Noterar i ett pressmeddelande från Svensk Handel i vintras (inte så färskt tyvärr men jag hittade det först nu...) att "Butikskameror förhindrar brott".
Det är en undersökning från Handels Utredningsinstitut som konstarerar att bland annat snatterier har minskat med 78 procent sedan handlaren satte in kameraövervakning i butiken.
Vidare: 66 procent av personalen känner sig tryggare med kameraövervakning.
Jag tror vi skulle få samma effekt - dock inte så höga tal vad avser minskning av brott - om vi satte upp strategiskt placerade kamror på platser i Vimmerby där vi vet att det sker skadegörelse och utövas våld mot andra.
Det skulle hjälpa polisen i utredningsarbetet och det skulle få äldre att känna sig tryggare när de går på stan en lördagkväll. Kanske inte helt och fullt, men åt rätt håll.
Nyligen var det ett TV-reportage från London där man konstarerar att kamerorna hjälper polisen i arbetet och att man snabbare kan gripa exempelvis rånare och våldsutövare.
Samma gäller huliganbråk på fotbollsläktare.
I Vimmerby vill man dock fortsätta städa upp på söndagen och låta både ekonomiska och andra värden gå till spillo, för man tror att ärliga och laglydiga Vimmerbyborna skulle känna sig obekväma av att fångas av en kamera.
Som sagt, jag tar upp det i en motion om jag väljs in i fullmäktige i höst.
fredag 9 april 2010
Är det nån som hinner säga nåt?
Vet du som Vimmerbybo hur Vimmerby är planerat de kommande tio åren?
Vet du som Rumskullabo hur det ska se ut hos dig om 10 år?
Eller du som bor i Frödinge, Storebro, Locknevi, Pelarne, Djursdala, Tuna, Södra Vi, Gullringen - vet du hur det kommer att se ut?
Frågan har slagit mig flera gånger.
Särskilt när unga människor, medarbetare jag har på andra orter, frågar mig: "Jag ska flytta tillbaka till Vimmerby om 2-3 år. Var kommer tomterna att vara då?
Så de kan se ut sig en tomt, gå och drömma om hur huset ska se ut, om återflytten till kommunen.
Vad vet jag? Det kanske är min sak att ta reda på, det kanske är Vimmerby Tidnings sak att kommunicera - men det är framförallt politikernas sak att grundfästa och diskutera bland medborgarna innan man visar upp denna stora plan.
Istället kommer det en liten sak i taget, som en blixt från klar himmel, som ett KS-beslut.
Nu ska det byggas bostäder vid Lund, mitt emot ishallen. Vem visste det?
För något år sedan var det inte bostäder, då var det behandlingshem. De som bodde i bostäder nära tomten protesterade.
Ingår bostäder vid Lund i 10-årsplanen?
Om man kokar ned detta, kommer vi fram till att det är en-två tjänstemän på Stadshuset som bygger "sitt" Vimmerby enligt sitt sätt att se det? Inte en politisk idé.
Kanske det beror på att det inte finns några politiska idéer, och då är det ju i och för sig skönt att tjänstemännen har några...
Jag kanske inte hänger med men jag tycker det är lite "ad hoc" det mesta i Vimmerby kommun.
Jag hade fått för mig om att det var Borstingen och Nossen som gällde som nya bostadsområden, dög inte dessa områden så planerade man villaområden på en yta mellan riksvägen och Älåkra, utmed Tunavägen.
Nu är det villor och flerbostadshus på Lund-området, ett område som åtminstone jag tycker passar mycket bättre för fritidsändamål. I vilket fall vill jag gärna vara med och lyssna in diskussionen.
Men planarbetet började redan med kommunstyrelsens sammanträde i måndags. Av det drar jag slutsatsen att den allmänna diskussionen är färdig.
Var det någon som hann att säga något?
Var det nån som undrade varför näringslivsklimatet är så dåligt, varför folk reagerar i insändare, varför ingen känner sig delaktig?
Fotnot: Visst ska en kommun vara snabb. Snabb i handläggning av medborgarnas ärenden, av företagens bygglov och frågor, med svar till motionärer etc, men att göra en plan grundligt kräver tid och omsorgsfullt förankringsarbete. Tyvärr blandar en del nya politiska röster i debatten ihop de här begreppen i sina inlägg.
Vet du som Rumskullabo hur det ska se ut hos dig om 10 år?
Eller du som bor i Frödinge, Storebro, Locknevi, Pelarne, Djursdala, Tuna, Södra Vi, Gullringen - vet du hur det kommer att se ut?
Frågan har slagit mig flera gånger.
Särskilt när unga människor, medarbetare jag har på andra orter, frågar mig: "Jag ska flytta tillbaka till Vimmerby om 2-3 år. Var kommer tomterna att vara då?
Så de kan se ut sig en tomt, gå och drömma om hur huset ska se ut, om återflytten till kommunen.
Vad vet jag? Det kanske är min sak att ta reda på, det kanske är Vimmerby Tidnings sak att kommunicera - men det är framförallt politikernas sak att grundfästa och diskutera bland medborgarna innan man visar upp denna stora plan.
Istället kommer det en liten sak i taget, som en blixt från klar himmel, som ett KS-beslut.
Nu ska det byggas bostäder vid Lund, mitt emot ishallen. Vem visste det?
För något år sedan var det inte bostäder, då var det behandlingshem. De som bodde i bostäder nära tomten protesterade.
Ingår bostäder vid Lund i 10-årsplanen?
Om man kokar ned detta, kommer vi fram till att det är en-två tjänstemän på Stadshuset som bygger "sitt" Vimmerby enligt sitt sätt att se det? Inte en politisk idé.
Kanske det beror på att det inte finns några politiska idéer, och då är det ju i och för sig skönt att tjänstemännen har några...
Jag kanske inte hänger med men jag tycker det är lite "ad hoc" det mesta i Vimmerby kommun.
Jag hade fått för mig om att det var Borstingen och Nossen som gällde som nya bostadsområden, dög inte dessa områden så planerade man villaområden på en yta mellan riksvägen och Älåkra, utmed Tunavägen.
Nu är det villor och flerbostadshus på Lund-området, ett område som åtminstone jag tycker passar mycket bättre för fritidsändamål. I vilket fall vill jag gärna vara med och lyssna in diskussionen.
Men planarbetet började redan med kommunstyrelsens sammanträde i måndags. Av det drar jag slutsatsen att den allmänna diskussionen är färdig.
Var det någon som hann att säga något?
Var det nån som undrade varför näringslivsklimatet är så dåligt, varför folk reagerar i insändare, varför ingen känner sig delaktig?
Fotnot: Visst ska en kommun vara snabb. Snabb i handläggning av medborgarnas ärenden, av företagens bygglov och frågor, med svar till motionärer etc, men att göra en plan grundligt kräver tid och omsorgsfullt förankringsarbete. Tyvärr blandar en del nya politiska röster i debatten ihop de här begreppen i sina inlägg.
torsdag 8 april 2010
El- och värmekunderna betalar Näs
Det är kunderna till Vimmerby Energi- och Miljö som får betala en del av underskottet i verksamheten på Astrid Lindgrens Näs.
Det blev väldigt tydligt i kommunens bokslut för 2009: av Vimmerby Energis resultat på 10,3 MIO kronor ska ungefär 3 MIO gå för att täcka underskotten i driften av Näs.
resterande underskott bidrar ett annat kommunalt bolag med, Astrid Lindgrens Värld. När ALV nu blir privatägt vet vi inte om deras bidrag kommer att fortsätta.
Med anledning av detta har jag några frågeställningar:
Om en ägare till två bolag för pengar mellan dessa bolag är det ägarens problem i första hand. Det kan dock vara medarbetarnas problem också om det visar sig att det bolag man för pengar från har svårt att klara konsolidering, investeringar, tillväxt, eftersom jobben kan riskeras.
Om nu ägaren är kommunen ställer det till problem därför att man räknar en del kommunala bolag som kommunala tjänster,, d.v.s man ska bara gå med lite i vinst, så lite att det bara räcker till investeringar. Resterande ska sättas i att hålla taxan nere, som exempelvis i Vimmerby Energi och Miljö.
Andra bolag räknar man som kommersiella, d.v.s de ska generera vinstmedel av egna meriter, och leva under villkor som liknar de kommersiella, i viss begränsad konkurrens i exempelvis besöksnäringen. Som exempelvis Näs. Här får man dock ta stora hänsyn, eftersom inte ens kommunala bolag får konkurrera med näringslivet i branschen.
Vimmerby Energi får sina medel från sina kunder. Inte alla Vimmerbybor är kunder. En del är kunder till andra elbolag. Vimmerby Energi riskerar nu att mista kunder som inser att man betalar en kulturverksamhet över el- och värmeräkningen.
Alla som driver bolag vet att ett bolag går bäst när personalen trivs. I de flesta bolag sker en ständig kostnadsjakt, man är ständigt på jakt efter kostnadsnedskärningar. I Vimmerby Energis fall kan man motivera personalen att bedriva en sådan jakt med argument som, "vi investerar och får tillväxt, vi skapar tryggare jobb, sparbetingen gör oss starkare" etc.
Numera går inte det. Personalen svarar bara "Jag har sett att man inte sparar på Näs. Varför ska vi spara åt dom? Nej, vi kör för fullt så vi slipper vinst..."
Personalen kan också se en anledning att bevaka Näs för att kontrollera att de inte lever på högre standard än dom själva, eftersom det är dom som försörjer bolaget.
En tredje frågeställning rör Näs. Man vet givetvis om att man får pengar från el- och fjärrvärmeabbonenter i kommunen. Hur känner man sig inför detta? Att inte få pengar direkt från den kommunala budgeten, rakt av så att säga?
En fjärde frågeställning rör övriga nämnder och verksamheter. Hade man exempelvis haft en policy att Vimmerby Energi alltid ska få behålla 5% av sin vinst för investeringar och tillväxt, och resterande överskott ska förstärka kommunens kassa; ja då ställs ju Näs emot socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg, skola, fritid, allt övrigt. Hur hade besluten varit då?
Jag föreslår kommunfullmäktige att fatta beslut om raka vägar för hur pengar ska vandra i den kommunala koncernen.
Jag anser att Vimmerby ska ha en attraktion, en kulturinstitution som bygger på Astrid Lindgren, hennes barnmdomshem Näs och hennes anknytning till Vimmerby.
Jag är också av uppfattningen att kommunen kan bidra till verksamheten av skattemedel, dock i mycket begränsad form. Inte i form av underskottsbidrag, utan i form av ett fast anläggningsbidrag ungefär som man kan tänkas ge en arena, en ishall, eller dyligt. Storleken får avgöras år från år och posten ska ligga i Kultur- och Fritid snarare än inom Turism.
Men säg att vi fått börja om och att jag satt med i beslutande församling nuvarande mandatperiod.
Mitt förstaval hade då varit att låta Näs ingå i försäljningen av ALV. Jag hade varit ganska envis, kan jag lova och jag tror det hade gått.
Mitt andraval hade varit att försöka få Näs under statlig drift. Det är inte för sent men man måste naturligtvis jobba med frågan. Och vad kan vara en bättre fråga att jobba med än en fråga som på 10 år kan spara 30 MIO kronor för kommunen?
Mitt tredjeval hade varit att anslå ett fast anläggningsbidrag som beskrivits tidigare.
Några begränsningar?
Ja, kanske att anläggningsbidraget skulle varit en viss procent av vad man kunnat ta in andra vägar: kommersiellt via entréer, andra bidrag, statligt stöd, regionalt stöd, EU-stöd, etc.
Då hade det också funnits en morot för styrelsen: att jobba med finansieringen av verksamheten. Utan att ha insikt i styrelsens arbete, kan jag tro att man kanske jobbar med med utbuds- och evenemangsfrågor än de ekonomiska. Kanske på grund av dåliga incitament för finansieringen. Det kommer ju sagt pengar från el- och värmeabbonenterna.
6 MIO kronor är ett mycket stort underskott för en så liten, och ny, verksamhet som Näs.
Man har nu löst det genom att ta det från en övertaxering av el- och värmetaxorna, dvs en viss del av kommunens befolkning får betala.
Jag har svårt att förstå ett sådant beslut och kommer att försöka påverka inom moderaterna och så småningom också i kommunfullmäktige om valet går bra, för att beslutet ska förändras.
Det blev väldigt tydligt i kommunens bokslut för 2009: av Vimmerby Energis resultat på 10,3 MIO kronor ska ungefär 3 MIO gå för att täcka underskotten i driften av Näs.
resterande underskott bidrar ett annat kommunalt bolag med, Astrid Lindgrens Värld. När ALV nu blir privatägt vet vi inte om deras bidrag kommer att fortsätta.
Med anledning av detta har jag några frågeställningar:
Om en ägare till två bolag för pengar mellan dessa bolag är det ägarens problem i första hand. Det kan dock vara medarbetarnas problem också om det visar sig att det bolag man för pengar från har svårt att klara konsolidering, investeringar, tillväxt, eftersom jobben kan riskeras.
Om nu ägaren är kommunen ställer det till problem därför att man räknar en del kommunala bolag som kommunala tjänster,, d.v.s man ska bara gå med lite i vinst, så lite att det bara räcker till investeringar. Resterande ska sättas i att hålla taxan nere, som exempelvis i Vimmerby Energi och Miljö.
Andra bolag räknar man som kommersiella, d.v.s de ska generera vinstmedel av egna meriter, och leva under villkor som liknar de kommersiella, i viss begränsad konkurrens i exempelvis besöksnäringen. Som exempelvis Näs. Här får man dock ta stora hänsyn, eftersom inte ens kommunala bolag får konkurrera med näringslivet i branschen.
Vimmerby Energi får sina medel från sina kunder. Inte alla Vimmerbybor är kunder. En del är kunder till andra elbolag. Vimmerby Energi riskerar nu att mista kunder som inser att man betalar en kulturverksamhet över el- och värmeräkningen.
Alla som driver bolag vet att ett bolag går bäst när personalen trivs. I de flesta bolag sker en ständig kostnadsjakt, man är ständigt på jakt efter kostnadsnedskärningar. I Vimmerby Energis fall kan man motivera personalen att bedriva en sådan jakt med argument som, "vi investerar och får tillväxt, vi skapar tryggare jobb, sparbetingen gör oss starkare" etc.
Numera går inte det. Personalen svarar bara "Jag har sett att man inte sparar på Näs. Varför ska vi spara åt dom? Nej, vi kör för fullt så vi slipper vinst..."
Personalen kan också se en anledning att bevaka Näs för att kontrollera att de inte lever på högre standard än dom själva, eftersom det är dom som försörjer bolaget.
En tredje frågeställning rör Näs. Man vet givetvis om att man får pengar från el- och fjärrvärmeabbonenter i kommunen. Hur känner man sig inför detta? Att inte få pengar direkt från den kommunala budgeten, rakt av så att säga?
En fjärde frågeställning rör övriga nämnder och verksamheter. Hade man exempelvis haft en policy att Vimmerby Energi alltid ska få behålla 5% av sin vinst för investeringar och tillväxt, och resterande överskott ska förstärka kommunens kassa; ja då ställs ju Näs emot socialtjänst, äldreomsorg, barnomsorg, skola, fritid, allt övrigt. Hur hade besluten varit då?
Jag föreslår kommunfullmäktige att fatta beslut om raka vägar för hur pengar ska vandra i den kommunala koncernen.
Jag anser att Vimmerby ska ha en attraktion, en kulturinstitution som bygger på Astrid Lindgren, hennes barnmdomshem Näs och hennes anknytning till Vimmerby.
Jag är också av uppfattningen att kommunen kan bidra till verksamheten av skattemedel, dock i mycket begränsad form. Inte i form av underskottsbidrag, utan i form av ett fast anläggningsbidrag ungefär som man kan tänkas ge en arena, en ishall, eller dyligt. Storleken får avgöras år från år och posten ska ligga i Kultur- och Fritid snarare än inom Turism.
Men säg att vi fått börja om och att jag satt med i beslutande församling nuvarande mandatperiod.
Mitt förstaval hade då varit att låta Näs ingå i försäljningen av ALV. Jag hade varit ganska envis, kan jag lova och jag tror det hade gått.
Mitt andraval hade varit att försöka få Näs under statlig drift. Det är inte för sent men man måste naturligtvis jobba med frågan. Och vad kan vara en bättre fråga att jobba med än en fråga som på 10 år kan spara 30 MIO kronor för kommunen?
Mitt tredjeval hade varit att anslå ett fast anläggningsbidrag som beskrivits tidigare.
Några begränsningar?
Ja, kanske att anläggningsbidraget skulle varit en viss procent av vad man kunnat ta in andra vägar: kommersiellt via entréer, andra bidrag, statligt stöd, regionalt stöd, EU-stöd, etc.
Då hade det också funnits en morot för styrelsen: att jobba med finansieringen av verksamheten. Utan att ha insikt i styrelsens arbete, kan jag tro att man kanske jobbar med med utbuds- och evenemangsfrågor än de ekonomiska. Kanske på grund av dåliga incitament för finansieringen. Det kommer ju sagt pengar från el- och värmeabbonenterna.
6 MIO kronor är ett mycket stort underskott för en så liten, och ny, verksamhet som Näs.
Man har nu löst det genom att ta det från en övertaxering av el- och värmetaxorna, dvs en viss del av kommunens befolkning får betala.
Jag har svårt att förstå ett sådant beslut och kommer att försöka påverka inom moderaterna och så småningom också i kommunfullmäktige om valet går bra, för att beslutet ska förändras.
Flytta från Stockholm. Flytta till Vimmerby.
Bara två av 19 familjer i Solna och Sundbyberg har tillräckligt god ekonomi för att få lån hos banken till en villa.
Bankernas krav har blivit tuffa i krisens spår och varannan ung familj har för små marginaler för att få villalån, skriver tidningarnas telegrambyrå som refererar en undersökning från Villaägarna.
På landsorten däremot, ser det bättre ut. I Arvidsjaur har 90% av småbarnsfamiljerna tillräckligt stor inkomst för att få villalån.
Siffrorna för Vimmerby är att sju av tio barnfamiljer har råd att köpa hus, sannolikt beroende på att huset är billigare i Vimmerby än i StorStockholm.
Så det är ju ett argument så gott som något, att man får mer för pengarna här i Vimmerby än i Stockholm. Det är upp till oss politiker att göra vad vi kan för att det också ska finnas jobb här. Annars blir det ingen inflyttning.
När vi ändå är inne på barnfamiljer: Sanna Rayman på SvD skriver i ett intressant inlägg om Alliansens satsning på en femtiolapp till på flerbarnstillägget:;
- Jag har flera gånger hört sarkastiska kommentarer om den futtiga femtiolapp som regeringen bjuder barnfamiljerna betraktas som värdelöst valfläsk men föreställ er att Ailliansen annonserat en sänkning av flerbarnstillägget med lika mycket… vad tror ni? Hade folk ryckt på axlarna då?
Nej, säger jag. Då hade (s) genast skrikit ”regeringen stjäl femtio kronor får Sveriges småbarn”.
Vad är en femtiolapps värde? Ingenting när man får den? Oerhört mycket när man mister den?
Som Sanna Rayman så träffande skriver:
- Vad kan man dra för lärdom av detta? Jo, ett höjt flerbarnstillägg är den sortens politiska satsning som är både otacksam och ostrategisk...
Bankernas krav har blivit tuffa i krisens spår och varannan ung familj har för små marginaler för att få villalån, skriver tidningarnas telegrambyrå som refererar en undersökning från Villaägarna.
På landsorten däremot, ser det bättre ut. I Arvidsjaur har 90% av småbarnsfamiljerna tillräckligt stor inkomst för att få villalån.
Siffrorna för Vimmerby är att sju av tio barnfamiljer har råd att köpa hus, sannolikt beroende på att huset är billigare i Vimmerby än i StorStockholm.
Så det är ju ett argument så gott som något, att man får mer för pengarna här i Vimmerby än i Stockholm. Det är upp till oss politiker att göra vad vi kan för att det också ska finnas jobb här. Annars blir det ingen inflyttning.
När vi ändå är inne på barnfamiljer: Sanna Rayman på SvD skriver i ett intressant inlägg om Alliansens satsning på en femtiolapp till på flerbarnstillägget:;
- Jag har flera gånger hört sarkastiska kommentarer om den futtiga femtiolapp som regeringen bjuder barnfamiljerna betraktas som värdelöst valfläsk men föreställ er att Ailliansen annonserat en sänkning av flerbarnstillägget med lika mycket… vad tror ni? Hade folk ryckt på axlarna då?
Nej, säger jag. Då hade (s) genast skrikit ”regeringen stjäl femtio kronor får Sveriges småbarn”.
Vad är en femtiolapps värde? Ingenting när man får den? Oerhört mycket när man mister den?
Som Sanna Rayman så träffande skriver:
- Vad kan man dra för lärdom av detta? Jo, ett höjt flerbarnstillägg är den sortens politiska satsning som är både otacksam och ostrategisk...
onsdag 7 april 2010
Bristen på bra kalkyler i kommunen
Bristen på bra kalkylunderlag och kalkyler har varit uppenbar i Vimmerby kommun.
Bara under det år som jag varit aktiv i moderaterna har flera kalkyler ifrågasatts och spruckit.
Vi har ett välkänt exempel i Allaktivitetshuset under mandatperiooden.
Jag vill puffa för läsning av ett bra inlägg i frågan från Magnus Gustafsson (m), Gullringen och här en länk till hans inlägg. Klicka här.
Bara under det år som jag varit aktiv i moderaterna har flera kalkyler ifrågasatts och spruckit.
Vi har ett välkänt exempel i Allaktivitetshuset under mandatperiooden.
Jag vill puffa för läsning av ett bra inlägg i frågan från Magnus Gustafsson (m), Gullringen och här en länk till hans inlägg. Klicka här.
Flera förslag på plats för nya äldreboende i Vimmerby
Det framtida äldreboende i Vimmerby är en av vårens viktigaste frågor.
Det får inte bli så att det är två-tre tjänstemän och en handfull politiker som bestämmer var det nya äldreboendet ska placeras.
Pensionärerna och de blivande pensionärerna måste få vara med.
Det lär redan planeras för att placera de nya äldreboendena vid Cirkusplatsen och på Karlbergstomten i Vimmerby.
Inte någon av platserna tycker jag är självklar.
Cirkusplatsen är bra ur många aspekter, men dålig ur andra.
Karlbergstomtens största fördel är att den är central, men omgivningen är inte helt rätt.
Det är viktigt att frågan går ut till allmän diskussion och remiss till pensionärsorganisationerna PRO och SPF.
Då kanske helt andra värderingar dyker upp, förutom var husen ska placeras: hur höga ska de vara, vad ska de innehålla för service, hur nära centrum, blir det en park också?
Får man ta med sig hunden dit, får man mata fåglarna...?
Det finns många alternativ till de båda tomterna.
Ett förslag som jag fick till mig nyligen är att placera ett äldreboende på tomten där gamla långvården ligger. Riv den befintliga byggnaden och låt någon byggherre bygga ett nytt, centralt äldreboende, nära sjukvård, service och centrum.
Det är ett bra förslag som bör tas med i diskussionen. Det finns säkert fler.
Om jag väljs in i Vimmerby kommunfullmäktige kommer jag att slåss för en allmän diskussion i de stora frågorna innan de beslutas. Beslutskulturen i kommunen måste ändras, folkets röst måste få större plats.
Tjänstemännen ska ha förslagsrätt som alla andra, men deras förslag ska inte stå odebatterat hela vägen till beslut. Pensionärsorganisationernas vilja ska väga mycket tungt i frågor som rör dem själva, såsom ett framtida äldreboende. Men eftersom äldreboendet ska vara attraktivt också om 15 år bör även 50+ få säga vad de tycker och vill ha i ett framtida äldreboende.
En sak är klar: privata entreprenörer måste få räkna på att bygga och äga boendet, för att inte kommunen ska öka sin skenande låneskuld.
Det får inte bli så att det är två-tre tjänstemän och en handfull politiker som bestämmer var det nya äldreboendet ska placeras.
Pensionärerna och de blivande pensionärerna måste få vara med.
Det lär redan planeras för att placera de nya äldreboendena vid Cirkusplatsen och på Karlbergstomten i Vimmerby.
Inte någon av platserna tycker jag är självklar.
Cirkusplatsen är bra ur många aspekter, men dålig ur andra.
Karlbergstomtens största fördel är att den är central, men omgivningen är inte helt rätt.
Det är viktigt att frågan går ut till allmän diskussion och remiss till pensionärsorganisationerna PRO och SPF.
Då kanske helt andra värderingar dyker upp, förutom var husen ska placeras: hur höga ska de vara, vad ska de innehålla för service, hur nära centrum, blir det en park också?
Får man ta med sig hunden dit, får man mata fåglarna...?
Det finns många alternativ till de båda tomterna.
Ett förslag som jag fick till mig nyligen är att placera ett äldreboende på tomten där gamla långvården ligger. Riv den befintliga byggnaden och låt någon byggherre bygga ett nytt, centralt äldreboende, nära sjukvård, service och centrum.
Det är ett bra förslag som bör tas med i diskussionen. Det finns säkert fler.
Om jag väljs in i Vimmerby kommunfullmäktige kommer jag att slåss för en allmän diskussion i de stora frågorna innan de beslutas. Beslutskulturen i kommunen måste ändras, folkets röst måste få större plats.
Tjänstemännen ska ha förslagsrätt som alla andra, men deras förslag ska inte stå odebatterat hela vägen till beslut. Pensionärsorganisationernas vilja ska väga mycket tungt i frågor som rör dem själva, såsom ett framtida äldreboende. Men eftersom äldreboendet ska vara attraktivt också om 15 år bör även 50+ få säga vad de tycker och vill ha i ett framtida äldreboende.
En sak är klar: privata entreprenörer måste få räkna på att bygga och äga boendet, för att inte kommunen ska öka sin skenande låneskuld.
tisdag 6 april 2010
Ny Astrid Lindgren-attraktion i Vimmerby
Ingela Nilsson-Nachtwei (c) och förre kommunalrådet Bengt Johansson (c) har föreslagit att man ska återskapa det träd i kyrkparken där Hanna i Hult och Samuel-August, Astrids föräldrar, träffades och försökte finna varandra.
Jag tycker det är en strålande idé.
Just att skapa nya Astrid-miljöer i Vimmerby är kanonbra, hoppas det kommer flera. Det borde finnas flera i centrala Vimmerby som man skulle kunna göra besöksmål av.
Platsen/trädet där Hanna och Samuel-August möttes är ju en perfekt plats för turister att besöka.
Gödsla trädet så det växer upp fort och kanske ska man hägna in det tills det är stort nog? Ibland får ju vissa för sig att de ska vandalisera och ett sånt träd som har blickarna på sig kan vara inbjudande att bryta av för somliga, det har vi sett förr i centrala Vimmerby.
Jag har ju föreslagit kameraövervakning i centrala Vimmerby och just denna plats tycker jag kunde vara föremål för just en övervakningskamera.
Ingela skriver om arbetet med planteringen på sin blogg:
"Nu skall vi snart träffas igen i gruppen som skall förbereda för återställande av den romantiska miljön där Samuel August friade till sin Hanna i kyrkparken i Vimmerby vid sekelskiftet.Nu har vi ny information om att det troligen var en vanlig ask och ingen hängask samt ganska exakt placering av asken. Har ni synpunkter så hör av er till mig. Nu hoppas jag att det kan bli plantering inom en månad men först måste vi få tillstånd från Länsstyrelsen. En bänk i form av en planka på två "stenstoder" har vi tänkt så det kan bli lite fortsatt svärmeri! kanske en plats för fotografering av brudpar...attraktionskraften borde kunna bli hög på det ni!! "
Vi ser fram emot resultatet!
Jag tycker det är en strålande idé.
Just att skapa nya Astrid-miljöer i Vimmerby är kanonbra, hoppas det kommer flera. Det borde finnas flera i centrala Vimmerby som man skulle kunna göra besöksmål av.
Platsen/trädet där Hanna och Samuel-August möttes är ju en perfekt plats för turister att besöka.
Gödsla trädet så det växer upp fort och kanske ska man hägna in det tills det är stort nog? Ibland får ju vissa för sig att de ska vandalisera och ett sånt träd som har blickarna på sig kan vara inbjudande att bryta av för somliga, det har vi sett förr i centrala Vimmerby.
Jag har ju föreslagit kameraövervakning i centrala Vimmerby och just denna plats tycker jag kunde vara föremål för just en övervakningskamera.
Ingela skriver om arbetet med planteringen på sin blogg:
"Nu skall vi snart träffas igen i gruppen som skall förbereda för återställande av den romantiska miljön där Samuel August friade till sin Hanna i kyrkparken i Vimmerby vid sekelskiftet.Nu har vi ny information om att det troligen var en vanlig ask och ingen hängask samt ganska exakt placering av asken. Har ni synpunkter så hör av er till mig. Nu hoppas jag att det kan bli plantering inom en månad men först måste vi få tillstånd från Länsstyrelsen. En bänk i form av en planka på två "stenstoder" har vi tänkt så det kan bli lite fortsatt svärmeri! kanske en plats för fotografering av brudpar...attraktionskraften borde kunna bli hög på det ni!! "
Vi ser fram emot resultatet!
Skattechock hjälper inte vår miljö
Miljöpartiet tar in flera nya, unga namn på sin fullmäktigelista i Vimmerby.
Det är bra. Jag hoppas de stannar hela mandatperioden om de blir valda.
Det är bra att politiken också lockar de riktigt unga. Vi behöver dom i debatten.
Vänsterstolen i fullmäktige har stått tidvis tom, medan Krister Segergren (mp), ende miljöpartisten dessutom, varit flitig under sina år. Hoppas han kan skicka sitt arv vidare.
Miljöpartiet nationellt kommer sannolikt att locka unga väljare på sin framtoning typ rädda planeten, rädda framtiden åt våra barn, etc.
Det är viktigt att tala om för de unga väljarna att Miljöpartiet bara har bra förslag till en del, men inte tillräckligt många bra för att få bestämma i landet.
Miljöpartiet drev frågan om koldioxidskat och Sverige var först i världen med denna skatt. Den har bidragit till effektivare energianvändning och också att vi tagit fram förnybara alternativ snabbare.
Det är som att ordineras ett glas vin om dagen av doktorn. Bra.
Men det innebär inte att det är bra att dricka en hel flaska vin om dagen.
Det är miljöpartiets politik nu när de vill driva upp energiskatter in absurdum.
Kraftiga höjningar av energi och koldiosxidskatter är miljöpartiets krav och med den ställning de har i opinionen kommer säkert (s) och (v) att lyssna.
Man vill höja flygskatten - då kan våra grannländer räkna med uppsving i trafiken för alla svenskar kommer att göra som när alkoholskatten var som högst, köpa utomlands.
Man vill höja skatten på bränsle -gynnar åkerierna i öst- och sydeuropa och lägger ned jobb hos våra egna.
Med högre bränslepriser minskar motivet för folk att bosätta sig på landsbygden. Det i sin tur leder till förtätade storstäder som leder till sociala problem, som leder till...
Man vill höja elpriset - ännu fler svenska industrijobb exporteras till låglöneländer.
Nej, att ta hela vinflaskan ger inte samma hälsosamma effekt som att bara ta ett glas.
Vi måste hitta andra sätt att få ned enbergiförbrukningen på och öka andelen förnybar energi i samhällsorganismen.
Skatteväxling till en del ställer jag upp på. Det behövs satsningar i vindkraft, på järnväg, etc.
Men skattechock får motsatt verkan - vi tar bort möjligheten att tjäna pengar så vi kan utveckla förnybart.
Man måste gå i samklang med industrin: vi vänder inte ett historiskt blad över ett val.
Att lägga en röst på Miljölpartiet innebär inte en miljöförbättring reellt.
Det innebär färre jobb och att det går två plan från Kastrup i Köpenhamn istället för ett från Kastrup och ett från Sturup i Malmö, när du ska utomlands.
För att återknuta till Vimmerby; miljöpartiets bidrag här är att man har de i särklass yngsta kandidaterna.
Och det - kanske det enda - kan vi andra partier vara avundssjuka på.
Det är bra. Jag hoppas de stannar hela mandatperioden om de blir valda.
Det är bra att politiken också lockar de riktigt unga. Vi behöver dom i debatten.
Vänsterstolen i fullmäktige har stått tidvis tom, medan Krister Segergren (mp), ende miljöpartisten dessutom, varit flitig under sina år. Hoppas han kan skicka sitt arv vidare.
Miljöpartiet nationellt kommer sannolikt att locka unga väljare på sin framtoning typ rädda planeten, rädda framtiden åt våra barn, etc.
Det är viktigt att tala om för de unga väljarna att Miljöpartiet bara har bra förslag till en del, men inte tillräckligt många bra för att få bestämma i landet.
Miljöpartiet drev frågan om koldioxidskat och Sverige var först i världen med denna skatt. Den har bidragit till effektivare energianvändning och också att vi tagit fram förnybara alternativ snabbare.
Det är som att ordineras ett glas vin om dagen av doktorn. Bra.
Men det innebär inte att det är bra att dricka en hel flaska vin om dagen.
Det är miljöpartiets politik nu när de vill driva upp energiskatter in absurdum.
Kraftiga höjningar av energi och koldiosxidskatter är miljöpartiets krav och med den ställning de har i opinionen kommer säkert (s) och (v) att lyssna.
Man vill höja flygskatten - då kan våra grannländer räkna med uppsving i trafiken för alla svenskar kommer att göra som när alkoholskatten var som högst, köpa utomlands.
Man vill höja skatten på bränsle -gynnar åkerierna i öst- och sydeuropa och lägger ned jobb hos våra egna.
Med högre bränslepriser minskar motivet för folk att bosätta sig på landsbygden. Det i sin tur leder till förtätade storstäder som leder till sociala problem, som leder till...
Man vill höja elpriset - ännu fler svenska industrijobb exporteras till låglöneländer.
Nej, att ta hela vinflaskan ger inte samma hälsosamma effekt som att bara ta ett glas.
Vi måste hitta andra sätt att få ned enbergiförbrukningen på och öka andelen förnybar energi i samhällsorganismen.
Skatteväxling till en del ställer jag upp på. Det behövs satsningar i vindkraft, på järnväg, etc.
Men skattechock får motsatt verkan - vi tar bort möjligheten att tjäna pengar så vi kan utveckla förnybart.
Man måste gå i samklang med industrin: vi vänder inte ett historiskt blad över ett val.
Att lägga en röst på Miljölpartiet innebär inte en miljöförbättring reellt.
Det innebär färre jobb och att det går två plan från Kastrup i Köpenhamn istället för ett från Kastrup och ett från Sturup i Malmö, när du ska utomlands.
För att återknuta till Vimmerby; miljöpartiets bidrag här är att man har de i särklass yngsta kandidaterna.
Och det - kanske det enda - kan vi andra partier vara avundssjuka på.
måndag 5 april 2010
Nya lågprisvaruhus vid Vimmerbyallén?
Jag har tidigare skrivit om infarten "Vimmerbyallén" - den långa infarten till Astrid Lindgrens Värld för Stockholmstrafiken.
Vid senaste fullmäktigemötet i Vimmerby antogs detaljplanen för en del fastigheter utmed Vimmerbyallén - främst de som ligger mitt emot Odalhallen och Böndernas hus.
Detaljplanen syftar till att öka handelsverksamheten i området genom att utöka byggrätterna.
Man ska också skapa en ny parkering på 100 platser för att ersätta dom som försvann när Vimarhem bygger vid kallbadhuset.
En ny miljöstation ska byggas också, och också kanske en framtida gång- och cykelväg utmed järnvägen.
Den aktuella marken i planen ägs till 70% av kommunen, resterande privat.
Om kommunen får förfrågningar från nya lågprisvaruhus är det nog till denna tomt, mellan Bilteknik och järnvägsspåret, som spekulanter hänvisas till.
Om den sedan är bra för handel är en annan sak. Butiker drar butiker, folk drar folk, och kan man bygga nya lågprisvaruhus tillräckligt tätt tror jag på det. Det skulle lyfta området ytterligare.
Tyvärr, för Vimmerbys del men bra för norra länet, har Västervik lyckats till hundra procent i sina försök till etablerad lågprishandel. Att få Biltema etablerat är verkligen en fjäder i hatten för Västerviks kommuns näringslivsverksamhet.
Man räknar säkert med Vimmerbys befolkning i sitt underlag, även om halva kommunen kanske hellre åker till Biltema i Linköping. Vi får se hur det blir i framtiden.
Men etableringarna i Västervik tunnar ut eventuella spekulanter för Vimmerbys del. Jag tror vi gick miste om något avgörande när Västervik drog den ena handelsdraken eftger den andra.
Trots det: jag tycker Vimmerby ska fortsätta jobba för nya etableringar. Vi har ett stort omland och är en traditionsrik handelsstad. Världen förändras ständigt, nya möjligheter kommer. Det gäller att vara planerad och beredd att agera snabbt.
Förutom vid Vimmerbyallén tycker jag området vid mässhallarna också är bra, om det finns tomter kvar i anslutning till Materialmännen, Carlenskogs, Ica Supermarket, etc. Det är viktigt att de ligger nära och att parkering kan delas. På så sätt är lågprisetableringen vid Vimmerbyallén perfekt.
Kan man göra något åt Odal-hallen? Grå, klottrad plåt skämmer infarten.
Kan tomten säljas, hallen rivas och en ny byggnad uppstå?
Idealet vore kanske nyetableringar på båda sidor vägen, alldeleles efter järnvägen.
Då skulle Vimmerbyallén få en ansiktslyftning.
Vid senaste fullmäktigemötet i Vimmerby antogs detaljplanen för en del fastigheter utmed Vimmerbyallén - främst de som ligger mitt emot Odalhallen och Böndernas hus.
Detaljplanen syftar till att öka handelsverksamheten i området genom att utöka byggrätterna.
Man ska också skapa en ny parkering på 100 platser för att ersätta dom som försvann när Vimarhem bygger vid kallbadhuset.
En ny miljöstation ska byggas också, och också kanske en framtida gång- och cykelväg utmed järnvägen.
Den aktuella marken i planen ägs till 70% av kommunen, resterande privat.
Om kommunen får förfrågningar från nya lågprisvaruhus är det nog till denna tomt, mellan Bilteknik och järnvägsspåret, som spekulanter hänvisas till.
Om den sedan är bra för handel är en annan sak. Butiker drar butiker, folk drar folk, och kan man bygga nya lågprisvaruhus tillräckligt tätt tror jag på det. Det skulle lyfta området ytterligare.
Tyvärr, för Vimmerbys del men bra för norra länet, har Västervik lyckats till hundra procent i sina försök till etablerad lågprishandel. Att få Biltema etablerat är verkligen en fjäder i hatten för Västerviks kommuns näringslivsverksamhet.
Man räknar säkert med Vimmerbys befolkning i sitt underlag, även om halva kommunen kanske hellre åker till Biltema i Linköping. Vi får se hur det blir i framtiden.
Men etableringarna i Västervik tunnar ut eventuella spekulanter för Vimmerbys del. Jag tror vi gick miste om något avgörande när Västervik drog den ena handelsdraken eftger den andra.
Trots det: jag tycker Vimmerby ska fortsätta jobba för nya etableringar. Vi har ett stort omland och är en traditionsrik handelsstad. Världen förändras ständigt, nya möjligheter kommer. Det gäller att vara planerad och beredd att agera snabbt.
Förutom vid Vimmerbyallén tycker jag området vid mässhallarna också är bra, om det finns tomter kvar i anslutning till Materialmännen, Carlenskogs, Ica Supermarket, etc. Det är viktigt att de ligger nära och att parkering kan delas. På så sätt är lågprisetableringen vid Vimmerbyallén perfekt.
Kan man göra något åt Odal-hallen? Grå, klottrad plåt skämmer infarten.
Kan tomten säljas, hallen rivas och en ny byggnad uppstå?
Idealet vore kanske nyetableringar på båda sidor vägen, alldeleles efter järnvägen.
Då skulle Vimmerbyallén få en ansiktslyftning.
söndag 4 april 2010
Byråkratin tar pengarna från vård, skola, omsorg
Byråkratexplosionen har varit påtaglig i Sverige.
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)