Pensionörer i eget boende i Vimmerby kommun kan få hjälp att handla.
Det har man kunnat få i många år av sin hemtjänstpersonal.
Men nu ska detta system bort och jag tycker självklart att det kan finnas andra som kan klara den delen.
Men samtidigt ändrar kommunen på sitt manér - och jag är inte säker på om det är till det bättre.
Här det nya:
Omsorgsnämnden vill att de ska välja mellan ICA och Coop, fixa ett kundkort och sätta in pengar på kortet.
Därefter ska de ge koden till en anställd på Samhall som sedan ska handla åt åldringen på valt inköpsställe, slå kortets kod och betala med det.
Kvittot ska sedan redovisas åldringen.
Personligen tycker jag det är ett mycket tveksamt system ur flera aspekter:
- Man ska lämna ut en kod till ett kort man kan ha mycket pengar på.
- Vill man ha lite pengar på kortet kan man reglera detta via internet-bank. Men hur många åldringar är bekväma med det?
- Vill man fortfarande ha lite pengar på kortet måste man till banken/butiken och sätta in exempelvis 1.000 kronor i taget - kan man inte lika gärna handla själv då om man klarar det?
- Det är en person från Samhall som ska göra inköpen. Hur väljs de ut? Är de personerna särskilt betrodda eftersom kommunen valt att samarbeta med dom?
Problematiken kring det hela medför kanske att åldringar i eget boende helt enkelt ger upp det och flyttar in i servicehus. Har kommunen så många platser? Vad kostar det?
Det känns spontant som om idén inte är färdigtänkt och det ska bli intressant att studera utvärderingen från tjänstemännen, hur många klagomål man fått, hur många kvitton som fattats eller blivit fel, etc.
Som leverantör av inhandlingstjänsten till Vimmerby Kommun vill jag rätta till ett par sakfel.
SvaraRaderaGenom fullmakter från brukarna så använder Samhalls personal korten i butikerna. Korten hålls inlåsta i butikerna och tas fram vid inköpstillfällena. När varorna ska betalas så dras korten men vi har ingen kod utan vår personal legitimerar sig och signerar kassakvittot som sedan sparas i butiken. Det andra kvittot medföljer varorna och överlämnas till brukaren. Insättning av pengar på korten kan också skötas genom giroinbetalning, som postas i närmaste postlåda. I den ena butiken så kan man som alternativ få månadens inköp på faktura.
Bra att Samhall får jobba med inhandlingstjänsterna; en typ av jobb som de nog inte utför så ofta. Och med de säkerhetsåtgärder som vidtagits vid inköp känns det tryggt. Omsorgsnämnden och Samhall har tänkt till.
SvaraRaderaTack till Krister Marklund för klargörandet. Det blev lite "mjukare" med din beskrivning och det slår mig hur dålig kommunen är på att formulera sig för jag har läst brevet man skickat ut och det är tydligt att man skulle låtit dig formulera det istället.
SvaraRaderaDet som kan hända är att Samhalls personal legitimerar sig och plockar sedan ut varor för säg 3.000 kronor, skriver på kvittot i kassan - och sedan tar varorna själv.
Tar Samhall ansvar för brukarens förlust? Täcker Samhall det bedrägeriet, eftersom det kan vara så att den anställde kanske inte har några pengar att betala tillbaka med?
För den gamle är "postlåda" och "Internetbank" uteslutet. Men det kan lösas med autogiro direkt till kontot hos affären.
Bra att man också kan köpa mot faktura. Det är mycket bra med tanke på att äldre inte känner sig bekväma med kort.
Om nu Samhall/kommunen/butiken garanterar täckning för enskilda bedrägerier så tror jag systemet kan fungera.
Inte heller Samhall kan till 100% helt bygga bort det du beskriver. Skulle det hända och det står klart att det är Samhalls fel så kommer brukaren absolut att kompenseras av oss. Vi känner oss dock väldigt trygga med de rutiner vi har. Med dessa är det väldigt svårt, nästan omöjligt, att kunna genomföra det du exemplifierar.
SvaraRadera