Gatan Gud (och kommunen) glömde...

När all trafik från Västra Sverige ska köra till Vimmerby och Astrid Lindgrens Värld kommer de in via infarten rv 40 vid Björkbacken, tack vare skyltningen.
När all trafik från södra Sverige, Skåne med flera, kommer till ALV lotsas de in via rv 40 och Björkbacken.
När kommunen sätter ut blommor sätter man dem vid infarten från Stockholm.
Stockholmarna ska känna sig välkomna. Bra.
På torget ryms det också en hel del. Och det är ju också bra.
Det kanske tar emot att sätta blomsterprakt även vid refugerna vid infarten från Björkbacken, (någon privat näringsidkare kan ju ha nytta av det och då skriker herr Jante för full hals...) men det är ju synd att kanske 200.000 turister då känner det som man åkte in bakvägen.

Bra dock att man klipper gräset vid gamla Vimargården och sträckan upp mot tennishallen.
Så slipper det se ut som gatan Gud glömde.
Entrén till Vimmerby för kanske 200.000 turister...

Kan ALV ta över Vimmerby Energis lokaler?

Vimmerby Energi och Miljö tar på veckans styrelsemöte beslut om man ska bygga till sin befintliga fastighet, granne med ALV.
Moderaten Claes Wetterström sitter i styrelsen och säger att man av Arbetsmiljöverket har utdömda lokaler och måste göra något åt detta.
Han berättar också att Vimmerby Energi och Miljö från och till diskuterat ett helt år med ALV om att de har behov av fastigheten, och att energibolaget har egna marker att bygga på vid Tallholmen. Kanske beslutet kommer på torsdag, att man ska starta en nybyggnadsproiess istället.

Som jag ser det, och uppenbarligen också Claes, verkar det inte vara nåt problem för Vimmerby Energi att lämna sin gamla fastighet och bygga nytt. Det är naturligtvis en kostnadsfråga.
Men för framtiden är det viktigt att ALV får den mark man behöver till sin expansion.
Det kan kanske vara lämpligt att man förvärvar både Vimmerby Energi och Brandstationens fastigheter för att säkra marken norr om Lundagatan (ringleden).

Jag tror dock att Böndernas hus och Odal ligger på rätt sida den väg som planeras in från rondellen och kan klara sig, även om Odalhallen är väldigt ful och utgör ett störande inslag i det första intryck turisterna får. Den bör rivas, och infarten städas upp.

Vimmerby Halkbana avvecklas

Vimmerby Halkbana AB är på väg ur tiden.
Åtminstone som kommunägd anläggning.
Astrid Lindgrens Värld behöver området för sin expansion, och enligt mig borde ALV få disponera hela området fram till böndernas hus för sin framtid.
Temaparken måste säkra mark för framtiden och får inte bli inbyggd.
(Näs exempelvis har minimalt med mark och ligger lite inklämt. Det skulle vara olyckligt om ALV kringbygdes och inte kunde växa.)

Vad kommunen nu bör göra är att fortsätta diskussionerna med de privata intressenter som vill bygga en privat halkbana. Vilka det är avslöjar inte kommunalrådet Per-Åke Svensson (c) - det är dock positivt att han har sådana kontakter.
Vimmerby är ett trafikcentrum på många sätt; många bilhandlare finns här liksom lastbilsförsäljning och nu nybyggnation av lastbilsverkstad hos Engströms - och så Halkbanan som lockar elever från ett stort område runt Vimmerby.
Det vore förnämligt om Vimmerby kunde ha kvar en halkbana.
En kommunal investering i en halkbana är dock utesluten med den ekonomi kommunen har idag. Man har knappast råd att ens underhålla den bana som finns idag.
Kan en privat ägare bygga en ny halkbana i Vimmerby inom något eller några år, köpa verksamheten (kundstocken) av Vimmerby Halkbana och marken därefter värderas och säljs till ALV - ja, det vore en ultimat lösning för framtiden.

Så blev vimmerbyborna av med 20 miljoner

Vimmerbys kommuninvånare ska få täcka två dåliga VA-avtal med Arla och Åbro som ingicks för ett antal år sedan.
Hur mycket det sammanlagda beloppet stannar på är oklart men det kan bli runt 20 miljoner kronor i underskott för kommunen, d.v.s man får så mycket mindre betalt under självkostnad. Man kan också vända på det och säga att företagen subventioneras med lika mycket.
Dock; företagen har gjort avtalen med kommunen och där ligger de nu.
Just nu förhandlar kommunen med Arla för att försöka skriva om avtalet, en förhandling med Åbro väntar också.
Företagen kan annars vänta. Avtalen gäller till 2014.
Det här uppdagades när kommunens VA-verksamhet blev bolag. För kommunen fick kvar de båda bolagens avtal i egen regi och hittills har det varit villa- och fastighetsägarna som stått för fiolerna. Nu ska ärendet upp på fullmäktiges bord och meningen är att alla skattebetalare i kommunennska få bära kostnaderna för de dåliga avtalen.
Samtidigt som kommunen tar över kostnaderna för Åbro och Arla får VA-abbonnenterna billigare taxa - det blir ju resultatet när inte avtalen med de två företagen längre belastar VA-kollektivet.
För 2010 uppgår kostnaderna till 6,8 miljoner kronor. Blir det lika mycket pår 2011, 2012, 2013 och 2014 så är det bara att multiplicera och vi hamnar kring 30 miljoner!
Nu förhandlar kommunen som sagt om avtalen men kostnaden kan ändå hamna kring 20 miljoner.
Det är pengar som skulle använts till vård, skola och omsorg.
Hur de här avtalen räknats ut och sedan kommit till vet jag inte.
Sannolikt har det varit illa beräknade tjänstemannaförslag som politikerna haft att ta ställning till.
Det förekommer relativt ofta att tjänstemännens kalkyler ger anledning till frågor som politikerna inte får svar på. Allt fler ärenden återremitteras.
För oss nya politiker i kommunen är det viktigt att fortsättningsvis ha rejäl koll på de underlag som finns. Idag, vill jag påstå, är det endast moderaten Magnus Gustafsson som riktigt djupt går in i underlagsfrågorna och det blir allt fler ärenden där han opponerar sig.
De flesta är fritidspolitiker och klarar inte tidsmässigt att fördjupa sig, därför tvingas man lita till tjänstemännens förslag. Självklart skapar detta förtroendekris mellan politiker och tjänstemän, vilket jag tror att tjänstemännen inte värderar tillräckligt högt.
Det i sin tur beror på en beslutskultur i Vimmebry kommun där felaktigt utförande inte fått några konsekvenser och det vet tjänstemännen.
Som jag ser det blir det allt viktigare att skapa egtt konsekvenssystem för undermåligt utfört arbete. Brister kompetensen hos tjänstemännen, en kompetens de ska ha enligt papperet, ska de ges varningar. Saknar de däremot kompetensen ska de ges utbildning, och externa konsulter användas.
Efter tre varningar ska avsked diskuteras på grund av undermåligt utfört arbete. Politikerna ska inte tvingas skapa återremiss efter återremiss på grund av avsaknad av kalkyler och beslutsunderlag.
I fråga efter fråga kommer detta fram och jag kommer i bloggen att redovisa fler liknande ärenden.
Missnöjet över undermåligt beslutsunderlag finns hos flera ledamöter i Alliansen och jag tror kommunalrådet Per-Åke Svensson (c) har en hel del att göra för att få rätsida på problemet.
Idag tillämpas inga sanktioner liknande de i näringslivet.

Klimatfrågor ska angöra kommunala beslut

MODERATERNA I VIMMERBYS VALPLATTFORM, DEL 12

Moderaterna kan mycket väl utmana Miljöpartiet i miljöpolitik!
Det är min fasta övertygelse och (m) i Vimmerby har en ganska stor del miljöpolitik i sitt valmanifest.
Mycket har gjorts redan:
Omställning från oljeberoende till biobränslen.
Koldioxidskatten har minskat utsläppen med 12 % sedan 1990 samtidigt som BNP ökat med 50%.
Det sistnämnda är bland annat allianspolitik, där man för första gången lyckats bryta sambandet mellan industriell tillväxt och negativ miljöpåverkan.
De senaste fyra åren har Sverige legat i täten bland EU:s medlemsländer, för att inte säga hela världen, vad gäller effektiviseringar för att minska miljmöpåverkan, och utveckling av alternativ.
I Vimmerby ser vi moderater brett på miljöfrågorna. Det är inte bra för miljön om folk tvingas ta bilen för att tågen inte går på Stångådalensbanan. En satsning på Stångådalsbanan är också en miljöfråga. Fler gång- och cykelbanor är också miljöfrågoa, liksom att vi lägger klimataspekter på varje fråga som beslutas i kommunen. Det sistnämnda kommer att aktivera klimatfrågorna kraftigt på kommunal nivå.
Vi vill också stödja utvecklingen av gröna jobb på landsbygden. Här finns möjligheter.

Läs här vad moderaterna i Vimmerby skriver i sin valplattform:
GRÖN NÄRING,
NYA JOBB PÅ LANDSBYGDEN,
MILJÖFRÅGOR
- Moderaterna stödjer aktiviteter som leder till arbete i det privata näringslivet.
- Vi vill utveckla en speciell kompetens tillsammans med landsbygdens organisationer för att hitta nya, gröna jobb i landsbygden. Det kan vara jobb inom energi- och klimatområdet, inom livsmedelsproduktion, jakt, fiske, naturvård.
- Möjligheter till biogas som Vimmerby har genom exempelvis Arla ska utredas, hur det på bästa sätt kan komma samhället till del. Moderaterna är öppna för diskussion om olika driftsformer. Moderaterna vill stötta diskussionerna mellan Vimmerby Energi & Miljö AB och stora lantbruk/djurbesättningar om att ta hand om gödsel för gasproduktion.
- Vimmerby Energi & Miljö AB ska fortsätta sin satsning på grön energi.
- Vi vill att Vimmerby kommun fastställer en klimatstrategi som ska stämmas av mot ambitioner i regering och riksdag. Det är viktigt att kommunen går hand i hand med de intentioner som finns på nationell nivå.
- Moderaterna anser att kommunen kan utgöra föredöme och visa på mångfalden av klimatinsatser genom att möjliggöra kompostering av matavfall vid kommunens olika kök.
- Moderaterna vill att miljö- och klimatfrågor ska angöra alla kommunala beslut för att kartlägga hur väl de kommunala nämnderna och bolagen tar hänsyn till miljö och klimataspekter. Genom att i korthet ange att man gjort en klimat- och miljöbedömning i anslutning till beslutet får vi dels veta hur väl miljö- och klimataspekter följs, dels får vi också en bild av hur många beslut som förändras och göras ”gröna” på grund av detta.
- Förekomsten av cykelvägar är en viktig klimatfråga, vi vill fortsätta en utbyggnad av cykelvägar
- Miljöfrågan ligger i många frågor, också varför tågen inte går och hur transporter av skolbarn sker etc. Moderaterna anser att genom god planering kan både ekonomi och miljö tillgodoses genom exempelvis effektiva transporter. Att KLT klarar en full service på Stångådalsbanan är en viktig miljöfråga.
- Skolor ska av pedagogiska skäl utrustas med solfångare för varmvattenproduktion, antingen till värme eller till varmvattenberedning. De ska ha kilowattmätare så att man kan se hur mycket/lite de producerar, sprängskisser, och pedagogisk placering så att de kan vara en del av undervisningen. Det är alltså inte främst ekonomisk avkastning utan energilösningar som kritiskt ska bedömas, jämföras och värderas för ett uthålligt samhälles överlevnad. Det skulle bidra till naturliga samlingsplatser och bidra till lugnare skolmiljöer.

Kan vi lära av konstnären?

Kan Vimmerby lära av vår grannkommun Västervik?
Säkert en hel del. På företagssidan har vi rätt tajta kontakter med varandra och känner varandra bra. På politikersidan i stort vet jag inte ännu - inom moderaterna känner man dock varandra rätt väl.
Idag tycker jag ni ska läsa Pelle Johansson på Gränsö slott och hans inlägg (blogg) om hur man kan lära av konstnären.
Jag ska inte avslöja mer.
Läs det här.

Vi sitter alla i samma glesbygd

MODERATERNAS VALPLATTFORM I VIMMERBY, DEL 11


För mig ter sig debatten om glesbygden, landsortsskolorna och "utarmningen" konstig. Vi är ju glesbygd hela kommunen! Vi lider under samma ok alla som bor i Vimmerby kommun; utflyttning, minskade resurser, brist på kompetens, brist på högskolejobb, brist på högskolefolk, brist på...
Jag kan mycket lätt sätta mig in i hur människor i Locknevi, Frödinge, Rumskulla, Tuna med flera orter ser på de resurser de får, och hur de slåss för dem.
På samma sätt borde vi göra i stadshuset för att få statliga investeringar till kommunen.
Vi måste komma samman och förstå Vimmerbys attraktionskraft; vända bristerna i glesbygden till något positivt.
Kan vi bygga villor vid sjöar? Kan vi skapa annorlunda upplevelser av att bo här?

Det här är moderaternas avsnitt i valplattformen som behandlar dessa frågor:

GLESBYGDEN, LANDSBYGDEN, TÄTORTERNA
- Kommunen ska uppmuntra och stödja intresseföreningar i hela kommunen. De ska vara en samtalspart till kommunen i frågor som rör just deras bygd. Kommunikationen med medborgarna måste öka och prioriteras.
- Bypolitiken – den politik som slår vakt brett om den egna bygden – ska uppmuntras och ges utrymme till dialog direkt med kommunledning eller de nämnder de önskar.
- Storebro, Gullringen, Djursdala är tre av de landsbygdsskolor vi har kvar. Moderaterna går inte till val på att lova att landsbygdsskolor ska vara kvar, oavsett hur få elever de servar. Men med en fortgående dialog kan man finna lösningar och idéer som inte stänger dörrar, som inte avvecklar definitivt utan lägger byggnader på underhåll under en viss tid så att de åter kan tas i bruk om behov uppstår. Innan eventuell annan verksamhet kommer in i lokaler ursprungligt avsedda för kommunal service ska ett fördjupat samråd ske med bygdens medborgare. Viktigt att initiativ kommer från bygdens intresseorganisation.
- Vi vill ta ett helhetsgrepp på landsbygdsfrågorna, under fullmäktige. Landsbygdsfrågorna ska bli fullmäktigefrågor och alla landsbygdsfrågor ska ha en hög nivå på beslutsunderlag.

Avmonopolisering ökar tillgängligheten

Bilprovningens avmonopolisering har oroat Annika Högberg (s), Vimmerby i flera insändare i Vimmerby Tidning.

Igår berörde jag det hela och fick en kommentar från signaturen Usain enligt följande:
" Det är Vi Bilägare som varnar för vad som hänt i Finland där bilprovningsavgiften höjts från 300 kr till 1000 kr. Att Svensk bilprovning är subventionerad har jag aldrig hört. De har ju haft monopol och höjt vad som behövts utan att skapa någon vinst. Det som är oroande är att privata företag blir myndighetsutövare som t ex livsmedelsinspektörer och därmed riskerar att bli mer mottagliga för mutor. Allt ska ju konkurresutsättas och då gör det inte så mycket om det blir sämre. Det finns fundamentalism i alla dess former i Sverige. "

Min kommentar:
Svensk Bilprovning AB ägs till 52 % av staten. Det betyder ju att man har en ägare som finansieras av skattemedel. Resterande ägarandel står en stor bil- och transportbransch (intresseorganisationer) för.
På Bilprovningens hemsida kan man läsa att bolagsstyrningen utgår från ett aktieägaravtal mellan ägarna och Svensk kod för bolagsstyrning som började gälla från och med halvårsskiftet 2005. Bilprovningen har successivt börjat tillämpa koden.
Biloprovningens fräsmats yfte är inte vinst, det är trafiksäkerhet. Därför måste ny bilprovninghar auktoriseras. Man ska inte kunna besikta bilar utan auktorisation.

Efter en utredning beställd av Näringsdepartementet lämnade McKinsey&Company i november 2007 ett förslag om hur Bilprovningen borde konkurrensutsättas. Motivet var framför allt att avskaffa monopolet.
Utredningen drog slutsatsen att en omreglering av marknaden skulle resultera i ökad tillgänglighet för kunderna och 100-200 nya stationer för kontrollbesiktning.
Det är detta som monopolister som Annika Högberg (s) helt missar: monopolet ska försvaras till priset av kundtillgänglighet, och om monopolet drivs med förlust ska det täckas av staten som ska ta skattepengar, som annars ska gå till vår välfärd.
En mycket grundläggande skillnad mellan Alliansens och de rödgrönas politik går här.
Bilprovningen säger själva på sin hemsida:
- Vi är rustade för konkurrens
- Det är oerhört viktigt att målsättningen med vår verksamhet, trafiksäkra fordon, bevaras. Att kravet på oberoende kvarstår och att de nya aktörerna på marknaden ackrediteras framstår som självklart och som en del av säkerställandet av fortsatt hög kvalitet. Vi ser därför positivt det förslag som riksdagen beslutat om, säger han och fortsätter:
- Bilprovningens förutsättningar för att agera på en konkurrensutsatt marknad är bättre än någonsin. De senaste årens satsningar har till stor del handlat om att förbättra servicen, vilket resulterat i bokningssystem som passar alla och ökad tillgänglighet. Vi har bland Europas lägsta priser för en likvärdig kontrollbesiktning och mycket stor andel nöjda kunder. Det är en bra grund för oss att bygga vidare på.

Jag anser att konkurrensutsättning av de som ska kontrollera våra bilar inte är mer dramtiskt än konkurrensutsättning av de som lagar våra tänder.

Rödgrön allians glömmer sina skattepengar...

Här någonting för politikerna i Vimmerby att begrunda.
Valfrihet skapar inflytande och tillväxt.
Almega kom, precis i detta nu, med en rapport där man förordar valfrihet som grundprincip för offentliga, inividuella tjänster.
- Det är dags att visa att valfrihet är hörnstenen i moderniseringen av den svenska välfärden, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Rapporten - Läs den här. - menar att samhällsutvecklingen driver fram valfrihet.

Argumenten för alternativa driftsformer, utmaningar, privat drivna välfärdstjänster säger de rödgröna i Vimmerby (dagens VT) är en myt. Det fungerar inte så, säger bland annat vänstern i Vimmerby i tidningen, utan någon annan referens än att säga att elpriset blev dyrare när elproduktionen avreglerades.
Det är konstigt tänkt. Och beräknat.
Exempel: Om du betalar 100 kronor över skattsedeln och därefter 100 kronor i form av avgift så har du betalat 200 kronor för tjänsten. Så tänker de flesta. Men planekonomer, såsom de rödgröna, de tänker att man bara betalat 100 kronor. Det man betalat över skatten räknas inte.
Så när avgiften går upp till 150 kronor och skatten ned till 50 kronor så säger de rödgröna, "Titta, priset har ökat med 50%!". Man är helt enkelt oförmögen att se sin betalade skatt som sin egen insats.
Detta synsätt hindrar ju all fruktbar debatt.
När man nu argumenterar om att Bilprovningens avgift kommer att öka från 300 kronor till 1000 kronor (man ger inga belägg alls för detta) så kommer det enbart att ske om Bilprovningen innan subventionerats med skattemedel.
Är bilprovningen bärande, så sker det motsatta. Konkurrenter som kommer in kommer att driva ned priset genom effektiviseringar.
Är det så att priset åker upp kan man ju misstänka kartell av något slag, för vid en sund konkurrens ska priset inte upp för en sådan tjänst.
Återigen - det är svårt att diskutera med politiker som inte ser sin skatt som en egen slantad peng.

Om bemanningen på förskolorna

I Vimmerby Tidning skrev Annelie Schultz, lärarförbundets lokalavdelning att hon ville läsa vad de lokala politikerna i Vimmerby ansåg om bemanningen på dagis.
Jag svarade henne i tidningen idag enligt följande:

Du skriver att du vill ge förskollärarna större inflytande över barngruppernas storlek och sammansättning och efterlyser lokalpolitikernas åsikter i frågan.
Här är min: Alla verksamheter drivs bättre med ökat inflytande från medarbetarna. Min tes har alltid varit att de som är nära "kunden" oftast vet bäst vad kunden vill ha. Men lika sant är att de som är nära helhetssynen/helhetsbilden oftast vet bäst vilket ekonomiskt utrymme det finns till de olika verksamheterna.
Det handlar om att vara kreativ, positiv och skapa möjligheter och verksamhet utifrån de resurser man har. Oftast handlar det om att välja, att våga prioritera, mellan och inom verksamheterna.
Jag tvivlar inte en sekund på att ni förskollärare dagligen prioriterar i er verksamhet. Men när de ytterst ansvariga politikerna ska prioritera våra pengar så värjer man sig för begrepp som varsel, indragning av tjänster, omstruktureringar, utlägg på privata utförare, alternativa driftsformer etc. - allt skulle skapa mer pengar till det operativa (dagis) och mindre pengar till det administrativa. Enklaste vägen har varit att säga upp personal ute i verksamheterna, det vill jag som politiker ändra på.
Jag har ännu inte nått insikt om vad det är i kommunen som gör att man inte kan driva kommunal verksamhet såsom verksamheter bedrivs i näringslivet.
Betr. barngruppers storlek tror jag på det du säger; på förskolor är det viktigt att det inte är för många barn per förskollärare. Det är en kvalitetsfråga.
Men i skolan finns det andra aspekter. Där kan en klass med 30 elever, där alla jobbar seriöst, vara en lugn och trygg klass med bara en lärare som stortrivs med sitt jobb. Å andra sidan kan en klass med 15 elever och 4-5 stökiga kräva två lärare (som vantrivs) för att hålla klassen något sånär i ordning. I skolan måste det ske flera grepp än att bara öka antalet tjänster, för att klara kvalitén.