Frågorna haglar om kommunalrådsposten i Vimmerby.
Sedan debattledarna i Tuna i veckan pekat ut Jan Henriksson (s) och Per-Åke Svensson (c) - båda för övrigt utpekade av sina partier - men också undertecknad som kommunalrådskandidat har jag fått frågan inte bara i Tuna utan också "på stan".
Jag har inte någon gång pekat ut mig själv som kommunalrårdskandidat. Moderaterna har heller inte officiellt pekat ut någon på sin valsedel som kommunalrådskandidat. Leif Carlsson står på första plats och jag tycker att det knappast kan finnas någon annan som kan hantera rollen som fullmäktiges ordförande så bra som han, så han väljer säkert också detta fortsättningsvis om han får förtroendet.
Tomas Petersson är på andra plats på listan. Det innebär att medlemmarna antagit Tomas som kommunalrådskandidat. Han är därmed partiets kandidat. Så ser det ut i ett parti, så ser det ut på en valsedel, de som kommer överst står först i kön så att säga, utifrån partiets perspektiv.
Om han sedan skriver under sina inlägg med "moderaternas kommunalrådskandidat" är väl mer upp till han själv. Jan Henriksson (s) gör ju så, Gudrun Brungeård (kd) har väl gjort det någon gång, men inte på senare tid. Hon skriver mest "landstingsråd" vilket hon är nu.
Personligen vill jag inte, i detta fall, ta ställning till något som inte finns i verkligheten. Det finns ingen anledning att ta ställning till hypotetiska frågor som rör väljarnas röst 19 september. Det är ju en helt avgörande faktor.
Om en person på en lista får mest kryss flyttas han/hon upp på listan, till och med till första plats. Väljarnas kryss väger tyngre än partiernas val. Så brukar det vara och jag tror förtroendet för vilket parti det än är, dalar kraftigt om man skulle åsidosätta väljarnas önskemål via personvalskryssen.
Det finns inget skäl att spekulera i kommunalrådskandidater för något parti i Vimmerby. Tänk exempelvis om Helene Nilsson (s) får 1.000 kryss och Jan Henriksson 4 kryss. Hur mycket kommunalrådskandidat är han då? Hur skulle det kännas för Jan efter ett sådant val?
Jag vill definitvt inte ha ett sådant betyg efteråt, som innebär att man tillrättavisar ett partis nominering. Men väljarnas dom kan ibland vara hård. Jag tror man vinner mest på att vara ödmjuk och jag har valt att hålla frågan öppen, men som ny politiker kännt behov av att profiliera mig, mina frågor, mitt sätt att arbeta.
Jag kommer att driva en personvalskampanj i detta val, uppmuntrad av moderaterna både lokalt, på länsplanet och på riksplanet. Man vill att moderata kandidater ska vara synliga och arbeta aktivt för en valvinst. En personvalskampanj ska dock följa vissa regler, självklara också för mig.
Jag vill också i sammanhanget understryka att både jag, Tomas, Leif, Ylva, Morgan, Claes med flera i partiet g e m e n s a m t och i enighet antagit moderaternas valplattform. Vi står bakom samma frågor till 100 procent - det är alltså inte mina frågor, utan alla Vimmerbymoderaters frågor.
Det finns inget för oss att slåss om internt, om jag säger så. Vi kommer kraftfullt att gemensamt driva våra frågor så i det avseendet, sakpolitiskt, har personkryssen ingen effekt.
Nej, personvalskryssen tillför en annan dimension och därför kan en personvalskampanj aldrig baseras på sakfrågor enbart, även om man kan skjuta in en och annan personlig fråga, utan den baseras på det förtroende personen väcker hos väljarna.
Jag utmanar väljarna, och använder detta personvalssystem. Jag vill gärna se om mina funderingar eller mitt sätt att driva politik på kan vara framgångsrikt. I botten finns viljan att förändra. Jag gick in i politiken för att jag ville att Vimmerby skulle bli bättre än det är idag. Inte bara för företagen utan för alla som bor och lever här; mer att välja på för kvalité i äldreomsorg, dagis och skola, effektivare arbete i stadshuset, fler tydliga politiker med visioner, mer verkstad i utförande framförallt och inte stillestånd.
Jag vill här en gång för alla slå fast att jag är moderat kandidat till kommunfullmäktige i Vimmerby. Alla andra frågor rörande såväl styrelse- som nämndposter, inklusive poster i kommunstyrelse hänskjuter jag till efter valet.
Väljarna måste få säga sitt först.
Det gör de bara vart fjärde år och nu är det dags.
I en demokrati lyssnar man på vad de har att säga eftersom det är dom som giver uppdraget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar