grund av, ibland,ett stort kunskapsövertag hos tjänstemännen.
Jag ser det inte mycket mer annorlunda att driva en kommun än att driva ett företag: Bolagsstämman (kommunfullmäktige) har skapat en styrelse (kommunstyrelsen) som i sin tur utsett en VD (kommunalrådet).
Kommunchefen är ingalunda vald på politiska meriter, och dennes makt är därför kraftigt begränsad, till skillnad mot kommunalrådet.
Kommunalrådet är däremot beroende av sin styrelse, vilket alla VD:ar är. Det är ingen VD som kan gå emot sin styrelse och ändå sitta kvar, och ingen styrelse kan heller gå emot ägarna (väljarna) och sitta kvar.
Politikernas ägardirektiv redovisas före ett val - väljarna lägger sin röst på de "ägare" man tror bäst kan sköta kommunen.
Självklart är det kommunalrådet som styr upp arbetet i kommunens organisation med biträde av kommunchef och olika förvaltningschefer. En kommunförvaltning är ingen egen apparat som jobbar som dom vill; de styrs av politiska beslut fattade i demokratisk ordning och kommunalrådet utses av majoriteten.
Visst fattar politikerna långtgående strategiska beslut; det gör ju också en styrelse. Men politikerna fattar också korta, direkta beslut både i kommunstyrelse och i nämnder som har "delegation" i beslutsordningen. Inte heller det skiljer sig från ett företag. En VD fattar inte alla dagliga beslut i nåt företag, väldigt mycket tas av de anställda "i delegation".
Men jag skulle vilja se den Kommunchef som fattar egna beslut, stick i stäv med kommunalrådets/kommunstyrelsens majoritet.
Det är kommunalrådet som har det yttersta ansvaret och ska se till att majoritetens beslut verkställs.
Den ultimata ledningsgruppen i Vimmerby kommun borde vara ett kommunalråd, en kommunchef och en näringslivs-VD från kommunens eget näringslivsbolag.
Tillsammans kan de tre jobba operativt i en politisk vision, och genomföra det förändrings- och förnyelsearbete som krävs efter valet och framförallt se till att kommunens ekonomi vänds till plus och att förutsättningar för tillväxt skapas.
Kommunchefen tar ansvar för det inre arbetet i kommunorganisationen, Näringlivsbolagets VD jobbar med näringslivsfrågor på heltid, kommunalrådet ser till att allt drivs åt rätt håll, uppvaktar och skapar nätverk och ser till att ta politiska initiativ.
I sammanhanget vill jag säga att både Kommunchefen, Förvaltningscheferna och Näringlivsbolagets VD bör kunna jobba i vilken majoritet som helst; rödgrön som Allians.
Detta eftersom de är utförare av politiska beslut.
Jag tar helt avstånd från den teori som säger att politiker ska ta strategiska beslut och därefter lämna över allt till tjänstemännen.
Vi har alltför många exempel på vad detta leder till. I slutänden blir det ett skyllande på varandra. Nej, ett ansvar innebär ett kommunalråd med stark närvaro i vardagen och sinne för detaljer, med förmåga att sprida visionen och att entusiasmera både kommunens medarbetare och invånare. Det är frågan om ett lokomotiv, en dragare. Bäste exemplet i våra trakter ser vi i Harald Hjalmarsson (m) i Västervik. Han gör precis rätt i sitt politiska agerande.
I Vimmerby kommun idag skriver man gärna företagstermer som "kommunkoncernen" i sin redovisning. Men det är det närmaste en effektiv företagsorganisation man kommer.
Mycket återstår att göra.
Alla partier i kommunen går till val med sina idéer och sina manifest. Jag uppmanar dig käre läsare att noga gå igenom vad de skriver att de vill göra innan du lägger din valsedel i urnan.
lördag 5 juni 2010
Varför ska en kommun prompt äga allt?
MODERATERNAS VALPLATTFORM I VIMMERBY, DEL 10
Kommunalt ägande har jag varit inne på förut.
Varför vill de flesta politiker att kommunen ska äga och förvalta?
I min värld ska politiken se till att utföra, och beställa - och då behöver man inte alltid äga för att klara den uppgiften.
Välfärdsservicen i form av snöröjning, gatu- och parkarbete, dagis, skola, äldreomsorg -allt går att beställa och låta privata företag utföra.
Politiker som säger att endast kommuner kan utföra detta underkännar företagssamheten i sin egen kommun och land och sätter sig själv på första kvalitetsplats. Det gör att när kommunen är utförare ökar egentligen kraven - man ska vara bättre än de på marknaden som egentligen betalar lönen. Åtskilliga gånger klarar inte en kommun detta.
Jag tycker det är ett onödigt risktagande rent av; varför ska kommunen riskera stå med övertalighet och med tomma fastigheter?
Så här säger moderaterna i Vimmerby i sin valplattform:
SKOG OCH
FASTIGHETER
- Skogsfastigheter där kommunen inte ser ett rimligt markbehov inom 10-15 år, eller anses vara lämpliga vid bytesaffärer, ska säljas.
- Kommunens fastighetsbestånd ska ses över i syfte att sälja dem till brukarna eller på marknaden.
TEKNIK
OCH SERVICE
- Vimmerby kommun måste förbättra sitt inköpsarbete i syfte att minska kostnaderna.
- Teknik och Service bör göra en översyn av verksamheten för att i första hand lägga ut på entreprenad, i andra hand i egen verksamhet. Vi vill också se över vad Teknik och Service gör med hänsyn till ny lagstiftning som förbjuder kommunal verksamhet som finns i privat regi.
- Normer för upphandling ska tecknas ned och följas konsekvent.
- Alla fastigheter/tillgångar kommunen avser att sälja ska prövas på den allmänna marknaden.
Kommunalt ägande har jag varit inne på förut.
Varför vill de flesta politiker att kommunen ska äga och förvalta?
I min värld ska politiken se till att utföra, och beställa - och då behöver man inte alltid äga för att klara den uppgiften.
Välfärdsservicen i form av snöröjning, gatu- och parkarbete, dagis, skola, äldreomsorg -allt går att beställa och låta privata företag utföra.
Politiker som säger att endast kommuner kan utföra detta underkännar företagssamheten i sin egen kommun och land och sätter sig själv på första kvalitetsplats. Det gör att när kommunen är utförare ökar egentligen kraven - man ska vara bättre än de på marknaden som egentligen betalar lönen. Åtskilliga gånger klarar inte en kommun detta.
Jag tycker det är ett onödigt risktagande rent av; varför ska kommunen riskera stå med övertalighet och med tomma fastigheter?
Så här säger moderaterna i Vimmerby i sin valplattform:
SKOG OCH
FASTIGHETER
- Skogsfastigheter där kommunen inte ser ett rimligt markbehov inom 10-15 år, eller anses vara lämpliga vid bytesaffärer, ska säljas.
- Kommunens fastighetsbestånd ska ses över i syfte att sälja dem till brukarna eller på marknaden.
TEKNIK
OCH SERVICE
- Vimmerby kommun måste förbättra sitt inköpsarbete i syfte att minska kostnaderna.
- Teknik och Service bör göra en översyn av verksamheten för att i första hand lägga ut på entreprenad, i andra hand i egen verksamhet. Vi vill också se över vad Teknik och Service gör med hänsyn till ny lagstiftning som förbjuder kommunal verksamhet som finns i privat regi.
- Normer för upphandling ska tecknas ned och följas konsekvent.
- Alla fastigheter/tillgångar kommunen avser att sälja ska prövas på den allmänna marknaden.
fredag 4 juni 2010
Så skulle jag förändra i stadhuset...
Har besökt Vimmerby Stadshus ett antal gånger nu.
Det var länge sedan, men en gång i tiden sprang jag ganska hemtamt i korridorerna. På 1970-talet var jag kommunreporter på Vimmerby Tidning men arbetade också både på SmålandsTidningen och VästerviksDemokraten - och bevakade just kommunpolitiken.
Diariet på stadskansliet besöktes varje dag men då och då rotade man omkring i de flesta diarier i jakten på nyheter. Hur det sker idag vet jag inte riktigt - men det slog mig sist jag gick där inne att Stadshuset känns precis oförändrat sedan 1970-talet.
Visst har en och annan vägg byggs upp, och en och annan vägg rivits, men i stort...ser det likadant ut.
Tjänstemännen sitter på rad i sina kontor i de brunaktiga korridorerna och träffas vid fasta tidpunkter i cafeterian eller i sammanmträdesrum.
Jag funderade på hur jag skulle vilja ha arbetsplatsen "Vimmerby stadshus" som det faktiskt döptes till när Ingmar Karlssons generation politiker byggde det hela. (Han satt ju i CBK då, Centrala ByggnadsKommittén som det hette).
Följande borde göras för att skapa en modernare kontorsmiljö:
* Alla kontorsdörrar skulle hängas av, det skulle göra kontorsummen ljusare.
*Inga möten skulle hållas i de enskilda kontoren, utan särskilda mötesrum här och där för kanske 4-7 personer skulle byggas.
*Väggarna ska målas i ljusa nyanser, vita kanske.
*Bra, inspirerande bilder på väggarna som ska påminna om framgång. Kanske på medarbetaren själv där han på nån privatbild har riktigt kul. Den ska hänga ganska stor på väggen.
*Jag skulle bygga tomma rum i en speciell korridor. Där ska speciellt framtagna team kunna jobba tillsammans för en period. Med bärbara datorer och nätverk kan de snabbt flytta dit och jobba nära varandra och därmed effektivt. Jag tänker exempelvis på det team som nu ska jobba med äldreboende. De skulle nog tycka det va kul att byta arbetsrum och arbetskamrater också för en kort tid. Flera sådana teammiljöer skulle byggas upp.
*Gröna växter ska in! Grönt skapar ombonat, syre och liv.
*Kaffeuatomater ska placeras ut i stadshuset. Det är inte alltid givet att kaffet ska tas i cafeterian. Det kanske ska tas vid skrivbordet om man har mycket att göra. Eller tillsammans med några andra i ett mötesrum, för att diskutera något. En stor gemensam cafeteria behövs kanske, men mest bara för informationsmöten av lättare slag, och för medhavd lunch kanske.
*En ny medarbetare ska hälsas välkommen med stor uppmärksamhet och ledas av en fadder första veckorna. Han/hon ska känna sig mycket välkommen.
*Fester, sammankomster och diverse gemensamma aktiviteter ska införas. För även kommunanstgällda behöver känna att de jobbar i ett och samma lag.
...men det allra första är att skapa en gemensam kultur som ska etsas fast i väggarna, en kultur som går ut på att förmedla så positiva attityder att besökarna till stadshuset går ut med ett leende på läpparna.
Man ska känna glädje när man besöker sitt kommunhus; man ska känna sig välkommen, omhändertagen och omgiven av omsorg. Men för att det ska fungera måste också medarbetarna på stadshuset få känna detsamma.
Vad är viktigast, oxarna eller vagnen?
Fick jag bestämma skulle jag börja med arbetet och medarbetarna.
När de känner arbetsglädje, visioner och framåtanda kommer de att dras med och älska det!
Då skapas förutsättningar att också förmedla det.
Det var länge sedan, men en gång i tiden sprang jag ganska hemtamt i korridorerna. På 1970-talet var jag kommunreporter på Vimmerby Tidning men arbetade också både på SmålandsTidningen och VästerviksDemokraten - och bevakade just kommunpolitiken.
Diariet på stadskansliet besöktes varje dag men då och då rotade man omkring i de flesta diarier i jakten på nyheter. Hur det sker idag vet jag inte riktigt - men det slog mig sist jag gick där inne att Stadshuset känns precis oförändrat sedan 1970-talet.
Visst har en och annan vägg byggs upp, och en och annan vägg rivits, men i stort...ser det likadant ut.
Tjänstemännen sitter på rad i sina kontor i de brunaktiga korridorerna och träffas vid fasta tidpunkter i cafeterian eller i sammanmträdesrum.
Jag funderade på hur jag skulle vilja ha arbetsplatsen "Vimmerby stadshus" som det faktiskt döptes till när Ingmar Karlssons generation politiker byggde det hela. (Han satt ju i CBK då, Centrala ByggnadsKommittén som det hette).
Följande borde göras för att skapa en modernare kontorsmiljö:
* Alla kontorsdörrar skulle hängas av, det skulle göra kontorsummen ljusare.
*Inga möten skulle hållas i de enskilda kontoren, utan särskilda mötesrum här och där för kanske 4-7 personer skulle byggas.
*Väggarna ska målas i ljusa nyanser, vita kanske.
*Bra, inspirerande bilder på väggarna som ska påminna om framgång. Kanske på medarbetaren själv där han på nån privatbild har riktigt kul. Den ska hänga ganska stor på väggen.
*Jag skulle bygga tomma rum i en speciell korridor. Där ska speciellt framtagna team kunna jobba tillsammans för en period. Med bärbara datorer och nätverk kan de snabbt flytta dit och jobba nära varandra och därmed effektivt. Jag tänker exempelvis på det team som nu ska jobba med äldreboende. De skulle nog tycka det va kul att byta arbetsrum och arbetskamrater också för en kort tid. Flera sådana teammiljöer skulle byggas upp.
*Gröna växter ska in! Grönt skapar ombonat, syre och liv.
*Kaffeuatomater ska placeras ut i stadshuset. Det är inte alltid givet att kaffet ska tas i cafeterian. Det kanske ska tas vid skrivbordet om man har mycket att göra. Eller tillsammans med några andra i ett mötesrum, för att diskutera något. En stor gemensam cafeteria behövs kanske, men mest bara för informationsmöten av lättare slag, och för medhavd lunch kanske.
*En ny medarbetare ska hälsas välkommen med stor uppmärksamhet och ledas av en fadder första veckorna. Han/hon ska känna sig mycket välkommen.
*Fester, sammankomster och diverse gemensamma aktiviteter ska införas. För även kommunanstgällda behöver känna att de jobbar i ett och samma lag.
...men det allra första är att skapa en gemensam kultur som ska etsas fast i väggarna, en kultur som går ut på att förmedla så positiva attityder att besökarna till stadshuset går ut med ett leende på läpparna.
Man ska känna glädje när man besöker sitt kommunhus; man ska känna sig välkommen, omhändertagen och omgiven av omsorg. Men för att det ska fungera måste också medarbetarna på stadshuset få känna detsamma.
Vad är viktigast, oxarna eller vagnen?
Fick jag bestämma skulle jag börja med arbetet och medarbetarna.
När de känner arbetsglädje, visioner och framåtanda kommer de att dras med och älska det!
Då skapas förutsättningar att också förmedla det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)