Fel ge avtalspension för 21,5 miljoner

Till er som följer bloggen på andra platser i världen än Vimmerby, vill jag delge min insändare i Vimmerby Tidning idag:

Vimmerby kommun har beslutat ge 40 personer avtalspension. Kommundens övertalighet beror givetvis på flera saker; dels organisationsförändringar, dels befolkningsminsking och kanske också en ökad effektivitet i en del fall.
Kommunen löser detta med avtalspension och vad jag fått fram till en kostnad av 21,5 miljoner kronor fram till och med 2014. Ett av skälen till avtalspension är att man vill ha de yngre, mer kompetenta medarbetarna kvar. Det är en sanning med modifikation.
Inga garantier finns att de yngre ändå är kvar, vi kommer ändå att få se framtida uppsägningar av yngre tjänstemän som vill vidare. Argumentet håller inte och jag har svårt att förstå att det läggs fram.Ett annat argument har varit att tjänsterna inte ska återbesättas. men det står nu klart att topptjänstemännen tillhör de som får avtalspension. Vilket i konsekvensens namn ska leda till att deras tjänster inte ska återbesättas.
Kommunchefsjobbet har redan återbesatts och utredningschefsjobb/näringslivschefsjobb kommer att tillsättas i höst.Finns det fler "glidningar" på de ursprungliga kraven?När man hanterar så stora summor som 21,5 miljoner kronor så gäller det att vara stingent och konsekvent hålla fast vid sin princip.
Det inger inget förtroende att göra undantag för chefer men inte för andra anställda.Naturligtvis kan det finans ett gränsland; säg att en 25-åring blir "över" vid en organisationsförändring och har kompetens för ett jobb där en 62-åring sitter. Då kan man växla och låta 62-åringen gå hem, sätta 25-åringen på jobbet och dra in 25-åringens ursprungliga tjänst.Jag kan förstå växlingen men jag godtar inte de ekonomiska konsekvenserna.Hade man varslat 25-åringen för arbetsbrist och låtit 62-åringen varit kvar, då har man haft 1,0 tjänst att betala plus uppsägningskostnader max. 2 månader. Med "växlingen" har man 1,72 tjänst att betetala i 3 år. En onödig kostnad och omotiverad subvention av en medarbetare.
Andra argument som beslutande politiker har är att det är svårt att rekrytera ung kompetens till Vimmerby (landsorten) och därför betalar man äldre för att sluta. Många, många företag i Vimmerby har levt under de villkoren i många år. Det för med sig att rekryteringen blir dyr, man måste ha hjälp med rekryteringen eftersom man har få sökande. Men det är ingalunda omöljligt, och framförallt inte så omöjligt att man ska förtidspensionera folk med bibehållen 72-procentig lön i flera år för att rädda kvar en ung anställd, som inte lämnar garantier att han/hon kan sluta i morgon dag.När nu kommunen ska besluta/har beslutat om detta anser jag att det är ett feltänkl som får ekonomiska konsekvenser fram till 2014.Dessa kommunala skattepengar hade kunnat gå till vård, skola och omsorg.

Avtalspensionering istället för varsel

Vimmerby kommun pensionerar nu 40 stycken kommunalt anställda, trots att de inte är mer än 61 år.
Alla skulle pensionerats vid årsskiftet redan, men av olika anledningar har stadshuset inte jobbat fram det hela inom tidsramen. Nu kommer snart pensioneringarna något senare, och därmed något dyrare, än beräknat.
Avtalspensionärerna kommer att få 72% av sin lön betald av Vimmerby kommuns skattemedel, fram till sin ordinarie pensionering.
Det enda kriteriet för att få sin ansökan beviljad var att tjänsten inte ska behöva återbesättas efter avtalspensionären - på så sätt tyckte sig politikerna ha sparat in 40 tjänster, eller 28% av 40 tjänster vilket är cirka 10 tjänster.
Av 1.340 stycken möjliga.
Till en kostnad av - ja, kanske det blir omkring 10 miljoner kronor per år.
Vilka som nu blir avtalspensionärer kommer väl snart på någon lista.
I vilket fall ska alla som står där ha ett jobb som inte behöver återbesättas. Det är villkoret.

I Sverige i övrigt, åtminstone vad avser näringslivet, så förhandlar man med facket om arbetsbrist, och uppsägningstiden brukar då maximalt vara 6 månader. Till en del av tiden ibland med arbetsbefrielse.
Arbetsbrist råder om arbetsgivaren inte kan hålla medarbetaren med arbete.
På Vimmerby kommun betyder arbetsbrist avtalspension.
Hur länge arbetsbristen rått för de 40 personerna är ju också diskutabelt; eftersom tjänsten inte ska återbesättas (ett viktigt villkor) så kan det betyda att en del av de 40, eller kanske alla, haft ett arbete som inte behövt utföras... för hur lång tid tillbaka?

Jag ska inte utveckla detta mer än att kommunens politiker måste förstå att detta är en helt främmande värld för de som är utanför politiken. Vi lever under samma villkor, men tolkar dem annorlunda.
Man undrar varför allka medarbetare i företag ska leva under vissa villkor, och kommunanställda under andra. På gott och ont. Och vice versa, vill jag säga, för kommunanställda verkar ibland leva under sämre villkor än medarbetare i näringslivet. Så det är fel åt många håll.

Jag har svårt att se något motiv till att världen innanför stadshuset skulle vara annorlunda än världen utanför. Kommunen bör anta samma villkor och arbetsmetodik som företagsvärlden; både vad gäller individuell lönesättning, premieringar, teambildning - som varsel, omstruktureringar, omorganiseringar på grund av ekonomiska resultat eller omvärldsfaktorer.

Det är principiellt fel att kommunalt anställda förhandlar om villkor med andra kommunalt anställda. Lojaliteten blir omtvistad. Förhandlingarna vid varsel bör skötas av en extern konsult från arbetsgivarens sida, för att få förhandlingen garanterat i samstämmighet med hur det går till i näringslivet.
För mig är det självklart att stadshuset och kommunen ska organiseras som övrig verksamhet i samhället.
Och verka under samma villkor.