Ett av flera glädjeämnen på Riksmötet i Göteborg var att moderaterna vill satsa på kvalíté i välfärdens kärna; skolan, barnomsorgen, vården, omsorgen.
Över 3000 intervjuer har gjorts med medarbetere inom dessa verksamhetet och ytterligare 3000 återkopplingar.
De överskott som nu ska produceras i de offentliga finanserna ska gå till att stärka kvalitén i välfärdsjobben.
Om vi bara kunde kopiera detta också till Vimmerby!
När jag pratar en minskning av byråkratin och av administrativa tjänster inom kommuen är det för att skapa mer resurser till jobben ute i skolan, vården och omsorgen.
När jag vill att vi ska handla upp effektivare i kommunen så är det för ett mer pengar ska kunna gå till kvalité på dagis, skola, äldrevård.
När jag vill samordna kommunens servicefunktioner med exempelvis Västervik så är det för att skapa överskott.
Jag pratar inte om att få en kommunal budget i balans, jag pratar om en kommunal budget med överskott på 3%.
Kan vi inte få sunda finanser i Vimmerby kommun kan vi heller inte parera konjunktursvängningar, och då tvingas vi spara i våra kommunala "muskler" - vård, skola och omsorg.
Med en fortsatt Allians i Sverige och med ett starkt moderat inflytande i kommunen så är det ingen tvekan om var fokus kommer att ligga.
Visar inlägg med etikett Barnomsorg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barnomsorg. Visa alla inlägg
lördag 17 april 2010
torsdag 8 april 2010
Flytta från Stockholm. Flytta till Vimmerby.
Bara två av 19 familjer i Solna och Sundbyberg har tillräckligt god ekonomi för att få lån hos banken till en villa.
Bankernas krav har blivit tuffa i krisens spår och varannan ung familj har för små marginaler för att få villalån, skriver tidningarnas telegrambyrå som refererar en undersökning från Villaägarna.
På landsorten däremot, ser det bättre ut. I Arvidsjaur har 90% av småbarnsfamiljerna tillräckligt stor inkomst för att få villalån.
Siffrorna för Vimmerby är att sju av tio barnfamiljer har råd att köpa hus, sannolikt beroende på att huset är billigare i Vimmerby än i StorStockholm.
Så det är ju ett argument så gott som något, att man får mer för pengarna här i Vimmerby än i Stockholm. Det är upp till oss politiker att göra vad vi kan för att det också ska finnas jobb här. Annars blir det ingen inflyttning.
När vi ändå är inne på barnfamiljer: Sanna Rayman på SvD skriver i ett intressant inlägg om Alliansens satsning på en femtiolapp till på flerbarnstillägget:;
- Jag har flera gånger hört sarkastiska kommentarer om den futtiga femtiolapp som regeringen bjuder barnfamiljerna betraktas som värdelöst valfläsk men föreställ er att Ailliansen annonserat en sänkning av flerbarnstillägget med lika mycket… vad tror ni? Hade folk ryckt på axlarna då?
Nej, säger jag. Då hade (s) genast skrikit ”regeringen stjäl femtio kronor får Sveriges småbarn”.
Vad är en femtiolapps värde? Ingenting när man får den? Oerhört mycket när man mister den?
Som Sanna Rayman så träffande skriver:
- Vad kan man dra för lärdom av detta? Jo, ett höjt flerbarnstillägg är den sortens politiska satsning som är både otacksam och ostrategisk...
Bankernas krav har blivit tuffa i krisens spår och varannan ung familj har för små marginaler för att få villalån, skriver tidningarnas telegrambyrå som refererar en undersökning från Villaägarna.
På landsorten däremot, ser det bättre ut. I Arvidsjaur har 90% av småbarnsfamiljerna tillräckligt stor inkomst för att få villalån.
Siffrorna för Vimmerby är att sju av tio barnfamiljer har råd att köpa hus, sannolikt beroende på att huset är billigare i Vimmerby än i StorStockholm.
Så det är ju ett argument så gott som något, att man får mer för pengarna här i Vimmerby än i Stockholm. Det är upp till oss politiker att göra vad vi kan för att det också ska finnas jobb här. Annars blir det ingen inflyttning.
När vi ändå är inne på barnfamiljer: Sanna Rayman på SvD skriver i ett intressant inlägg om Alliansens satsning på en femtiolapp till på flerbarnstillägget:;
- Jag har flera gånger hört sarkastiska kommentarer om den futtiga femtiolapp som regeringen bjuder barnfamiljerna betraktas som värdelöst valfläsk men föreställ er att Ailliansen annonserat en sänkning av flerbarnstillägget med lika mycket… vad tror ni? Hade folk ryckt på axlarna då?
Nej, säger jag. Då hade (s) genast skrikit ”regeringen stjäl femtio kronor får Sveriges småbarn”.
Vad är en femtiolapps värde? Ingenting när man får den? Oerhört mycket när man mister den?
Som Sanna Rayman så träffande skriver:
- Vad kan man dra för lärdom av detta? Jo, ett höjt flerbarnstillägg är den sortens politiska satsning som är både otacksam och ostrategisk...
lördag 3 april 2010
Artikelserie Vimmerbys framtid, del 4: Vimmerby ska ha en värdegrund att utvecklas med
Allt fler mellanstora städer skapar "centra"; innovationscentra, teknikkuvöser, entreprenörskluster.
Meningen med detta måste vara att fokusera, att dra folk med samma intresse till en speciell plats och när dom träffas utvecklas saker och idéer kommblir till.
Vimmerby är litet - men tllräckligt stort för att själv bli ett centra.
Min önskan är att det blir för barnkultur- och teater, där vi redan nått långt genom ALV.
Sannolikt kommer en stor majoritet av jordens befolkning att bo i städer i framtiden, Sverige inget undantag.
Stockholm växer så det knakar. Också Göteborg och Malmö och även regioner tar fart, som exempelvis Norrköping-Linköping, "den fjärde storstadsregionen".
Vimmerby kommer utan tvekan att ha en strid ström av utflyttning till dessa stora städer också framöver - räddningen är en strid ström av inflyttning/återflyttning. Förhoppningsvis större än den tidigare.
Vad ska man flytta till om man flyttar till Vimmerby?
Under alla år i kommunikationsbranschen har jag lärt mig att försöker man vara allt, så är man inget. Men också motsatsen: även generalister har en spets någonstans.
Vimmerbys spets är teater och kultur, även om den för närvarande är till 99 procent koncentrerad till Astrid Lindgrens Värld.
Vimmerby måste alltså vara något och vara något förbaskat bra.
Att vara småstad räcker inte. Att ha en hembygdspark räcker heller inte.
Vi måste skapa en profil, ett samhälle som i sig lever det vi vill att det ska vara.
Vi kan leva länge på att vara Astrid Lindgrens Stad och Hembygd rent bokstavligt.
Men inte för att få återflyttning, inflyttning.
Vi måste ta det ett steg längre.
Vi kan inte säga att "Vimmerby är Barnens Stad" och så inte vara det.
Vi kan inte säga att vi är "Astrid Lindgrens Stad" och så inte vara det heller.
Att vara det innebär ett helt annat commitment än det vi åstadkommit hittills.
Är man "Barnens stad" så har man inte bara landets bästa förskola och skola, man har också barnperspektiv på väldigt, väldigt mycket annat.
Jag tror man ska ta det en annan väg. Och börja i rätt ände.
Först måste Vimmerby hitta en gemensam värdegrund, som i sig inte behöver vara politisk skiljaktlig i sak. Den behöver vara mer omfattande än nuvarande "mod och fantasi" - den behöver vara ett styrdokument som inte ska styra oss men ge oss vägledning i ett långsiktigt arbete.
Internationellt pratar man om "fulfillment" och "commitment" - ett åtagande att gå åt samma håll till vi nått 100 procent fyllnadsgrad.
I mitt Vimmerby skulle kultur & teater kunna vara kärnvärden där vi är inte bara är Sverigesbäst utan också i världstopp, och lockar till oss studiebesök från hela världen.
I min vision för Vimmerby innebär det följande arbete
- Vi måste skapa den bästa förskolan, privat och kommunägd, byggd på olika pedagogiska teorier. Dock; den ska ha högsta betyg i kvalitativa mätningar.
- Vi måste ha den bästa grundskolan. Ingen mobbing, hög kreativitet, hög motivation, lärartätt och engagerat och med stora valmöjligheter för eleverna att tillskansa sig både teaori och praktik.
- Vi måste ha det bästa gymnasiet; valmöjligheter, unika program med satsningar på kultur och teater, hantverk och egenföretagande, lärartätt, motiverande och med höga betyg i jömförbara mätningar. Olika driftsformer.
- Småindustrin och småföretagen ska blomstra. Vi ska uppmuntra etableringar i alla branscher, skapa förutsättningar för jobbskapande, jobben ska vara en stående punkt på kommunstyrelsens dagordning och i stadshuset finns en tjänsteman som enbart arbetar med småföretagarfrågor och etableringar. Turism- och Näringsliv blir bara Turism, näringslivsfrågorna tas tillbaka till kommunstyrelsen och kommunalrådet där de hör hemma. Speciella profilprogram tas fram för att se vilka etableringar som är lättast att göra, anpassat till det som redan finns. Ett östra Sveriges Gnosjö, men omfattande samarbete mellan företag och underentreprenörssamverkan.
- Äldreomsorgen ska följa samma mönster; den ska vara den bästa, vi ska ha system och idéer som ligger i Sverigetopp och ger oss studiebesök från andra. Omsorgen ska bygga på samma värdegrund och ha en egen pedagogik, precis som förskolan.
- Medarbetarna i den offentliga, kommunala sektorn ska motiveras och belönas för engagemang och idérikedom och väl utfört arbete. Stoltheten ska nå sådan nivå att man vill ta ett jobb i den offentliga kommunala sektorn, där kundens feedback och återkoppling från verksamheten är det som styr arbetet.
- Boendemiljöerna ska vara unika och speciella, attraktiva på flera sätt, ha högt andrahandsvärde och bra värdetillväxt.
Är inte detta för brett? För stor vision? Önskedröm?
Inte om man skapar en värdegrund som hela tiden styr våra beslut.
En sak har jag lärt mig som entreprenör; verkligheten överträffar alltid fantasin och både jag själv och alla entreprenörer jag mött har börjat sin resa med att blunda och inom sig "höra och se allt färdigt".
Det är drivkraften, det är möjligt och allt går!
Men inget går utan jobb. Det är också något jag bär med mig; ingen skapar något utan hårt arbete, snabba pengar finns inte, snabb framgång finns bara på lotto och på travet, i verkligheten bygger all framgång på hårt arbete.
Den som är beredd att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och är besjälad av en vision kommer att lyckas.
En kollektiv vision för hela Vimmerby - en sådan kraft skulle skapa en aura runt hela kommunen och ge vår kommun en karisma som skulle dra med många, många.
Många vill. Jag vet att många vill.
Låt oss börja det arbetet efter valet!
Meningen med detta måste vara att fokusera, att dra folk med samma intresse till en speciell plats och när dom träffas utvecklas saker och idéer kommblir till.
Vimmerby är litet - men tllräckligt stort för att själv bli ett centra.
Min önskan är att det blir för barnkultur- och teater, där vi redan nått långt genom ALV.
Sannolikt kommer en stor majoritet av jordens befolkning att bo i städer i framtiden, Sverige inget undantag.
Stockholm växer så det knakar. Också Göteborg och Malmö och även regioner tar fart, som exempelvis Norrköping-Linköping, "den fjärde storstadsregionen".
Vimmerby kommer utan tvekan att ha en strid ström av utflyttning till dessa stora städer också framöver - räddningen är en strid ström av inflyttning/återflyttning. Förhoppningsvis större än den tidigare.
Vad ska man flytta till om man flyttar till Vimmerby?
Under alla år i kommunikationsbranschen har jag lärt mig att försöker man vara allt, så är man inget. Men också motsatsen: även generalister har en spets någonstans.
Vimmerbys spets är teater och kultur, även om den för närvarande är till 99 procent koncentrerad till Astrid Lindgrens Värld.
Vimmerby måste alltså vara något och vara något förbaskat bra.
Att vara småstad räcker inte. Att ha en hembygdspark räcker heller inte.
Vi måste skapa en profil, ett samhälle som i sig lever det vi vill att det ska vara.
Vi kan leva länge på att vara Astrid Lindgrens Stad och Hembygd rent bokstavligt.
Men inte för att få återflyttning, inflyttning.
Vi måste ta det ett steg längre.
Vi kan inte säga att "Vimmerby är Barnens Stad" och så inte vara det.
Vi kan inte säga att vi är "Astrid Lindgrens Stad" och så inte vara det heller.
Att vara det innebär ett helt annat commitment än det vi åstadkommit hittills.
Är man "Barnens stad" så har man inte bara landets bästa förskola och skola, man har också barnperspektiv på väldigt, väldigt mycket annat.
Jag tror man ska ta det en annan väg. Och börja i rätt ände.
Först måste Vimmerby hitta en gemensam värdegrund, som i sig inte behöver vara politisk skiljaktlig i sak. Den behöver vara mer omfattande än nuvarande "mod och fantasi" - den behöver vara ett styrdokument som inte ska styra oss men ge oss vägledning i ett långsiktigt arbete.
Internationellt pratar man om "fulfillment" och "commitment" - ett åtagande att gå åt samma håll till vi nått 100 procent fyllnadsgrad.
I mitt Vimmerby skulle kultur & teater kunna vara kärnvärden där vi är inte bara är Sverigesbäst utan också i världstopp, och lockar till oss studiebesök från hela världen.
I min vision för Vimmerby innebär det följande arbete
- Vi måste skapa den bästa förskolan, privat och kommunägd, byggd på olika pedagogiska teorier. Dock; den ska ha högsta betyg i kvalitativa mätningar.
- Vi måste ha den bästa grundskolan. Ingen mobbing, hög kreativitet, hög motivation, lärartätt och engagerat och med stora valmöjligheter för eleverna att tillskansa sig både teaori och praktik.
- Vi måste ha det bästa gymnasiet; valmöjligheter, unika program med satsningar på kultur och teater, hantverk och egenföretagande, lärartätt, motiverande och med höga betyg i jömförbara mätningar. Olika driftsformer.
- Småindustrin och småföretagen ska blomstra. Vi ska uppmuntra etableringar i alla branscher, skapa förutsättningar för jobbskapande, jobben ska vara en stående punkt på kommunstyrelsens dagordning och i stadshuset finns en tjänsteman som enbart arbetar med småföretagarfrågor och etableringar. Turism- och Näringsliv blir bara Turism, näringslivsfrågorna tas tillbaka till kommunstyrelsen och kommunalrådet där de hör hemma. Speciella profilprogram tas fram för att se vilka etableringar som är lättast att göra, anpassat till det som redan finns. Ett östra Sveriges Gnosjö, men omfattande samarbete mellan företag och underentreprenörssamverkan.
- Äldreomsorgen ska följa samma mönster; den ska vara den bästa, vi ska ha system och idéer som ligger i Sverigetopp och ger oss studiebesök från andra. Omsorgen ska bygga på samma värdegrund och ha en egen pedagogik, precis som förskolan.
- Medarbetarna i den offentliga, kommunala sektorn ska motiveras och belönas för engagemang och idérikedom och väl utfört arbete. Stoltheten ska nå sådan nivå att man vill ta ett jobb i den offentliga kommunala sektorn, där kundens feedback och återkoppling från verksamheten är det som styr arbetet.
- Boendemiljöerna ska vara unika och speciella, attraktiva på flera sätt, ha högt andrahandsvärde och bra värdetillväxt.
Är inte detta för brett? För stor vision? Önskedröm?
Inte om man skapar en värdegrund som hela tiden styr våra beslut.
En sak har jag lärt mig som entreprenör; verkligheten överträffar alltid fantasin och både jag själv och alla entreprenörer jag mött har börjat sin resa med att blunda och inom sig "höra och se allt färdigt".
Det är drivkraften, det är möjligt och allt går!
Men inget går utan jobb. Det är också något jag bär med mig; ingen skapar något utan hårt arbete, snabba pengar finns inte, snabb framgång finns bara på lotto och på travet, i verkligheten bygger all framgång på hårt arbete.
Den som är beredd att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och är besjälad av en vision kommer att lyckas.
En kollektiv vision för hela Vimmerby - en sådan kraft skulle skapa en aura runt hela kommunen och ge vår kommun en karisma som skulle dra med många, många.
Många vill. Jag vet att många vill.
Låt oss börja det arbetet efter valet!
onsdag 31 mars 2010
Välfärdspengarna gick till avtalspensioner i Vimmerby
Regeringens välfärdspengar som skulle gått till skola, vård och omsorg i Vimmerby har bland annat gått till att behålla folk på stadshuset i Vimmerby på lönelistan, s.k avtalspensioner.
15,2 miljoner kronor i rena pengar.
Från Lärarförbundet reagerar man surt i VT. Självklart.
Men kommunens kanslichef Staffan Forsberg säger till Vimmerby Tidning idag, som försvar till att pengarna gått till avtalspensioner:
"...det är också ett sätt att värna välfärden. Det är ett sätt att motverka att man måste göra aktiva uppsägningar, folk får behålla sina jobb."
Säg en enda verksamhet som lever i en sådan skyddad verkstad, förutom Samhall!?
Istället för att kapa 100% kostnader genom att aktivt säga upp folk på grund av arbetsbrist, så tar man pengar från lärare och lägger dessa på tjänstemän med arbetsbrist (inte alla, men en del) för att de inte ska mista jobbet!
Var kommer pengarna ifrån?
Detta handlingssätt är det värsta den offentliga sektorn kan drabbas av för när folk får veta att man hanterar skattepengar på det sättet vill man inte längre betala skatt.
När Vimmerbyborna förstår att deras skattepengar går till att behålla folk som har arbetsbrist på lönelistan - särskilt när de själva fått sparken på Ljunghälls eller nån annan stans av just skälet arbetsbrist - så kommer man att reagera. Man har ju inte alls själva det skyddet.
Det är en ansvarslös politik som måste få ett stopp.
Arbetsbrist är arbetsbrist. Oavsett om man är nära pension eller inte. Ett fackförbund som säger att arbetsgivaren måste behålla medarbetare som har arbetsbrist är ansvarslöst och står inte upp för de jobb som finns kvar i verksamheten. Det är varken solidaritet eller nåt annat. Det är katastrofalt dumt. Man äventyrar allas jobb.
Om vi har arbetsbrist i stadshuset, och samtidigt behov av nya lärare, ny dagispersonal eller fler i omsorgen ska naturligtvis den med arbetsbrist sägas upp och dennes lön ska gå till den nya tjänsten på dagis.
Arbetsmarknaden är rörlig. Åtminstone i övriga världen.
Endast på Vimmerby stadshus är den statisk. Är Vimmerby Stadshus en skyddad verkstad, nya Kreml eller en stat i staten?
Vad gör kommunalrådet (c) - hittar han inte telefonnumret till den facklige förhandlaren?
Måtte Vimmerbyborna inte också välja den facklige förhandlaren till kommunalråd.
Då krånglar det till sig ordentligt.
15,2 miljoner kronor i rena pengar.
Från Lärarförbundet reagerar man surt i VT. Självklart.
Men kommunens kanslichef Staffan Forsberg säger till Vimmerby Tidning idag, som försvar till att pengarna gått till avtalspensioner:
"...det är också ett sätt att värna välfärden. Det är ett sätt att motverka att man måste göra aktiva uppsägningar, folk får behålla sina jobb."
Säg en enda verksamhet som lever i en sådan skyddad verkstad, förutom Samhall!?
Istället för att kapa 100% kostnader genom att aktivt säga upp folk på grund av arbetsbrist, så tar man pengar från lärare och lägger dessa på tjänstemän med arbetsbrist (inte alla, men en del) för att de inte ska mista jobbet!
Var kommer pengarna ifrån?
Detta handlingssätt är det värsta den offentliga sektorn kan drabbas av för när folk får veta att man hanterar skattepengar på det sättet vill man inte längre betala skatt.
När Vimmerbyborna förstår att deras skattepengar går till att behålla folk som har arbetsbrist på lönelistan - särskilt när de själva fått sparken på Ljunghälls eller nån annan stans av just skälet arbetsbrist - så kommer man att reagera. Man har ju inte alls själva det skyddet.
Det är en ansvarslös politik som måste få ett stopp.
Arbetsbrist är arbetsbrist. Oavsett om man är nära pension eller inte. Ett fackförbund som säger att arbetsgivaren måste behålla medarbetare som har arbetsbrist är ansvarslöst och står inte upp för de jobb som finns kvar i verksamheten. Det är varken solidaritet eller nåt annat. Det är katastrofalt dumt. Man äventyrar allas jobb.
Om vi har arbetsbrist i stadshuset, och samtidigt behov av nya lärare, ny dagispersonal eller fler i omsorgen ska naturligtvis den med arbetsbrist sägas upp och dennes lön ska gå till den nya tjänsten på dagis.
Arbetsmarknaden är rörlig. Åtminstone i övriga världen.
Endast på Vimmerby stadshus är den statisk. Är Vimmerby Stadshus en skyddad verkstad, nya Kreml eller en stat i staten?
Vad gör kommunalrådet (c) - hittar han inte telefonnumret till den facklige förhandlaren?
Måtte Vimmerbyborna inte också välja den facklige förhandlaren till kommunalråd.
Då krånglar det till sig ordentligt.
måndag 22 mars 2010
Om två år är vi skyldiga 50.000 per röstberättigad i Vimmerby
I vår tar Vimmerby kommun en ny budget.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
onsdag 17 mars 2010
Onda aningar om nya kylmatssystemet
Jag gillar inte koka/kyla-maten, dvs kylmatssystemet som ska införas i Vimmerby och som är ännu en stor miljoninvestering i kommunen.
Om Vimmerby bygger sitt nya, stora centralkök lär både barn i dagis/skola och åldringar få denna mat.
Jag har inte koll på alla siffror men har ändå en känsla av att detta inte är en bra utveckling.
En annan fråga som är relevant: har stadshuset koll på kostnaderna denna gång? Räcker de anslagna pengarna eller blir det en ny kalkylskandal?
Jag har stor respekt för kostnader men lösningen är inte alla gånger att göra som alla andra. Har det gjorts ett idéarbete? Har man stött, blött, mätt och kalkylerat andra alternativ?
Jag vill att man går åt andra hållet: lagar maten småskaligt, i mindre kök och istället skapar en flexibilitet där personalen kan arbeta både med olika saker, och i olika kök i kommunen.
Finansiering: jag har tidigare presenterat fördelningsmodellen som är att minska administration genom samarbete med andra kommuner, och öka resurserna i det operativa i vård, skola och omsorg.
Jag har en viss erfarenhet av köksekonomi genom en kommersiell restaurang. Råvaruinköpen är viktiga men inköpskostnaderna pressas av stora volymer och det har kommunen. Det finns också inköpssamarbeten som man tillämpar.
En annan viktig kostnadseffektiv åtgärd är flexibel bemanning; kan personalen vara flexibel, jobba på olika arbetsplatser, kan man sköta flera funktioner, fungera i olika yrken i köket? Detta sparar många lönekronor.
En annan fundering: kan inte matlagningen fungera terapeutiskt? Om man lagar mat i kök direkt i äldreboendet kan väl många gamla vara med? Jag känner till livsmedelsreglerna (flera är dummare än de gamla reglerna, faktiskt...) men jag menar att de gamla kan vara närvarande. Det måste väl skapa positiva känslor om de gamla hör fläsket stekas i pannorna, hör skramlet från köket och att det vankas platslagad mat.
Hur roligt är det att få en sciencefiction-version av en gammal mos- och pommesbricka inklädd i cellofan...?
Har som sagt inte koll på kostnaderna men det brukar vara så att det som är dåligt är dåligt oavsett hur billigt det är. Kanske koka/kyla-maten gör maten oduglig som föda (smak och kvalité) och då är till och med 10 öre för mycket.
Alltför många varnar för detta och eftersom Vimmerby kommun inte har något "varumärke" som reglerar hur kommunen ska satsa så tycker jag man avvaktar tills man har en större planering, en större bild av hur man vill kommunen ska vara profilierad.
Nu vet jag att de flesta moderater inte är ense med mig, och att klockan är fem i tolv.
Men fem i tolv är inte fem över tolv och många gånger kan man efteråt vara glad över att bromsen gick i golvet över huvudtaget.
Det finns för många frågetecken kring koka/kyla-maten: främst kvalité- och portionskostnad, att jag har en magkänsla av att detta inte blir bra och att vi får riskera göra om, och därmed ökade kostnader.
Ni som är insatta i ämnet får väldigt gärna kommentera och skriva er åsikt.
Om Vimmerby bygger sitt nya, stora centralkök lär både barn i dagis/skola och åldringar få denna mat.
Jag har inte koll på alla siffror men har ändå en känsla av att detta inte är en bra utveckling.
En annan fråga som är relevant: har stadshuset koll på kostnaderna denna gång? Räcker de anslagna pengarna eller blir det en ny kalkylskandal?
Jag har stor respekt för kostnader men lösningen är inte alla gånger att göra som alla andra. Har det gjorts ett idéarbete? Har man stött, blött, mätt och kalkylerat andra alternativ?
Jag vill att man går åt andra hållet: lagar maten småskaligt, i mindre kök och istället skapar en flexibilitet där personalen kan arbeta både med olika saker, och i olika kök i kommunen.
Finansiering: jag har tidigare presenterat fördelningsmodellen som är att minska administration genom samarbete med andra kommuner, och öka resurserna i det operativa i vård, skola och omsorg.
Jag har en viss erfarenhet av köksekonomi genom en kommersiell restaurang. Råvaruinköpen är viktiga men inköpskostnaderna pressas av stora volymer och det har kommunen. Det finns också inköpssamarbeten som man tillämpar.
En annan viktig kostnadseffektiv åtgärd är flexibel bemanning; kan personalen vara flexibel, jobba på olika arbetsplatser, kan man sköta flera funktioner, fungera i olika yrken i köket? Detta sparar många lönekronor.
En annan fundering: kan inte matlagningen fungera terapeutiskt? Om man lagar mat i kök direkt i äldreboendet kan väl många gamla vara med? Jag känner till livsmedelsreglerna (flera är dummare än de gamla reglerna, faktiskt...) men jag menar att de gamla kan vara närvarande. Det måste väl skapa positiva känslor om de gamla hör fläsket stekas i pannorna, hör skramlet från köket och att det vankas platslagad mat.
Hur roligt är det att få en sciencefiction-version av en gammal mos- och pommesbricka inklädd i cellofan...?
Har som sagt inte koll på kostnaderna men det brukar vara så att det som är dåligt är dåligt oavsett hur billigt det är. Kanske koka/kyla-maten gör maten oduglig som föda (smak och kvalité) och då är till och med 10 öre för mycket.
Alltför många varnar för detta och eftersom Vimmerby kommun inte har något "varumärke" som reglerar hur kommunen ska satsa så tycker jag man avvaktar tills man har en större planering, en större bild av hur man vill kommunen ska vara profilierad.
Nu vet jag att de flesta moderater inte är ense med mig, och att klockan är fem i tolv.
Men fem i tolv är inte fem över tolv och många gånger kan man efteråt vara glad över att bromsen gick i golvet över huvudtaget.
Det finns för många frågetecken kring koka/kyla-maten: främst kvalité- och portionskostnad, att jag har en magkänsla av att detta inte blir bra och att vi får riskera göra om, och därmed ökade kostnader.
Ni som är insatta i ämnet får väldigt gärna kommentera och skriva er åsikt.
måndag 15 mars 2010
Så vill jag utveckla Vimmerby
Med anledning av att jag nu tar klivet in på moderaternas lista i Vimmerby har jag sammanfattat ett antal ställningstatande.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
torsdag 11 mars 2010
Så ska vi spara i Vimmerby kommun
Byråkrati och adminstration måste minska.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
onsdag 24 februari 2010
Administration vs operativt
En fråga som bekymrar mig är den minskande kommunala servicen, samtidigt som kommunen vill ha mer pengar.
Alla betalar vi stora pengar i kommunalskatt (plus landstingsskatt för sjukvården) och det är viktigt att vi får prisvärd service för pengarna.
Servicen till företagen i Vimmerby är näst intill obefintlig. Detta trots att man, förutom skatt, också betalar stora avgifter. För ett tillbygge av ett förråd, oisolerat, plåttak, en yttervägg, boddörr och betongplatta vill kommunen ha 13 000 kronor drygt i avgift. (Tror nästan materialet blivit billigare…).
Till vad går dessa pengar? Jo, en ska sätta ut byggnaden, en ska titta på kartan, en ska vara stadsarkitekt, en ska göra ditten och en ska göra datten och eftersom ingen kan göra något utan att starttiden är en halvtimme så blir slutsumman en hel del.
Vad får man för 13 000…? Ja, i dessa tider när man pratar om portionsvägd mat till dagisbarn får man en hel del lunchkorv till dagis bland annat.
Jag tycker det är en viktig princip; samhället kan inte hitta på så mycket bestämmelser att vi behöver en byråkratarmé av de mått vi har idag, som ska födas med skattepengar.
Vi har en bestämd påse pengar. Enligt min åsikt ska den operativa verksamheten (vård, skola, omsorg, dagis) ha pengar allra först. Administrationen sist.
I grunden måste Alliansen på riksnivå fortsätta bekämpa nya direktiv och bestämmelser som ökar byråkratin, och verkligen fundera över relevansen. Ibland får man uppfattningen att EU går åt andra hållet och det är inte bra. Improduktiva pengar ger ingen tillväxt, bara frustration.
Ett exempel på det är när pensionärerna inte får koka sitt eget kaffe i församlingshemmet i Vimmerby eller att man inte får baka sina egna bullar i helt nya föreningskök. Någonstans måste vi sätta ned foten och återfå perspektivet på vad som är viktigt och oviktigt. Bara en sådan bestämmelse, att inte föreningskök får användas för tillagning, skapar en kontrollkostnad hos en tjänsteman och en frustration hos föreningsmedlemmen.
På lokal nivå, i Vimmerby kommun, måste vi också ifrågasätta vår stora administration. Tre kanslichefer är givetvis orimligt, och det åtgärdas ju nu.
Men stadshuset skulle må bra av att börja om på vitt papper; fundera vilka tjänster/uppgifter som är vitala och vilka som bar ”hänger kvar” eller ”bara finns där”.
När vi gör dessa revisioner i näringslivet, för även där frodas byråkrati och långbänkar, så leder det alltid till en förändring, minskad personal, effektivare arbetssätt och minskade kostnader. På de allra flesta håll är detta en konstant process, hela tiden verksam.
Jag vill inte ha in en konsult i första läget, men jag vill ha in politiker som vågar ta i frågan, som vågar driva frågan och som är resultatorienterade. Målet för kommunpolitiker måste vara att driva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt och få ut mesta möjliga service för pengarna. Det innebär i regel lite administration och mycket operativt, en satsning på frontpersonal.
Min åsikt: Minska antalet administrativa arbetsuppgifter, samarbeta och dela administrativa kostnader med Västervik, Kinda, Hultsfred, skapa en konkurrenskraftig offentlig service till medborgarna genom flera olika val. Resurser ska i första hand gå till dagis, skola, äldreomsorg och vård. I andra hand till kontrollanter.
Alla betalar vi stora pengar i kommunalskatt (plus landstingsskatt för sjukvården) och det är viktigt att vi får prisvärd service för pengarna.
Servicen till företagen i Vimmerby är näst intill obefintlig. Detta trots att man, förutom skatt, också betalar stora avgifter. För ett tillbygge av ett förråd, oisolerat, plåttak, en yttervägg, boddörr och betongplatta vill kommunen ha 13 000 kronor drygt i avgift. (Tror nästan materialet blivit billigare…).
Till vad går dessa pengar? Jo, en ska sätta ut byggnaden, en ska titta på kartan, en ska vara stadsarkitekt, en ska göra ditten och en ska göra datten och eftersom ingen kan göra något utan att starttiden är en halvtimme så blir slutsumman en hel del.
Vad får man för 13 000…? Ja, i dessa tider när man pratar om portionsvägd mat till dagisbarn får man en hel del lunchkorv till dagis bland annat.
Jag tycker det är en viktig princip; samhället kan inte hitta på så mycket bestämmelser att vi behöver en byråkratarmé av de mått vi har idag, som ska födas med skattepengar.
Vi har en bestämd påse pengar. Enligt min åsikt ska den operativa verksamheten (vård, skola, omsorg, dagis) ha pengar allra först. Administrationen sist.
I grunden måste Alliansen på riksnivå fortsätta bekämpa nya direktiv och bestämmelser som ökar byråkratin, och verkligen fundera över relevansen. Ibland får man uppfattningen att EU går åt andra hållet och det är inte bra. Improduktiva pengar ger ingen tillväxt, bara frustration.
Ett exempel på det är när pensionärerna inte får koka sitt eget kaffe i församlingshemmet i Vimmerby eller att man inte får baka sina egna bullar i helt nya föreningskök. Någonstans måste vi sätta ned foten och återfå perspektivet på vad som är viktigt och oviktigt. Bara en sådan bestämmelse, att inte föreningskök får användas för tillagning, skapar en kontrollkostnad hos en tjänsteman och en frustration hos föreningsmedlemmen.
På lokal nivå, i Vimmerby kommun, måste vi också ifrågasätta vår stora administration. Tre kanslichefer är givetvis orimligt, och det åtgärdas ju nu.
Men stadshuset skulle må bra av att börja om på vitt papper; fundera vilka tjänster/uppgifter som är vitala och vilka som bar ”hänger kvar” eller ”bara finns där”.
När vi gör dessa revisioner i näringslivet, för även där frodas byråkrati och långbänkar, så leder det alltid till en förändring, minskad personal, effektivare arbetssätt och minskade kostnader. På de allra flesta håll är detta en konstant process, hela tiden verksam.
Jag vill inte ha in en konsult i första läget, men jag vill ha in politiker som vågar ta i frågan, som vågar driva frågan och som är resultatorienterade. Målet för kommunpolitiker måste vara att driva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt och få ut mesta möjliga service för pengarna. Det innebär i regel lite administration och mycket operativt, en satsning på frontpersonal.
Min åsikt: Minska antalet administrativa arbetsuppgifter, samarbeta och dela administrativa kostnader med Västervik, Kinda, Hultsfred, skapa en konkurrenskraftig offentlig service till medborgarna genom flera olika val. Resurser ska i första hand gå till dagis, skola, äldreomsorg och vård. I andra hand till kontrollanter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)