Vimmerby kommun har över 1.300 anställda.
Tjänster överlappar varandra. Exempelvis har IT-avdelningen både sekreterare och telefonist. Vem har den övergripande kollen?
Om man satte sig med ett vitt papper och ritade om den kommunala organisationen, hur skulle den se ut då?
Varje tjänst är cirka 400.000 kronor i kostnad. 10 tjänster är 4 miljoner. 100 tjänster är 40 miljoner.
Jag vill prioritera tjänsterna i det operativa. Ser vi kommunen som en bäckfisk vill jag minska bläckfiskens huvud och öka tentaklerna. Tjänster närmast medborgarna ska prioriteras.
Hur ska det gå till?
Det finns flera vägar att gå; genomlysning av organisationen för att hitta "dubletter", hitta förenklingar, nya rutiner, felaktiga rutiner etc. - men också genom samverkan.
Den nämnda IT-aveldningen kanske man ska dela med Hultsfred och Västervik? Eller handla upp tjänsten gemensamt med grannkommunerna för att få dels en effektiv upphandling, dels en tillräckligt stor leverantör med mycket kompetens?
Alla dessa prövningar behöver göras i Vimmerby för att hitta besparingar och öka effektiviteten.
I det avseendet är det inte annorlunda än i ett företag.
Där sker det löpande.
Vimmerby kommun är i behov av en mer företagslik politisk ledning.
En ledning som kan skapa nya idéer, pröva nya lösningar.
Jag och moderaterna tar gärna ledartröjan i kommunen om väljarna ger sitt stöd.
Visar inlägg med etikett Vimmerby kommuns ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vimmerby kommuns ekonomi. Visa alla inlägg
onsdag 15 september 2010
VTT-affären kan knappast upprepas
Först vill jag gratulera Joakim Andersson på VTT i Vimmerby för ett fantastisk jobb; att ta över VTT tillsammans med ett riskkapitalbolag, strukturera om verksamheten och sedan göra en planerad exit för 42 gånger insatsen (läs VT:s artikel i lördags) är en fantastisk prestation. Joakim och hans medarbetare på VTT är värda all respekt och beröm. Det är bra jobbat och ur lokalsamhällets perspektiv så har vi fått ett 60-tal nya jobb i affären.
Men en kommun som drivs av skattemedel ska inte delta i den typen av riskprojekt, även om givetvis ägaren i bolaget är glad över de bidrag han fått av skattemedel. En gratis kredit, bland annat, är in facto ett rent bidrag.
Kommunen gav ränte- och amorteringsfritt lån på flera miljoner kronor, man sanerade en tomt på det allmännas bekostnad för 22 miljoner, etc.
Vad hade hänt om VTT misslyckats? Hade pengarna tagits från dagis, omsorg och skola då?
Vem bestämmer vilka företag som ska åtnjutas gratis lån? Kommunledningen?
Vad händer om alla företag begär samma villkor?
Och är det alldeles säkert att en annan kommun ställt upp med gratislån i miljonklassen, plus sanering av en tomt värd i storleksklass som det nya centralköket i kommunen, om hotet från VTT gått i uppfyllelse?
Mitt politiska mål är att bli invald i kommunstyrelsen efter valet. Där hade jag yrkat avslag på en dylik affär, även om utsikterna hade varit 50/50 till ett lyckligt slut.
Kommunens skattepengar ska inte användas till enskilda riskprojekt i näringslivet. Vimmerbys attraktionskraft måste bygga på andra värden - ska vi börja "köpa" in företag till sådana belopp är vi längre ned i rankingen än jag trodde.
Men en kommun som drivs av skattemedel ska inte delta i den typen av riskprojekt, även om givetvis ägaren i bolaget är glad över de bidrag han fått av skattemedel. En gratis kredit, bland annat, är in facto ett rent bidrag.
Kommunen gav ränte- och amorteringsfritt lån på flera miljoner kronor, man sanerade en tomt på det allmännas bekostnad för 22 miljoner, etc.
Vad hade hänt om VTT misslyckats? Hade pengarna tagits från dagis, omsorg och skola då?
Vem bestämmer vilka företag som ska åtnjutas gratis lån? Kommunledningen?
Vad händer om alla företag begär samma villkor?
Och är det alldeles säkert att en annan kommun ställt upp med gratislån i miljonklassen, plus sanering av en tomt värd i storleksklass som det nya centralköket i kommunen, om hotet från VTT gått i uppfyllelse?
Mitt politiska mål är att bli invald i kommunstyrelsen efter valet. Där hade jag yrkat avslag på en dylik affär, även om utsikterna hade varit 50/50 till ett lyckligt slut.
Kommunens skattepengar ska inte användas till enskilda riskprojekt i näringslivet. Vimmerbys attraktionskraft måste bygga på andra värden - ska vi börja "köpa" in företag till sådana belopp är vi längre ned i rankingen än jag trodde.
torsdag 26 augusti 2010
Vimmerby måste amortera snabbt
Hur påverkar Vimmerby kommuns låneskuld kommunens ekonomi i framtiden?
Frågan är aktuell sedan centerpartisterna Per-Åke Svensson och
Deras nya diagram presenterades i Vimmerby Tidning igår onsdag.
Man fick fram att låneskulden 2009 är lika stor som 1981-1982.
Därmed vill man ha sagt att kommunens ekonomi inte är dålig eller i fara.
Det kan i och för sig vara riktigt att låneskulden med penningvärdesuppräkning är lika hög nu som 1982, men man kan oftast inte redovisa ett enda nyckeltal när man gör jämförelser över tiden. Inflationen var på 80-talet kring 7-8%. Idag är den kring 1 % och det är stor skillnad. Det vi lånade till på 80-talet ökade i värde tack vare inflationen, medan det vi lånar till idag knappast ökar något i värde. Det är viktigt att komma ihåg att lån i lågkonjunktur, då arbetslöshet och inaktivitet motiverar låg ränta – snabbt kan förvandlas till tunga räntebördor i högkonjunktur då banker höjer räntor för att svalna av expansionen. Den direkta effekten av stigande räntor är ökade kostnader för lånet. Räntor måste betalas ur driftmedel. Därför påverkar räntor de pengar man har till dagis, skola och omsorg. Redan en liten räntehöjning får stor effekt om man har stora lån. Stora lån innebär därför en stor risk. Om vi skulle få räntor jämförbara med sent 80-tal så får vi noga räkna slkattehöjning i kronor, snarare än i tio-öringar.
När nu Vimmerby kommun skaffat så höga lån igen – för det är ju ingen önskesituation bara för att vi varit där förut – så är det viktigt att räntorna inte höjs. Sker det är den som är i stor skuld utsatt och bär sig då inte investeringen, så räntekostnader kan avkastas, så är man illa ute.
Risken att räntan höjs och när det sker är stor eller liten beroende på vem man pratar med. Men marknadsräntan (3 månader) var 14% 1985, drygt 13% 1991 och 1993 och har sedan dess sjunkit. Vi har historiskt låga räntenivåer nu. Hur länge vi har dessa räntenivåer vet ingen säkert. Därför är det viktigt att kommunen snabbt amorterar sina lån. Höjs räntan tvingas Vimmerby ta av skattemedel som ska gå till skola, omsorg och vård för att betala räntor. Eller höja skatten.
Rätt strategi över tiden för en kommun (kan vara skillnad för ett företag eller medborgare) är att finansiera så mycket som möjligt med eget kapital, att ha så låga lån som möjligt och att försöka utjämna konjunkturen över tiden. Bland annat genom att investera när marknaden är billig, och avstå när den är dyr. Det kan ske med en bra, långsiktig planering.
Frågan är aktuell sedan centerpartisterna Per-Åke Svensson och
Deras nya diagram presenterades i Vimmerby Tidning igår onsdag.
Man fick fram att låneskulden 2009 är lika stor som 1981-1982.
Därmed vill man ha sagt att kommunens ekonomi inte är dålig eller i fara.
Det kan i och för sig vara riktigt att låneskulden med penningvärdesuppräkning är lika hög nu som 1982, men man kan oftast inte redovisa ett enda nyckeltal när man gör jämförelser över tiden. Inflationen var på 80-talet kring 7-8%. Idag är den kring 1 % och det är stor skillnad. Det vi lånade till på 80-talet ökade i värde tack vare inflationen, medan det vi lånar till idag knappast ökar något i värde. Det är viktigt att komma ihåg att lån i lågkonjunktur, då arbetslöshet och inaktivitet motiverar låg ränta – snabbt kan förvandlas till tunga räntebördor i högkonjunktur då banker höjer räntor för att svalna av expansionen. Den direkta effekten av stigande räntor är ökade kostnader för lånet. Räntor måste betalas ur driftmedel. Därför påverkar räntor de pengar man har till dagis, skola och omsorg. Redan en liten räntehöjning får stor effekt om man har stora lån. Stora lån innebär därför en stor risk. Om vi skulle få räntor jämförbara med sent 80-tal så får vi noga räkna slkattehöjning i kronor, snarare än i tio-öringar.
När nu Vimmerby kommun skaffat så höga lån igen – för det är ju ingen önskesituation bara för att vi varit där förut – så är det viktigt att räntorna inte höjs. Sker det är den som är i stor skuld utsatt och bär sig då inte investeringen, så räntekostnader kan avkastas, så är man illa ute.
Risken att räntan höjs och när det sker är stor eller liten beroende på vem man pratar med. Men marknadsräntan (3 månader) var 14% 1985, drygt 13% 1991 och 1993 och har sedan dess sjunkit. Vi har historiskt låga räntenivåer nu. Hur länge vi har dessa räntenivåer vet ingen säkert. Därför är det viktigt att kommunen snabbt amorterar sina lån. Höjs räntan tvingas Vimmerby ta av skattemedel som ska gå till skola, omsorg och vård för att betala räntor. Eller höja skatten.
Rätt strategi över tiden för en kommun (kan vara skillnad för ett företag eller medborgare) är att finansiera så mycket som möjligt med eget kapital, att ha så låga lån som möjligt och att försöka utjämna konjunkturen över tiden. Bland annat genom att investera när marknaden är billig, och avstå när den är dyr. Det kan ske med en bra, långsiktig planering.
tisdag 24 augusti 2010
Ensa(m) om skattekravet i Vimmerby
Vimmerby kommun införde inför gymnasiebygget 40 öre mer i kommunal skatt.
Med en inkomst på 25.000 kronor betalar du ca en tusenlapp mer i året i kommunal skatt. (Om jag räknar ungefär.)
Skatten skulle återställas - endast moderaterna i Vimmerby har detta krav i sitt valmanifest.
Med starka förändringarna i den kommunala ekonomin, med nytänkande och samarbeten, med förbättrade rutiner och med sparsamhet a la Anders Borg vill vi moderater skapa ett bättre Vimmerby.
Samtidigt handlar det på nationell nivå om jobb eller bidrag, om slarvig bidragspolitik eller en kontrollerad reformpolitik som gett både jobbskatteavdrag och RUT/ROT som gett svarta sektorer vit färg.
Med en stark moderat representation i Vimmerby kommun har vi möjlighet att under fyra år skapa en bättre utveckling.
Med en inkomst på 25.000 kronor betalar du ca en tusenlapp mer i året i kommunal skatt. (Om jag räknar ungefär.)
Skatten skulle återställas - endast moderaterna i Vimmerby har detta krav i sitt valmanifest.
Med starka förändringarna i den kommunala ekonomin, med nytänkande och samarbeten, med förbättrade rutiner och med sparsamhet a la Anders Borg vill vi moderater skapa ett bättre Vimmerby.
Samtidigt handlar det på nationell nivå om jobb eller bidrag, om slarvig bidragspolitik eller en kontrollerad reformpolitik som gett både jobbskatteavdrag och RUT/ROT som gett svarta sektorer vit färg.
Med en stark moderat representation i Vimmerby kommun har vi möjlighet att under fyra år skapa en bättre utveckling.
onsdag 18 augusti 2010
Vimmerbys överskott på 10 år litet
Någonstans en bit över 200:e plats.
Återigen en lista där Vimmerby kommun inte precis ligger i topp.
Det handlar om kommunens snittresultat 2000-2009, frantaget av SCB och Dagens Samhälle, som publicerats och där Fagersta ligger i topåp med 2.249 kronor per invånare i resultat.
Vimmerbys resultat under tio år är 370:90 kronor per invånare vilket ger en plats på drygt 210 i kommunligan.
Återigen en lista där Vimmerby kommun inte precis ligger i topp.
Det handlar om kommunens snittresultat 2000-2009, frantaget av SCB och Dagens Samhälle, som publicerats och där Fagersta ligger i topåp med 2.249 kronor per invånare i resultat.
Vimmerbys resultat under tio år är 370:90 kronor per invånare vilket ger en plats på drygt 210 i kommunligan.
fredag 13 augusti 2010
Ökad kvalité för pensionärerna
Svar till Peter Högberg (s), Vimmerby.
Peter Högberg (s) efterlyser ett svar från mig på påståendet att tvätten av pensionärernas kläder i Vimmerby kommun blir dyrare när den läggs ut privat, mot om den tvättas kommunalt. Jag sitter inte i socialnämnden och kan därför inte frågan i detalj, och det är synd att Högberg i sin insändare inte beskriver tjänsten, utan bara siffror.
Nåväl, Samhall (som är den privata entreprenör det handlar om) kommer att åka runt i kommunen och samla in tvättpåsar hos pensionärerna. Varje pensionär har sitt nummer på påsen. Därefter tvättar man kläderna i påsarna i sitt eget tvätteri och åker tillbaka med dem rena, strukna och fint vikta.
Detta gör omsorgspersonalen redan idag men skillnaden är att när omsorgspersonalen åker till en pensionär i Rumskulla, tvättar man i dennes maskin och får vänta tills maskinen är klar för att sedan hänga upp tvätten, och vid nästa besök stryka den och vika den. Tidskrävande.
Om pensionären ska ha samma kvalité som den nu Samhall erbjuder, så måste omsorgen nyanställa och då försvinner Högbergs pengar. Eller alternativet, pruta på annan omsorg.
Det Alliansen i nämnden nu gjort med sitt beslut är att höja kvalitén för pensionärerna och samtidigt tagit bort tidskrävande arbetsmoment för befintlig personal, så de kan hinna med andra arbetsuppgifter bättre. I (s)-styrda Kalmar är man lyriska, likaså i Västervik som har systemet. Och s-styrda Hultsfred gör detta tillsammans med Vimmerby
Men alla dessa detaljer är ointressanta för Högberg eftersom det primära för honom är att offentliga jobb är viktigare än privata jobb. Och tydligen ser han även Samhallsjobb som privata så den snäva synen blir allt mer snäv. Är det Ohly (v) som har sådan inverkan på Vimmerbys socialdemokrater? Nöjda först när alla jobb i hela Sverige är offentliga jobb?
(Införd som insändare i Vimmerby Tidning)
Peter Högberg (s) efterlyser ett svar från mig på påståendet att tvätten av pensionärernas kläder i Vimmerby kommun blir dyrare när den läggs ut privat, mot om den tvättas kommunalt. Jag sitter inte i socialnämnden och kan därför inte frågan i detalj, och det är synd att Högberg i sin insändare inte beskriver tjänsten, utan bara siffror.
Nåväl, Samhall (som är den privata entreprenör det handlar om) kommer att åka runt i kommunen och samla in tvättpåsar hos pensionärerna. Varje pensionär har sitt nummer på påsen. Därefter tvättar man kläderna i påsarna i sitt eget tvätteri och åker tillbaka med dem rena, strukna och fint vikta.
Detta gör omsorgspersonalen redan idag men skillnaden är att när omsorgspersonalen åker till en pensionär i Rumskulla, tvättar man i dennes maskin och får vänta tills maskinen är klar för att sedan hänga upp tvätten, och vid nästa besök stryka den och vika den. Tidskrävande.
Om pensionären ska ha samma kvalité som den nu Samhall erbjuder, så måste omsorgen nyanställa och då försvinner Högbergs pengar. Eller alternativet, pruta på annan omsorg.
Det Alliansen i nämnden nu gjort med sitt beslut är att höja kvalitén för pensionärerna och samtidigt tagit bort tidskrävande arbetsmoment för befintlig personal, så de kan hinna med andra arbetsuppgifter bättre. I (s)-styrda Kalmar är man lyriska, likaså i Västervik som har systemet. Och s-styrda Hultsfred gör detta tillsammans med Vimmerby
Men alla dessa detaljer är ointressanta för Högberg eftersom det primära för honom är att offentliga jobb är viktigare än privata jobb. Och tydligen ser han även Samhallsjobb som privata så den snäva synen blir allt mer snäv. Är det Ohly (v) som har sådan inverkan på Vimmerbys socialdemokrater? Nöjda först när alla jobb i hela Sverige är offentliga jobb?
(Införd som insändare i Vimmerby Tidning)
måndag 9 augusti 2010
Vimmerbys finanser viktigaste valfrågan
Valrörelsens största fråga i Vimmerby kommun är; vi måste få tillbaka en sund och bra ekonomi i Vimmerby kommun.
För mig personligen och för moderaterna är kommunens ekonomi i balans prioritet nummer ett. Det anger vi i vår valplattform.
Vimmerby har idag en kommunalskatt som är 1.55 kronor över riksgenomsnittet (Källa: kommunrating) och man har också B i betyg avseende "finansiell hälsa".
Att man samtidigt visar upp ett högt skatteuttag med finansiell ohälsa är mycket oroande, då en skattehöjning är utesluten för att återställa balans.
Det återstår enbart en stram ekonomisk politik under en följd av år.
Kommunrating anger en orsak till den finansiella ohälsan:
- I nio fall av tio är brister i ledningsförmåga att kommuner utvecklar svaga finansier.
En kommun med A-betyg hela vägen skapar trygghet för investerare som i sin tur skapar jobb. Det skapar också trygghet för ägare av fast egendom; villaägare, sommarstugeägare etc att ha dem i en kommun som klarar sin ekonomi. Det ger villägare mer betalt för sin villa när de säljer den, än när de köpte den. Så villö vi alla ha det.
En dålig kommunal ekonomi påverkar på sikt inte bara villavärden, utan också jobben eftersom investeringar i näringslivet i regel minskar i sådana kommuner.
En bra kommunal ekonomi är detsamma som bra jobbpolitik för mig; det är en faktor som verkar motiverande hos de lokala företagen.
För mig är därför en kommunala ekonomin i balans prioritet nummer ett.
(Insändare i Vimmerby Tidning)
För mig personligen och för moderaterna är kommunens ekonomi i balans prioritet nummer ett. Det anger vi i vår valplattform.
Vimmerby har idag en kommunalskatt som är 1.55 kronor över riksgenomsnittet (Källa: kommunrating) och man har också B i betyg avseende "finansiell hälsa".
Att man samtidigt visar upp ett högt skatteuttag med finansiell ohälsa är mycket oroande, då en skattehöjning är utesluten för att återställa balans.
Det återstår enbart en stram ekonomisk politik under en följd av år.
Kommunrating anger en orsak till den finansiella ohälsan:
- I nio fall av tio är brister i ledningsförmåga att kommuner utvecklar svaga finansier.
En kommun med A-betyg hela vägen skapar trygghet för investerare som i sin tur skapar jobb. Det skapar också trygghet för ägare av fast egendom; villaägare, sommarstugeägare etc att ha dem i en kommun som klarar sin ekonomi. Det ger villägare mer betalt för sin villa när de säljer den, än när de köpte den. Så villö vi alla ha det.
En dålig kommunal ekonomi påverkar på sikt inte bara villavärden, utan också jobben eftersom investeringar i näringslivet i regel minskar i sådana kommuner.
En bra kommunal ekonomi är detsamma som bra jobbpolitik för mig; det är en faktor som verkar motiverande hos de lokala företagen.
För mig är därför en kommunala ekonomin i balans prioritet nummer ett.
(Insändare i Vimmerby Tidning)
tisdag 6 juli 2010
Ska gratislånen fortsätta i Vimmerby?
Trots att VTT-fastigheten i Vimmerby sålts till ett nytt bolag så har kommunen kvar sitt utlånade belopp på 10 miljoner kronor, ränte och amorteringsfritt, fram till 2017.
Kommunalrådet uppger i VT idag att kommunen ska förhandla om lånet med köparen av fastigheten.
Jag undrar: vad finns det att förhandla om?
Ny köpare på en fastighet skaffar väl sina egna lån? Eller säger också denne fastighetsägare att han "flyttar företaget från Vimmerby" om inte kommunen är banken som lånar ut, utan ränta...?
Om inte, ja då skaffar sig väl fastighetsägaren lån på eget håll.
De balanserar tydligen ett kapital på 3 miljarder kronor så det vore konstigt om skattebetalarna i Vimmerby var tvugna att också skjuta till pengar.
Hoppas nu att kommunen skyndar på detta.
Kanske man hinner ta frågan i Näringslivsbolaget, när man är klar med orkesterbokningen på torget...
Eller kanske kommunalrådet själv kan förmå sig till ett telefonsamtal till Göteborg med beskedet att kommunens lån inte följer med till ny ägare?
Kommunalrådet uppger i VT idag att kommunen ska förhandla om lånet med köparen av fastigheten.
Jag undrar: vad finns det att förhandla om?
Ny köpare på en fastighet skaffar väl sina egna lån? Eller säger också denne fastighetsägare att han "flyttar företaget från Vimmerby" om inte kommunen är banken som lånar ut, utan ränta...?
Om inte, ja då skaffar sig väl fastighetsägaren lån på eget håll.
De balanserar tydligen ett kapital på 3 miljarder kronor så det vore konstigt om skattebetalarna i Vimmerby var tvugna att också skjuta till pengar.
Hoppas nu att kommunen skyndar på detta.
Kanske man hinner ta frågan i Näringslivsbolaget, när man är klar med orkesterbokningen på torget...
Eller kanske kommunalrådet själv kan förmå sig till ett telefonsamtal till Göteborg med beskedet att kommunens lån inte följer med till ny ägare?
måndag 5 juli 2010
Fallskärmar är ett systemfel
Fallskärm?!
Varför behöver man det om man inte tänker hoppa ut från ett flygplan?
I Vimmerby finns "fallskärm" för höga chefer, förmodar jag, efter att kommunen tvingades betala 2 årslöner till en tidigare kommunchef som beviljades arbetsfrihet.
(Bara det ordet...arbetsfrihet...)
Kom att tänka på det här med fallskärm sedan engagerade journalisten Henrik Simonsson (Eksjö) i lördags haft intressanta artiklar i ämnet i Vimmerby Tidning.
Det har alltså blivit så här i vårt land:
De som är höga chefer i statliga bolag och verk ska först ha en väldigt hög lön, gärna 100.000-200.000 i månaden. Klarar de sedan inte jobbet så ska de ha en hög "fallskärm" - vilket betyder bibehållen lön i 2-3 år utan att behöva arbeta.
Hur är det bara möjligt att folk kunnat förhandla sig till sådana avtal?
Kompetensbrist, säger någon. Ja, ellerr förmåga att sälja in sig själv. Eller förmåga att bygga ett eget, stort varumärke kring sin person. Eller stor oförmåga hos de som anställer...
Jag, som jobbat med säljare i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv, inser vikten av säljare som skiljer ut sig positivt resultatmässigt. Men någonstans går en gräns. Ofast är yrket förknippat med provisioner och säljer man då bra, tjänar man bra.
En anställd VD i ett bolag kan också ses som "säljare" - leder han bra, tar bra beslut etc så skapar det resultat och att han/hon får del av det genom tantiem, provision, bonus eller vinstdelning är bara naturligt. Hans/hennes påverkan är så stor.
Jag har aldrig tvekat att skapa löneskillnader, att se till att folk på samma jobb kan ha olika löner, som kan bero på engagemang, resultat, kompetens, erfarenhet eller annat.
Men sådana hårresande nivåer som i fallskärmsfallen?!
Om man skulle bli chef för ett monopolbolag, som gamla Apoteket; Vad motiverar då att man ska ha 100.000 kronor i månaden och dessutom fallskärn i 3 år?
Jag menar; 90 % av jobbet är ju redan gjort eftersom du blir VD i ett monopolföretag. (Ett av de stora uppdragen som VD är ju att kunna konkurrera på en marknad.)
Hur många VD:ar eller vice VD:ar i Sverige skulle kunna klara chefsskapet i ett monopolbolag för kanske 60.000 i månaden? Eller kanske 50.000 i månaden?
Det är sanslöst att politiker medgett detta i statliga bolag.
Jag måste säga att i privata företag får man göra vad man vill med sina pengar. Det har ingen med att göra. Men jag tror fallskärmarna är färre där än hos myndigheter och i statliga verk och bolag.
Om man blir anställd i kommunala sammanhang så är det ett helt annat jobb än i privata bolag, man lever i två olika verkligheter. Man ska givetvis ha betalt efter kompetens men om man misslyckas, kanske på grund av bristande kompetens - varför ska man då ha extra betalt i form av en fallskärm? Det är direkt stötande.
Systemfelet har kommit in och det är svårt ändra.
Kanske det bara är en lagändring som fungerar?
Varför behöver man det om man inte tänker hoppa ut från ett flygplan?
I Vimmerby finns "fallskärm" för höga chefer, förmodar jag, efter att kommunen tvingades betala 2 årslöner till en tidigare kommunchef som beviljades arbetsfrihet.
(Bara det ordet...arbetsfrihet...)
Kom att tänka på det här med fallskärm sedan engagerade journalisten Henrik Simonsson (Eksjö) i lördags haft intressanta artiklar i ämnet i Vimmerby Tidning.
Det har alltså blivit så här i vårt land:
De som är höga chefer i statliga bolag och verk ska först ha en väldigt hög lön, gärna 100.000-200.000 i månaden. Klarar de sedan inte jobbet så ska de ha en hög "fallskärm" - vilket betyder bibehållen lön i 2-3 år utan att behöva arbeta.
Hur är det bara möjligt att folk kunnat förhandla sig till sådana avtal?
Kompetensbrist, säger någon. Ja, ellerr förmåga att sälja in sig själv. Eller förmåga att bygga ett eget, stort varumärke kring sin person. Eller stor oförmåga hos de som anställer...
Jag, som jobbat med säljare i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv, inser vikten av säljare som skiljer ut sig positivt resultatmässigt. Men någonstans går en gräns. Ofast är yrket förknippat med provisioner och säljer man då bra, tjänar man bra.
En anställd VD i ett bolag kan också ses som "säljare" - leder han bra, tar bra beslut etc så skapar det resultat och att han/hon får del av det genom tantiem, provision, bonus eller vinstdelning är bara naturligt. Hans/hennes påverkan är så stor.
Jag har aldrig tvekat att skapa löneskillnader, att se till att folk på samma jobb kan ha olika löner, som kan bero på engagemang, resultat, kompetens, erfarenhet eller annat.
Men sådana hårresande nivåer som i fallskärmsfallen?!
Om man skulle bli chef för ett monopolbolag, som gamla Apoteket; Vad motiverar då att man ska ha 100.000 kronor i månaden och dessutom fallskärn i 3 år?
Jag menar; 90 % av jobbet är ju redan gjort eftersom du blir VD i ett monopolföretag. (Ett av de stora uppdragen som VD är ju att kunna konkurrera på en marknad.)
Hur många VD:ar eller vice VD:ar i Sverige skulle kunna klara chefsskapet i ett monopolbolag för kanske 60.000 i månaden? Eller kanske 50.000 i månaden?
Det är sanslöst att politiker medgett detta i statliga bolag.
Jag måste säga att i privata företag får man göra vad man vill med sina pengar. Det har ingen med att göra. Men jag tror fallskärmarna är färre där än hos myndigheter och i statliga verk och bolag.
Om man blir anställd i kommunala sammanhang så är det ett helt annat jobb än i privata bolag, man lever i två olika verkligheter. Man ska givetvis ha betalt efter kompetens men om man misslyckas, kanske på grund av bristande kompetens - varför ska man då ha extra betalt i form av en fallskärm? Det är direkt stötande.
Systemfelet har kommit in och det är svårt ändra.
Kanske det bara är en lagändring som fungerar?
torsdag 24 juni 2010
Det mesta går att ändra på
Följande insändare publicerade jag i Vimmerby Tidning idag.
När det visar sig att Vimmerby kommun gjort VA-avtal med Arla Foods och Åbro Bryggeri som innebär ett underskott på 70 miljoner kronor fram till 2019, finns det ingen ansvarig.
Teknik och Service ordförande, som ansvarade för VA-frågorna sa i fullmäktige att han inte visste hur summorna kommit till.
Hans tjänstemän på avdelningen är tysta.
Kommunalrådet har ärvt frågan. Säger inte från vem.
Vimmerby Energi- och Miljö AB vägrade ta över dessa dåliga avtal när de tog över VA-avdelningen, och kunde därefter sänka VA-taxan med 700 kronor för en vanlig villa.
Avtalen innebär inte en enda konsekvens för någon tjänsteman/politiker i hela kommunen. Förutom skattebetalarna, som får stå för notan.
Gamle ministern Adelsohn (m) fick kritik för han dansade i bastkjol på semestern, och Mona Sahlin tog time out för hon köpte Toblerone på statens kreditkort, och gamle fackmasen Marjasin fick gå för han klippte ihop kvitton.
Men i Vimmerby sitter alla fastgjutna på sina taburetter. Oavsett vilket. Tjänstemän som politiker.
Jag vill försöka förändra detta förhållande, därför ställer jag upp i kommunfullmäktigevalet i september!
När det visar sig att Vimmerby kommun gjort VA-avtal med Arla Foods och Åbro Bryggeri som innebär ett underskott på 70 miljoner kronor fram till 2019, finns det ingen ansvarig.
Teknik och Service ordförande, som ansvarade för VA-frågorna sa i fullmäktige att han inte visste hur summorna kommit till.
Hans tjänstemän på avdelningen är tysta.
Kommunalrådet har ärvt frågan. Säger inte från vem.
Vimmerby Energi- och Miljö AB vägrade ta över dessa dåliga avtal när de tog över VA-avdelningen, och kunde därefter sänka VA-taxan med 700 kronor för en vanlig villa.
Avtalen innebär inte en enda konsekvens för någon tjänsteman/politiker i hela kommunen. Förutom skattebetalarna, som får stå för notan.
Gamle ministern Adelsohn (m) fick kritik för han dansade i bastkjol på semestern, och Mona Sahlin tog time out för hon köpte Toblerone på statens kreditkort, och gamle fackmasen Marjasin fick gå för han klippte ihop kvitton.
Men i Vimmerby sitter alla fastgjutna på sina taburetter. Oavsett vilket. Tjänstemän som politiker.
Jag vill försöka förändra detta förhållande, därför ställer jag upp i kommunfullmäktigevalet i september!
En miljard till välfärden
Det går att få rätsida på Vimmerby kommuns ekonomiska problem.
När året börjar finns det 1 miljard kronor budgeterat på intäktssidan, fördelat på cirka 750 miljoner kronor i skatter och 250 miljoner kronor i avgifter.
Under två år tidigare har detta inte räckt.
Nu är man inne på tredje året och prognosticerar fortsatt underskott.Men det går att vända upp ekonomin till plus inom ett par år!
För oss moderater är målsättningen till och med att kunna återställa skatten med 40 öre.Det recept jag själv förespråkar är bland annat följande:
- Trohet mot budget. Inga övertrasseringar ska tillåtas, allt ska budgeteras.- När budgeterade pengar är slut så är dom slut. Det betyder att övrigt får köa till nästa års budget.
- Inga tilläggsanslag mitt i budgetår, förutom oförutsett.
- Delvis gemensam förvaltning med Västervik, Kinda och Hultsfreds kommuner.
- Minskat antal administrativa tjänster, som ska följa minskad efterfrågan. Exempelvis om antalet elever minskar, minskar också antalet administratörer i skolan, inklusive rektorer.
- Inga omplaceringar av tjänster och tillsättning av vakanser endast i vård, skola och omsorg.- Komplettering av alternativa driftsformer, fler välfärdsjobb ut till företagen så kostnader hålls rörliga.
- Förhandlingskonsulter/experter anlitas i alla förhandlingar som rör avtal med näringslivet och fackliga organisationer. Arbetskamrater i stadshuset ska inte förhandla mot varandra. Vi ska tillförsäkra kommunen om bästa möjliga avtal.
Sedan måsate vi också gasa på! Det lokala näringslivet ska få sina frågor belysta och tillsammans ska vi göra kommunen attraktiv. Det kräver en aktiv och kommunikativ politisk ledning, en bra kommunal näringslivsorganisation och ett smidigt pedagogiskt handlag hos kommunens tjänstemän gentemot näringsliv och befolkning.
När året börjar finns det 1 miljard kronor budgeterat på intäktssidan, fördelat på cirka 750 miljoner kronor i skatter och 250 miljoner kronor i avgifter.
Under två år tidigare har detta inte räckt.
Nu är man inne på tredje året och prognosticerar fortsatt underskott.Men det går att vända upp ekonomin till plus inom ett par år!
För oss moderater är målsättningen till och med att kunna återställa skatten med 40 öre.Det recept jag själv förespråkar är bland annat följande:
- Trohet mot budget. Inga övertrasseringar ska tillåtas, allt ska budgeteras.- När budgeterade pengar är slut så är dom slut. Det betyder att övrigt får köa till nästa års budget.
- Inga tilläggsanslag mitt i budgetår, förutom oförutsett.
- Delvis gemensam förvaltning med Västervik, Kinda och Hultsfreds kommuner.
- Minskat antal administrativa tjänster, som ska följa minskad efterfrågan. Exempelvis om antalet elever minskar, minskar också antalet administratörer i skolan, inklusive rektorer.
- Inga omplaceringar av tjänster och tillsättning av vakanser endast i vård, skola och omsorg.- Komplettering av alternativa driftsformer, fler välfärdsjobb ut till företagen så kostnader hålls rörliga.
- Förhandlingskonsulter/experter anlitas i alla förhandlingar som rör avtal med näringslivet och fackliga organisationer. Arbetskamrater i stadshuset ska inte förhandla mot varandra. Vi ska tillförsäkra kommunen om bästa möjliga avtal.
Sedan måsate vi också gasa på! Det lokala näringslivet ska få sina frågor belysta och tillsammans ska vi göra kommunen attraktiv. Det kräver en aktiv och kommunikativ politisk ledning, en bra kommunal näringslivsorganisation och ett smidigt pedagogiskt handlag hos kommunens tjänstemän gentemot näringsliv och befolkning.
onsdag 23 juni 2010
Inget nytt under solen, ingen hör av sig...
Åbro Bryggeri i Vimmerby har investerat 100 miljoner i en ny burklinje.
Kapaciteten är svindlande hög och Åbro kan nu fortsätta växa.
VD:n Henrik Dunge uttalade sig i Vimmerby Tidning idag rörande VA-avtalen, att ingen från kommunen hört av sig om de problem ( läs = dyrt VA-avtal som kommunen förlorar pengar på) som uppstått. Dunge tycker det är konstigt att kommunen inte hör av sig.
Och det måste man väl hålla med om.
Förre förre kommunalrådet Leif Larsson (c) säger i samma tidning att kommunen trots allt fått hög kapacitet i sitt ledningsnät, även om vi nu förlorar upp mot 70 miljoner kronor på de dåligt förhandlade avtalen.
Jaha...
Kapaciteten är svindlande hög och Åbro kan nu fortsätta växa.
VD:n Henrik Dunge uttalade sig i Vimmerby Tidning idag rörande VA-avtalen, att ingen från kommunen hört av sig om de problem ( läs = dyrt VA-avtal som kommunen förlorar pengar på) som uppstått. Dunge tycker det är konstigt att kommunen inte hör av sig.
Och det måste man väl hålla med om.
Förre förre kommunalrådet Leif Larsson (c) säger i samma tidning att kommunen trots allt fått hög kapacitet i sitt ledningsnät, även om vi nu förlorar upp mot 70 miljoner kronor på de dåligt förhandlade avtalen.
Jaha...
tisdag 22 juni 2010
Budgeten respekteras inte i Vimmerby
Vimmerby fullmäktige fick igår kväll en redovisning över kommunens ekonomi de fyra första månaderna 2010.
Den visar på ett underskott på 4,4 miljoner kronor.
Skatte- och taxeinkomster räcker inte utan kommunen måste ta av sitt eget kapital till driften.
Eller rättare sagt; låna av banken.
Man lever över sina tillgångar och är nu inne på tredje året "i samma stil".
När kommunstyrelsen diskuterade detta den 1 juni fick IT-chefen redogöra för ett underskott enbart på hans avdelning på 1,2 miljoner kronor.
Det ekonomikontoret presenterar är en prognos där tydliga övertrasseringbar skett.
Jag tror att tjänstemännens svårigheter att hålla budget är det enskilt största problem Vimmerby kommun har.
Eftersom det inte finns budgeterade pengar till denna ”övertrassering” är det ju väldigt märkligt att kommunens ekonomikontor ändå kan betala ut det.
Var tas pengarna? Om en nämnd/förvaltning får tilldelat 1.000 kronor, hur är det då möjligt att de kan köpa för 1.200 kronor...?
Vem eller vilka har skapat en sådan kultur att inte ens politikerna fattar besluten, utan enskilda tjänstemän tar beslut om att först övertrassera, därefter be om täckning av underskottet av fullmäktige?
Någon/några politiker måste skrivit på en delegering att avdelningens ansvarige får göra på detta sätt. Något annat är ju otänkbart.
Denna delegering måste offentliggöras, och genast ändras. Den demokratiska, politiska makten är ju satt ur spel fullständigt i Vimmerbys stadshus och mig veterligt är det inte tjänstemännen som är satta att bestämma!
På fyra månader redovisar man följande felräkningar:
- Kommunstyrelsen har högre konsultkostnader.
- Regionalt kontaktsekretariat felbudgeterat.
- Planeringsavdelningen har högre kostnader.
- Informationsavdelningen har högre kostnader.
- Högre kostnader för personalvård.
- Högre kostnader för bygglov.
- Högre kostnader för IT-service (1,4 miljoner!)
- Högre kostnader till företagsstöd.
- Högre kostnader för Vuxenutbildningen.
Vimmerby kommuns ekonomi behöver inte alls vara så dålig som den är, när man tar in 750 miljoner i skatt och 250 miljoner i avgifter.
Men självklart måste politikerna sätta ned foten, ta makt och ansvar och konsekvent följa sin budget.
Den visar på ett underskott på 4,4 miljoner kronor.
Skatte- och taxeinkomster räcker inte utan kommunen måste ta av sitt eget kapital till driften.
Eller rättare sagt; låna av banken.
Man lever över sina tillgångar och är nu inne på tredje året "i samma stil".
När kommunstyrelsen diskuterade detta den 1 juni fick IT-chefen redogöra för ett underskott enbart på hans avdelning på 1,2 miljoner kronor.
Det ekonomikontoret presenterar är en prognos där tydliga övertrasseringbar skett.
Jag tror att tjänstemännens svårigheter att hålla budget är det enskilt största problem Vimmerby kommun har.
Eftersom det inte finns budgeterade pengar till denna ”övertrassering” är det ju väldigt märkligt att kommunens ekonomikontor ändå kan betala ut det.
Var tas pengarna? Om en nämnd/förvaltning får tilldelat 1.000 kronor, hur är det då möjligt att de kan köpa för 1.200 kronor...?
Vem eller vilka har skapat en sådan kultur att inte ens politikerna fattar besluten, utan enskilda tjänstemän tar beslut om att först övertrassera, därefter be om täckning av underskottet av fullmäktige?
Någon/några politiker måste skrivit på en delegering att avdelningens ansvarige får göra på detta sätt. Något annat är ju otänkbart.
Denna delegering måste offentliggöras, och genast ändras. Den demokratiska, politiska makten är ju satt ur spel fullständigt i Vimmerbys stadshus och mig veterligt är det inte tjänstemännen som är satta att bestämma!
På fyra månader redovisar man följande felräkningar:
- Kommunstyrelsen har högre konsultkostnader.
- Regionalt kontaktsekretariat felbudgeterat.
- Planeringsavdelningen har högre kostnader.
- Informationsavdelningen har högre kostnader.
- Högre kostnader för personalvård.
- Högre kostnader för bygglov.
- Högre kostnader för IT-service (1,4 miljoner!)
- Högre kostnader till företagsstöd.
- Högre kostnader för Vuxenutbildningen.
Vimmerby kommuns ekonomi behöver inte alls vara så dålig som den är, när man tar in 750 miljoner i skatt och 250 miljoner i avgifter.
Men självklart måste politikerna sätta ned foten, ta makt och ansvar och konsekvent följa sin budget.
lördag 19 juni 2010
Hur är beslutskulturen i Vimmerby stadshus?
Vimmerby fullmäktige får på måndag en redovisning över kommunens ekonomi de fyra första månaderna 2010.
Den visar på ett underskott på 4,4 miljoner kronor.
Skatte- och taxeinkomster räcker inte utan kommunen måste ta av sitt eget kapital till driften.
Eller rättare sagt; låna av banken.
Man lever över sina tillgångar och är nu inne på tredje året "i samma stil".
När kommunstyrelsen diskuterade detta den 1 juni fick IT-chefen redogöra för ett underskott enbart på hans avdelning på 1,2 miljoner kronor.
Några saker är fortfarande oklara i ekonomikontorets rapport; är detta en resultatrapport för 4 månader eller är det en prognos för helåret? Den ekonomiska redovisningen är inte tydlig för om det är en prognos, varför gör man en sådan efter 30 april när man lika gärna kan göra en resultaträkning?
Eller är det både ock?
Är det en resultaträkning så inställer sig följande frågor:
Det har inte gått att få klarhet i vem som skrivit på fakturorna och utbetalningen.
Eftersom det inte finns budgeterade pengar till denna ”övertrassering” är det ju väldigt märkligt att kommunens ekonomikontor ändå kan betala ut det.
Var tas pengarna? Om en nämnd/förvaltning får tilldelat 1.000 kronor, hur är det då möjligt att de kan köpa för 1.200 kronor...?
Vem eller vilka har skapat en sådan kultur att inte ens politikerna fattar utbetalningsbesluten, utan enskilda tjänstemän tar beslut om att först övertrassera, därefter be om täckning av underskottet av fullmäktige?
Någon/några politiker måste skrivit på en delegering att avdelningens ansvarige får göra på detta sätt. Något annat är ju otänkbart.
Denna delegering måste offentliggöras, och genast ändras. Den demokratiska, politiska makten är ju satt ur spel fullständigt i Vimmerbys stadshus och mig veterligt är det inte tjänstemännen som är satta att bestämma!
På fyra månader redovisar man följande felräkningar:
- Kommunstyrelsen har högre konsultkostnader.
- Regionalt kontaktsekretariat felbudgeterat.
- Planeringsavdelningen har högre kostnader.
- Informationsavdelningen har högre kostnader.
- Högre kostnader för personalvård.
- Högre kostnader för bygglov.
- Högre kostnader för IT-service (1,4 miljoner!)
- Högre kostnader till företagsstöd.
- Högre kostnader för Vuxenutbildningen.
Vimmerby kommuns ekonomi behöver inte alls vara så dålig som den är, när man tar in 750 miljoner i skatt och 250 miljoner i avgifter.
Men självklart måste politikerna sätta ned foten, ta makt och ansvar och konsekvent följa sin budget.
Den visar på ett underskott på 4,4 miljoner kronor.
Skatte- och taxeinkomster räcker inte utan kommunen måste ta av sitt eget kapital till driften.
Eller rättare sagt; låna av banken.
Man lever över sina tillgångar och är nu inne på tredje året "i samma stil".
När kommunstyrelsen diskuterade detta den 1 juni fick IT-chefen redogöra för ett underskott enbart på hans avdelning på 1,2 miljoner kronor.
Några saker är fortfarande oklara i ekonomikontorets rapport; är detta en resultatrapport för 4 månader eller är det en prognos för helåret? Den ekonomiska redovisningen är inte tydlig för om det är en prognos, varför gör man en sådan efter 30 april när man lika gärna kan göra en resultaträkning?
Eller är det både ock?
Är det en resultaträkning så inställer sig följande frågor:
Det har inte gått att få klarhet i vem som skrivit på fakturorna och utbetalningen.
Eftersom det inte finns budgeterade pengar till denna ”övertrassering” är det ju väldigt märkligt att kommunens ekonomikontor ändå kan betala ut det.
Var tas pengarna? Om en nämnd/förvaltning får tilldelat 1.000 kronor, hur är det då möjligt att de kan köpa för 1.200 kronor...?
Vem eller vilka har skapat en sådan kultur att inte ens politikerna fattar utbetalningsbesluten, utan enskilda tjänstemän tar beslut om att först övertrassera, därefter be om täckning av underskottet av fullmäktige?
Någon/några politiker måste skrivit på en delegering att avdelningens ansvarige får göra på detta sätt. Något annat är ju otänkbart.
Denna delegering måste offentliggöras, och genast ändras. Den demokratiska, politiska makten är ju satt ur spel fullständigt i Vimmerbys stadshus och mig veterligt är det inte tjänstemännen som är satta att bestämma!
På fyra månader redovisar man följande felräkningar:
- Kommunstyrelsen har högre konsultkostnader.
- Regionalt kontaktsekretariat felbudgeterat.
- Planeringsavdelningen har högre kostnader.
- Informationsavdelningen har högre kostnader.
- Högre kostnader för personalvård.
- Högre kostnader för bygglov.
- Högre kostnader för IT-service (1,4 miljoner!)
- Högre kostnader till företagsstöd.
- Högre kostnader för Vuxenutbildningen.
Vimmerby kommuns ekonomi behöver inte alls vara så dålig som den är, när man tar in 750 miljoner i skatt och 250 miljoner i avgifter.
Men självklart måste politikerna sätta ned foten, ta makt och ansvar och konsekvent följa sin budget.
torsdag 17 juni 2010
Nej till destinationspengar just nu
1 miljon kronor nu, 2 miljoner ytterligare sedan.
På måndag kommer begäran om pengar till Destinationsutveckling upp igen i Vimmerby kommunfullmäktige.
Frågan är om frågan är tillräckligt beredd nu, eller om det ännu saknas underlag?
Frågan är också hur man ska lyckas få igenom ett fruktsamt destinationsarbete när inte näringen är med? Företagarna säger att näringslivet i Vimmerby är med. Så är inte fallet.
Astrid Lindgrens Värld, vår besöksmotor, är exempelvis inte beredda att gå in i detta arbete just nu. Inte heller andra aktörer i besöksnäringen och skälet är att Vimmerby kommun själva inte är tillräckligt rustade för att ta tag i arbetet.
Spara pengarna till budgeten och gör det hela i rätt ordning.
Först vision - sedan mision.
På måndag kommer begäran om pengar till Destinationsutveckling upp igen i Vimmerby kommunfullmäktige.
Frågan är om frågan är tillräckligt beredd nu, eller om det ännu saknas underlag?
Frågan är också hur man ska lyckas få igenom ett fruktsamt destinationsarbete när inte näringen är med? Företagarna säger att näringslivet i Vimmerby är med. Så är inte fallet.
Astrid Lindgrens Värld, vår besöksmotor, är exempelvis inte beredda att gå in i detta arbete just nu. Inte heller andra aktörer i besöksnäringen och skälet är att Vimmerby kommun själva inte är tillräckligt rustade för att ta tag i arbetet.
Spara pengarna till budgeten och gör det hela i rätt ordning.
Först vision - sedan mision.
måndag 14 juni 2010
Så blev vimmerbyborna av med 20 miljoner
Vimmerbys kommuninvånare ska få täcka två dåliga VA-avtal med Arla och Åbro som ingicks för ett antal år sedan.
Hur mycket det sammanlagda beloppet stannar på är oklart men det kan bli runt 20 miljoner kronor i underskott för kommunen, d.v.s man får så mycket mindre betalt under självkostnad. Man kan också vända på det och säga att företagen subventioneras med lika mycket.
Dock; företagen har gjort avtalen med kommunen och där ligger de nu.
Just nu förhandlar kommunen med Arla för att försöka skriva om avtalet, en förhandling med Åbro väntar också.
Företagen kan annars vänta. Avtalen gäller till 2014.
Det här uppdagades när kommunens VA-verksamhet blev bolag. För kommunen fick kvar de båda bolagens avtal i egen regi och hittills har det varit villa- och fastighetsägarna som stått för fiolerna. Nu ska ärendet upp på fullmäktiges bord och meningen är att alla skattebetalare i kommunennska få bära kostnaderna för de dåliga avtalen.
Samtidigt som kommunen tar över kostnaderna för Åbro och Arla får VA-abbonnenterna billigare taxa - det blir ju resultatet när inte avtalen med de två företagen längre belastar VA-kollektivet.
För 2010 uppgår kostnaderna till 6,8 miljoner kronor. Blir det lika mycket pår 2011, 2012, 2013 och 2014 så är det bara att multiplicera och vi hamnar kring 30 miljoner!
Nu förhandlar kommunen som sagt om avtalen men kostnaden kan ändå hamna kring 20 miljoner.
Det är pengar som skulle använts till vård, skola och omsorg.
Hur de här avtalen räknats ut och sedan kommit till vet jag inte.
Sannolikt har det varit illa beräknade tjänstemannaförslag som politikerna haft att ta ställning till.
Det förekommer relativt ofta att tjänstemännens kalkyler ger anledning till frågor som politikerna inte får svar på. Allt fler ärenden återremitteras.
För oss nya politiker i kommunen är det viktigt att fortsättningsvis ha rejäl koll på de underlag som finns. Idag, vill jag påstå, är det endast moderaten Magnus Gustafsson som riktigt djupt går in i underlagsfrågorna och det blir allt fler ärenden där han opponerar sig.
De flesta är fritidspolitiker och klarar inte tidsmässigt att fördjupa sig, därför tvingas man lita till tjänstemännens förslag. Självklart skapar detta förtroendekris mellan politiker och tjänstemän, vilket jag tror att tjänstemännen inte värderar tillräckligt högt.
Det i sin tur beror på en beslutskultur i Vimmebry kommun där felaktigt utförande inte fått några konsekvenser och det vet tjänstemännen.
Som jag ser det blir det allt viktigare att skapa egtt konsekvenssystem för undermåligt utfört arbete. Brister kompetensen hos tjänstemännen, en kompetens de ska ha enligt papperet, ska de ges varningar. Saknar de däremot kompetensen ska de ges utbildning, och externa konsulter användas.
Efter tre varningar ska avsked diskuteras på grund av undermåligt utfört arbete. Politikerna ska inte tvingas skapa återremiss efter återremiss på grund av avsaknad av kalkyler och beslutsunderlag.
I fråga efter fråga kommer detta fram och jag kommer i bloggen att redovisa fler liknande ärenden.
Missnöjet över undermåligt beslutsunderlag finns hos flera ledamöter i Alliansen och jag tror kommunalrådet Per-Åke Svensson (c) har en hel del att göra för att få rätsida på problemet.
Idag tillämpas inga sanktioner liknande de i näringslivet.
Hur mycket det sammanlagda beloppet stannar på är oklart men det kan bli runt 20 miljoner kronor i underskott för kommunen, d.v.s man får så mycket mindre betalt under självkostnad. Man kan också vända på det och säga att företagen subventioneras med lika mycket.
Dock; företagen har gjort avtalen med kommunen och där ligger de nu.
Just nu förhandlar kommunen med Arla för att försöka skriva om avtalet, en förhandling med Åbro väntar också.
Företagen kan annars vänta. Avtalen gäller till 2014.
Det här uppdagades när kommunens VA-verksamhet blev bolag. För kommunen fick kvar de båda bolagens avtal i egen regi och hittills har det varit villa- och fastighetsägarna som stått för fiolerna. Nu ska ärendet upp på fullmäktiges bord och meningen är att alla skattebetalare i kommunennska få bära kostnaderna för de dåliga avtalen.
Samtidigt som kommunen tar över kostnaderna för Åbro och Arla får VA-abbonnenterna billigare taxa - det blir ju resultatet när inte avtalen med de två företagen längre belastar VA-kollektivet.
För 2010 uppgår kostnaderna till 6,8 miljoner kronor. Blir det lika mycket pår 2011, 2012, 2013 och 2014 så är det bara att multiplicera och vi hamnar kring 30 miljoner!
Nu förhandlar kommunen som sagt om avtalen men kostnaden kan ändå hamna kring 20 miljoner.
Det är pengar som skulle använts till vård, skola och omsorg.
Hur de här avtalen räknats ut och sedan kommit till vet jag inte.
Sannolikt har det varit illa beräknade tjänstemannaförslag som politikerna haft att ta ställning till.
Det förekommer relativt ofta att tjänstemännens kalkyler ger anledning till frågor som politikerna inte får svar på. Allt fler ärenden återremitteras.
För oss nya politiker i kommunen är det viktigt att fortsättningsvis ha rejäl koll på de underlag som finns. Idag, vill jag påstå, är det endast moderaten Magnus Gustafsson som riktigt djupt går in i underlagsfrågorna och det blir allt fler ärenden där han opponerar sig.
De flesta är fritidspolitiker och klarar inte tidsmässigt att fördjupa sig, därför tvingas man lita till tjänstemännens förslag. Självklart skapar detta förtroendekris mellan politiker och tjänstemän, vilket jag tror att tjänstemännen inte värderar tillräckligt högt.
Det i sin tur beror på en beslutskultur i Vimmebry kommun där felaktigt utförande inte fått några konsekvenser och det vet tjänstemännen.
Som jag ser det blir det allt viktigare att skapa egtt konsekvenssystem för undermåligt utfört arbete. Brister kompetensen hos tjänstemännen, en kompetens de ska ha enligt papperet, ska de ges varningar. Saknar de däremot kompetensen ska de ges utbildning, och externa konsulter användas.
Efter tre varningar ska avsked diskuteras på grund av undermåligt utfört arbete. Politikerna ska inte tvingas skapa återremiss efter återremiss på grund av avsaknad av kalkyler och beslutsunderlag.
I fråga efter fråga kommer detta fram och jag kommer i bloggen att redovisa fler liknande ärenden.
Missnöjet över undermåligt beslutsunderlag finns hos flera ledamöter i Alliansen och jag tror kommunalrådet Per-Åke Svensson (c) har en hel del att göra för att få rätsida på problemet.
Idag tillämpas inga sanktioner liknande de i näringslivet.
tisdag 8 juni 2010
Kommunalrådet har för låg lön
Nya nämndorganisationen offentliggjordes i dagens Vimmerby Tidning och den innebar att politikerna höjde sina löner.
Kommunalrådet fick 49.700 kronor i månaden någonting och det är tyvärr en dålig lön för det arbete som ett kommunalråd ska lägga ned.
I detta arvode ingår all tid i alla de styrelser han/hon ska sitta - det betyder att andra i styrelsen, som kanske sitter i kanske ytterligare fyra-fem stycken styrelser ledigt överträffar kommunalrådets arvode.
Kanske det finns 4-5 tjänstemän på stadshuset, kanske fler som också överträffar kommunalrådets lön med råge.
Kommunalrådets lön för arbetet i kommunen kan vara OK, om han/hon också fått styrelsersättningar precis som andra som sitter i samma styrelse.
Den som tar en sådan post, kommunalrådspost, kan inte enbart ta den av ideella skäl. Det är svårt att få en 30-40-åring att ta ett sådant jobb när man kanske kan få ett VD-jobb för samma lön eller mer. Man ska tänka på att kommunalrådet har det yttersta ansvaret operativt i kommunen och där finns 1.340 anställda.
Han/hon står också till svars inför allmänheten och jag tror kommunalrådet får en hel del arbete med alla kvällssamtal och helgsamtal från både väljare och partivänner.
Tyvärr så drabbar detta Vimmerby och andra kommuner med samma lönepolicy. De unga vill inte göra politisk karriär opch företagsämnen kommer inte in - de väljer en karriär i företag, kommuner eller organisationer istället istället för politik.
Att en kommunchef som jobbar 40-timmarsvecka (ingen kräver mer) ska ha 60.000 och ett kommunalråd som helt enkelt måste jobba kanske 60 timmarsvecka (trycket från alla är stort), med alla sammanträden, ska ha 10.000 mindre i månadslön är orimligt.
Lika orimligt är det att ge ett oppositionsråd en halvtidslön (halv kommunalrådslön). Rådet behöver inte alls vara på jobbet på stadhuset. Oppositionsrådet kan ha ett heltidsjobb bredvid på säg 30.000 kronor i månaden och dessutom kvittera ut 25.000 för halvtids oppositionsrådsjobb, som han inte behöver redovisa tiden för. Detta "för demokratins skull".
Oavsett vem, som sitter i opposition är det en orimlig lön för en politiker i en liten kommun som Vimmerby. Vi är för små för "oppositionsråd."
Däremot har 1:e vice ordförande, dvs kommunalrådets stand in en kvarts kommunalrådslön och det kan vara mer rimligt, det är ju majoriteten som får göra jobbet.
I övrigt tycker jag det är bra att man bantar nämnderna, tar bort arbetsutskotten och ökar inflytandet för kommunfullmäktige som kan sätta egna berednmingar.
Det sprider makten, vilken är positivt.
Kommunalrådet fick 49.700 kronor i månaden någonting och det är tyvärr en dålig lön för det arbete som ett kommunalråd ska lägga ned.
I detta arvode ingår all tid i alla de styrelser han/hon ska sitta - det betyder att andra i styrelsen, som kanske sitter i kanske ytterligare fyra-fem stycken styrelser ledigt överträffar kommunalrådets arvode.
Kanske det finns 4-5 tjänstemän på stadshuset, kanske fler som också överträffar kommunalrådets lön med råge.
Kommunalrådets lön för arbetet i kommunen kan vara OK, om han/hon också fått styrelsersättningar precis som andra som sitter i samma styrelse.
Den som tar en sådan post, kommunalrådspost, kan inte enbart ta den av ideella skäl. Det är svårt att få en 30-40-åring att ta ett sådant jobb när man kanske kan få ett VD-jobb för samma lön eller mer. Man ska tänka på att kommunalrådet har det yttersta ansvaret operativt i kommunen och där finns 1.340 anställda.
Han/hon står också till svars inför allmänheten och jag tror kommunalrådet får en hel del arbete med alla kvällssamtal och helgsamtal från både väljare och partivänner.
Tyvärr så drabbar detta Vimmerby och andra kommuner med samma lönepolicy. De unga vill inte göra politisk karriär opch företagsämnen kommer inte in - de väljer en karriär i företag, kommuner eller organisationer istället istället för politik.
Att en kommunchef som jobbar 40-timmarsvecka (ingen kräver mer) ska ha 60.000 och ett kommunalråd som helt enkelt måste jobba kanske 60 timmarsvecka (trycket från alla är stort), med alla sammanträden, ska ha 10.000 mindre i månadslön är orimligt.
Lika orimligt är det att ge ett oppositionsråd en halvtidslön (halv kommunalrådslön). Rådet behöver inte alls vara på jobbet på stadhuset. Oppositionsrådet kan ha ett heltidsjobb bredvid på säg 30.000 kronor i månaden och dessutom kvittera ut 25.000 för halvtids oppositionsrådsjobb, som han inte behöver redovisa tiden för. Detta "för demokratins skull".
Oavsett vem, som sitter i opposition är det en orimlig lön för en politiker i en liten kommun som Vimmerby. Vi är för små för "oppositionsråd."
Däremot har 1:e vice ordförande, dvs kommunalrådets stand in en kvarts kommunalrådslön och det kan vara mer rimligt, det är ju majoriteten som får göra jobbet.
I övrigt tycker jag det är bra att man bantar nämnderna, tar bort arbetsutskotten och ökar inflytandet för kommunfullmäktige som kan sätta egna berednmingar.
Det sprider makten, vilken är positivt.
måndag 24 maj 2010
Vimmerby kommun måste se över sin bemanning
Antalet anställda i Vimmerby kommun måste minska.
Det är helt enkelt för dyrt för kommunen att driva all verksamhet i egen regi.
På nationell nivå ”har 25.000 jobb försvunnit från välfärdssektorn” säger socialdemokraterna men rätt siffra är 5.000 jobb.
Man kan naturligtvis tro att servicen i välfärdssektorn minskar om jobben minskar.
Men det finns inget sånt samband.
Mycket beroende på att jobben i den privata sektor, som jobbar med välfärden, ökar.
Under 2006 fanns det, enligt SCB, 130.000 anställda i de privata välfärdsföretagen. När mätningen gjordes om 2009 hade dessa ökat till 160.000 anställda.
Så trots att 20% av industrijobben försvann under finanskrisen (många av jobben är starkt på väg tillbaka nu) så har välfärdssektorn bara minskat med 5.000 jobb.
Och det är just det som är poängen också i Vimmerby.
En satsning på vård, skola och omsorg i Vimmerby kan ske trots att man minskar antalet anställda i kommunen. Dels kan flera uppgifter läggas ut på privata välfärdsföretag, dels kan en del arbeten ”bytas” med grannkommunerna.
Dessutom kan exempelvis IT-investeringar effektivisera arbetsuppgifter.
Redan nu, idag, måste de lokala politikerna tänka i nya ekonomiska banor.
1) Inga nya ekonomiska beslut mitt under budgetåret.
2) Inga nya tjänster tillsätts.
3) Alla vakanser prövas i ett paraplyseende, dvs jämställs med alla tjänster kommunen har behov av.
Det är knappt 4 månader till valet och semester däremellan. Det finns ingen anledning att ta beslut som innebär ytterligare utgifter nu, det kan vänta till budgetarbetet senare.
Vimmerbys politiker måste ta underskotten i ekonomin på allvar. Vi är på väg åt ett håll, där ändstationen på skalan är att alla skattepengar går åt till skulder.
Kortsiktigt går det att förbruka 103% av vad man får in, med en bra bank i ryggen, men långsiktigt är det inte möjligt.
Några miljoner hit och dit blir snart många.
Läget är allvaligt.
Det är helt enkelt för dyrt för kommunen att driva all verksamhet i egen regi.
På nationell nivå ”har 25.000 jobb försvunnit från välfärdssektorn” säger socialdemokraterna men rätt siffra är 5.000 jobb.
Man kan naturligtvis tro att servicen i välfärdssektorn minskar om jobben minskar.
Men det finns inget sånt samband.
Mycket beroende på att jobben i den privata sektor, som jobbar med välfärden, ökar.
Under 2006 fanns det, enligt SCB, 130.000 anställda i de privata välfärdsföretagen. När mätningen gjordes om 2009 hade dessa ökat till 160.000 anställda.
Så trots att 20% av industrijobben försvann under finanskrisen (många av jobben är starkt på väg tillbaka nu) så har välfärdssektorn bara minskat med 5.000 jobb.
Och det är just det som är poängen också i Vimmerby.
En satsning på vård, skola och omsorg i Vimmerby kan ske trots att man minskar antalet anställda i kommunen. Dels kan flera uppgifter läggas ut på privata välfärdsföretag, dels kan en del arbeten ”bytas” med grannkommunerna.
Dessutom kan exempelvis IT-investeringar effektivisera arbetsuppgifter.
Redan nu, idag, måste de lokala politikerna tänka i nya ekonomiska banor.
1) Inga nya ekonomiska beslut mitt under budgetåret.
2) Inga nya tjänster tillsätts.
3) Alla vakanser prövas i ett paraplyseende, dvs jämställs med alla tjänster kommunen har behov av.
Det är knappt 4 månader till valet och semester däremellan. Det finns ingen anledning att ta beslut som innebär ytterligare utgifter nu, det kan vänta till budgetarbetet senare.
Vimmerbys politiker måste ta underskotten i ekonomin på allvar. Vi är på väg åt ett håll, där ändstationen på skalan är att alla skattepengar går åt till skulder.
Kortsiktigt går det att förbruka 103% av vad man får in, med en bra bank i ryggen, men långsiktigt är det inte möjligt.
Några miljoner hit och dit blir snart många.
Läget är allvaligt.
söndag 16 maj 2010
Jag vill spara långt ifrån kunden
Varför en skattesänkning i Vimmerby under ekonomisk kris?
En fråga jag får både från höger och vänster, med anledning av att moderaternas valplattform innehåller just en succesiv sänkning av skatten motsvarande totalt 40 öre.
För en vanlig Vimmerbybo med enbart kommunalskatt gör det mycket procentuellt sett, inte alls lika mycket procentuellt för höginkomsttagare med också statlig skatt.
Nu är det så att skatten är en planlagd aktivitet i en kedja av händelser.
Först i kedjan är att vi ska få ordning på Vimmerby kommuns ekonomi. Krisen kan inte lösas med en skattesänkning, men en skattesänkning är en del av krisens lösning.
När ekonomin är i balans, och vi därefter kan få ett överskott när kedjan av åtgärder går i verkställighet, så finns det ingen anledning att behålla ett av länets största skattetryck.
Vi bör komma tillbaka till läget före gymnasieskolans utbyggnad.
10 öre motsvarar 3,5 miljoner kronor.
Lika mycket som ungefär 8-10 tjänster beroende på var de tas.
10 tjänster av 1.700 totalt kan synas lite och snabbt avklarat, men så lätt är det inte.
Utgångspunkten är givetvis att alla gör sitt jobb i kommunen.
Jag vill tro att så är fallet, en del mer, andra mindre.
De som har ett tuft jkbb tror jag är dagispersonal, folk i skolan och folk i omsorgen. Att spara på dessa tjänster kommer ovillkorligen att minska kvalitén.
Min devis är att spara långt ifrån kunden. Dessa tjänster är inte långt ifrån, de är nära.
Vad ska vi göra med alla dessa tjänster då, de är ju de flesta i kommunen?
Ja, men kan de utövas på annat sätt? Kan vi lägga ut dom och bli en bra köpare? Kan vi låta andra än kommunen driva som kanske har bättre idéer? Vad säger att kommunal ledning är den bästa: är vår kommuns arbetsledning mycket bättre än Attendo, Drivkrafts eller Caremas, som sysslar med det hela professionellt?
Alternativa driftsformer, konkurrens - det skapar inte A- och B-lag. det skapar enbart A-lag.
Ideologisk fråga, säger en del.
Då får man också betala det priset, säger jag.
En fråga jag får både från höger och vänster, med anledning av att moderaternas valplattform innehåller just en succesiv sänkning av skatten motsvarande totalt 40 öre.
För en vanlig Vimmerbybo med enbart kommunalskatt gör det mycket procentuellt sett, inte alls lika mycket procentuellt för höginkomsttagare med också statlig skatt.
Nu är det så att skatten är en planlagd aktivitet i en kedja av händelser.
Först i kedjan är att vi ska få ordning på Vimmerby kommuns ekonomi. Krisen kan inte lösas med en skattesänkning, men en skattesänkning är en del av krisens lösning.
När ekonomin är i balans, och vi därefter kan få ett överskott när kedjan av åtgärder går i verkställighet, så finns det ingen anledning att behålla ett av länets största skattetryck.
Vi bör komma tillbaka till läget före gymnasieskolans utbyggnad.
10 öre motsvarar 3,5 miljoner kronor.
Lika mycket som ungefär 8-10 tjänster beroende på var de tas.
10 tjänster av 1.700 totalt kan synas lite och snabbt avklarat, men så lätt är det inte.
Utgångspunkten är givetvis att alla gör sitt jobb i kommunen.
Jag vill tro att så är fallet, en del mer, andra mindre.
De som har ett tuft jkbb tror jag är dagispersonal, folk i skolan och folk i omsorgen. Att spara på dessa tjänster kommer ovillkorligen att minska kvalitén.
Min devis är att spara långt ifrån kunden. Dessa tjänster är inte långt ifrån, de är nära.
Vad ska vi göra med alla dessa tjänster då, de är ju de flesta i kommunen?
Ja, men kan de utövas på annat sätt? Kan vi lägga ut dom och bli en bra köpare? Kan vi låta andra än kommunen driva som kanske har bättre idéer? Vad säger att kommunal ledning är den bästa: är vår kommuns arbetsledning mycket bättre än Attendo, Drivkrafts eller Caremas, som sysslar med det hela professionellt?
Alternativa driftsformer, konkurrens - det skapar inte A- och B-lag. det skapar enbart A-lag.
Ideologisk fråga, säger en del.
Då får man också betala det priset, säger jag.
torsdag 29 april 2010
Nej, inte Anders Borgs fel att just Vimmerby har underskott
Vill skicka vidare detta till alla Vimmerbybor och till Peter Högberg (s) som envist hävdar att Anders Borg slår undan benen på kommunerna genom att inte förnya det engångsbidrag man haft tidigare.
Följande är ett pressmeddelande från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Observera att det man konstaterar - kommunernas överskott - inte gäller Vimmerby men det är självklart inte Anders Borgs fel.
Pressmeddelande från SKL:
De senaste dagarna har en debatt blossat upp om kommunsektorns ekonomi och eventuella behov av ökade statsbidrag. Eftersom flera har hänvisat till SKL:s tjänstemän och de prognoser vi gör vill vi redovisa några fakta.
Förra året redovisade kommuner och landsting ett sammantaget överskott på 14 miljarder och i år kommer överskottet tack vare det tillfälliga konjunkturstödet att bli högre och sannolikt hamna på drygt 18 miljarder.
Kommunsektorn hade förra året en återhållsam kostnadsutveckling. Den kommunfinansierade sysselsättningen minskade med ca 5~000 personer, vilket dock är mindre än en halv procent. Även i år väntas kommuner och landsting trots god intäktsutveckling hålla nere kostnadsökningarna för att klara ett positivt resultat även 2011.
Konjunkturen förstärks nu. Enligt vår senaste skatteunderlagsprognos kommer kommunsektorns skatteintäkter nästa år öka mer än tidigare år eller med drygt 12 miljarder. Det kan jämföras med att skatteunderlagstillväxten ökade på skatteintäkterna 2009 och 2010 med ca 7 miljarder per år.
När det tillfälliga konjunkturstödet försvinner 2011 innebär det ett bortfall av statsbidrag på 12 miljarder kronor.
Det starka resultatet i utgångsläget 2010, gör att kommunsektorn som helhet, enligt SKL:s prognoser, kommer att gå med 3 miljarder i överskott under 2011.
- Debatten visar hur viktig kommunsektorn och dess ekonomiska förutsättningar är för samhället. Men det är beklagligt att SKL:s tjänstemän blir indragna i valdebatten. Vi tjänstemän tar givetvis inte ställning i de partipolitiska frågorna, säger Mats Kinnwall, chefsekonom och avdelningschef för avdelningen ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting.
- SKL:s bedömning av kommunsektorns ekonomi kommer att redovisas i detalj i Ekonomirapporten som vi presenterar den 5 maj, säger Mats Kinnwall.
Följande är ett pressmeddelande från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Observera att det man konstaterar - kommunernas överskott - inte gäller Vimmerby men det är självklart inte Anders Borgs fel.
Pressmeddelande från SKL:
De senaste dagarna har en debatt blossat upp om kommunsektorns ekonomi och eventuella behov av ökade statsbidrag. Eftersom flera har hänvisat till SKL:s tjänstemän och de prognoser vi gör vill vi redovisa några fakta.
Förra året redovisade kommuner och landsting ett sammantaget överskott på 14 miljarder och i år kommer överskottet tack vare det tillfälliga konjunkturstödet att bli högre och sannolikt hamna på drygt 18 miljarder.
Kommunsektorn hade förra året en återhållsam kostnadsutveckling. Den kommunfinansierade sysselsättningen minskade med ca 5~000 personer, vilket dock är mindre än en halv procent. Även i år väntas kommuner och landsting trots god intäktsutveckling hålla nere kostnadsökningarna för att klara ett positivt resultat även 2011.
Konjunkturen förstärks nu. Enligt vår senaste skatteunderlagsprognos kommer kommunsektorns skatteintäkter nästa år öka mer än tidigare år eller med drygt 12 miljarder. Det kan jämföras med att skatteunderlagstillväxten ökade på skatteintäkterna 2009 och 2010 med ca 7 miljarder per år.
När det tillfälliga konjunkturstödet försvinner 2011 innebär det ett bortfall av statsbidrag på 12 miljarder kronor.
Det starka resultatet i utgångsläget 2010, gör att kommunsektorn som helhet, enligt SKL:s prognoser, kommer att gå med 3 miljarder i överskott under 2011.
- Debatten visar hur viktig kommunsektorn och dess ekonomiska förutsättningar är för samhället. Men det är beklagligt att SKL:s tjänstemän blir indragna i valdebatten. Vi tjänstemän tar givetvis inte ställning i de partipolitiska frågorna, säger Mats Kinnwall, chefsekonom och avdelningschef för avdelningen ekonomi och styrning på Sveriges Kommuner och Landsting.
- SKL:s bedömning av kommunsektorns ekonomi kommer att redovisas i detalj i Ekonomirapporten som vi presenterar den 5 maj, säger Mats Kinnwall.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)