Byggentreprenören Håkan Carlsson i Vimmerby fick straffavgift av Vimmerby kommuns tjänstemän för att ha byggt på sin mark, utan att ha rätt sorts bygglov för det hela.
Avgiften var på 10.000 kronor.
Carlsson överklagade till Länsstyrelsen, som säger att nämnden gjort fel som inte gett Carlsson chans att återställa byggnaden.
Summa summarum: När enskild gör fel = böter.
När tjänstemän gör fel = knäpp på näsan. Inget annat.
En gång i tiden fanns enskilt tjänstemannaansvar, bland annat för försäkringskassan, och det borde givetvis komma tillbaka. detta för att stärka den enskildes position gentemot myndigheterna.
Oavsett om det ska kosta att göra fel - åt båda håll - är det anmnärkningsvärt att tjänstemännen på Miljö- och Byggnämnden står så på "fel sida" så att säga.
Man väljer hellre tolkningsföreträde för lagens bokstav, än tolkningsföreträde för en kommuns medborgare.
Det är till och med så i detta fall att man får bakläxa av den myndighet som är satt att granska dom, Länsstyrelsen, för att ha gjort fel!
Det är som om polisen skulle säga till en ordningsvakt att nu gick du för hårt fram...
Kanske ska vi byta ut våra lokala tjänstemän mot tjänstemännen på Länsstyrelsen för de har tydligen en bättre tilkning av lagen, ur medborgarens synvinkel, än kommunen.
Hur svårt kan det vara att ta ett beslut till förmån
för en lokal entreprenör? Varför ska vi vara hårdare i Vimmerby när vi tolkar lagar än man är på Länsstyrslen eller i staten?
Alla lagar tolkas. Så gör man i Tingsrätt dagligen.
Poliser tolkar lagar vid sina nedslag i verkligheten.
Sjukvårdspolitiker tolkar lagar och sätter folk i kö. Vi är skyldiga att hålla dagis till alla, men sätter ändå en kö.
I Vimmerby har vi så nitisk myndighetskontroll att det inte finns en lanthandel med en leverpastej som är skämd i hörnen.
Det har gått för långt och det blir en politisk uppgift att dra tillbaka i tyglarna, omorganisera och se till att avdelningen är underbemannad.
Varför inte slå ihop Miljö- och Byggkontoren i Vimmerby, Västervik och Hultsfred, minska personalen med 30-50% och tvinga dem att prioritera det som är viktigt.
Observera: Jag vill i sammanhanget ha noterat att Håkan Carlsson är med på samma moderata lista som mig till kommunvalet, och självklart ska han leva under samma lagar som vi andra. Jag tror nog också att han tycker det själv. Min åsikt har inte alls med Håkan att göra, utan det upplevs så här av de flesta småföretagare och entreprenörer i landet. Man villha regler som gäller för alla, men eftersom alla regler och lagar tolkas så vill vi också ha tjänstemän som åtminmstone försöker tolka dem till medborgarnas fördel, inte tjänstemän som får påpekanden från Länsstyrelsen att de gjort precis tvärtom.
Visar inlägg med etikett Byråkratin. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Byråkratin. Visa alla inlägg
torsdag 20 maj 2010
lördag 15 maj 2010
En effektivare administration
MODERATERNAS VALPLATTFORM I VIMMERBY, DEL 2
I moderaternas valplattform sätter vi krav på en effektiv administration. Med det menar vi inte att medarbetare inte gör så gott de kan, utan att vi vill pröva andra och nya lösningar för vår administration.
Så här skriver vi under rubriken:
MINSKNING AV BYRÅKRATI
OCH ADMINISTRATION
- En översyn av administration och byråkrati för att söka förenklingar och effektivitet.
- En effektivisering av IT-funktionen i kommunen som ska innebära snabbare handläggning och billigare kommunikation internt och externt.
- Att sätta tillit till de välfärdsarbetare som jobbar längst ut, närmast medborgarna, så att de kan fatta egna beslut. Att minska både antalet chefer och chefsnivåer i Vimmerby kommun är en viktig uppgift under mandatperioden.
- Tät dialog med fackliga organisationer. Moderaterna har tydligt uttalat att den offentliga sektorn måste bli en bättre arbetsgivare. Bl.a. för att klara rekryteringen av arbetskraft det kommande decenniet med stora pensionsavgångar.
- Kommunen har ett stort antal policydokument vilket ska ses över och förenklas. Det måste bli enklare både för medborgare och medarbetare att veta vad kommunen står för och vill.
I ett annat avsnitt behandlar vi samarbeten med andra kommuner. Det är en viktig del i att minska administrationskostnaderna. Vi kan tänka oss "sälja" eller "köpa" en hel förvaltningsorganisation av en annan kommun, men behålla den lokalt politiska styrningen. Vi kallar det att dela på kostnaderna, vilket skapar vinster för båda. Precis som gymnasieskolan nu planerar. Bättre med 1 lärare för 26 gymnasieelever än 2 lärare för två klasser med 13 i varje.
Personligen vill jag också hitta ett belöningssystem inom den kommunala organisationen, som tydligt visar att kommunen belönar ett visst sätt att arbeta på. Alla ska ha belöningsmöjlighet som uppfyller dom kriterierna. Detta, tycker jag själv, skulle vara ett bra sätt att driva på en positiv utveckling av den kommunala servicen.
I moderaternas valplattform sätter vi krav på en effektiv administration. Med det menar vi inte att medarbetare inte gör så gott de kan, utan att vi vill pröva andra och nya lösningar för vår administration.
Så här skriver vi under rubriken:
MINSKNING AV BYRÅKRATI
OCH ADMINISTRATION
- En översyn av administration och byråkrati för att söka förenklingar och effektivitet.
- En effektivisering av IT-funktionen i kommunen som ska innebära snabbare handläggning och billigare kommunikation internt och externt.
- Att sätta tillit till de välfärdsarbetare som jobbar längst ut, närmast medborgarna, så att de kan fatta egna beslut. Att minska både antalet chefer och chefsnivåer i Vimmerby kommun är en viktig uppgift under mandatperioden.
- Tät dialog med fackliga organisationer. Moderaterna har tydligt uttalat att den offentliga sektorn måste bli en bättre arbetsgivare. Bl.a. för att klara rekryteringen av arbetskraft det kommande decenniet med stora pensionsavgångar.
- Kommunen har ett stort antal policydokument vilket ska ses över och förenklas. Det måste bli enklare både för medborgare och medarbetare att veta vad kommunen står för och vill.
I ett annat avsnitt behandlar vi samarbeten med andra kommuner. Det är en viktig del i att minska administrationskostnaderna. Vi kan tänka oss "sälja" eller "köpa" en hel förvaltningsorganisation av en annan kommun, men behålla den lokalt politiska styrningen. Vi kallar det att dela på kostnaderna, vilket skapar vinster för båda. Precis som gymnasieskolan nu planerar. Bättre med 1 lärare för 26 gymnasieelever än 2 lärare för två klasser med 13 i varje.
Personligen vill jag också hitta ett belöningssystem inom den kommunala organisationen, som tydligt visar att kommunen belönar ett visst sätt att arbeta på. Alla ska ha belöningsmöjlighet som uppfyller dom kriterierna. Detta, tycker jag själv, skulle vara ett bra sätt att driva på en positiv utveckling av den kommunala servicen.
måndag 19 april 2010
Peter Högberg (s) och lokalpolitiken
Peter Högberg (s) i Vimmerby lämnar rikspolitiken för två röda sekunder och ger sig in i den lokala debatten. Kul när Vimmerbyborna engagerar sig och jag välkomnar verkligen socialdemokraterna till engagemang i lokalpolitiken. Vimmerby behöver alla krafter.
Den här gången har Högberg skrivit bland annat följande på sin blog:
"Klarsynt" är i Högbergs tolkning att "jag hävdar att kommunen inte har en stor administration".
Det som grumlar den synen är väl bara att titta på skolans område; fyra rektorer plus en högste chef på 600 elever.
Att många tjänstemän sliter hårt är jag övertygad om. Och nej, jag kan inte pricka ut vilka som är överflödiga, jag kan heller inte hävda hur många det rör sig om - men jag vet att i en organisation med över 1.300 anställda så finns det luft och möjligheter till att spara tjänster genom en organisationsförändring.
De stora besparingarna ska ske genom bättre inköpsorganisation, samverkan med andra kommuner och tuffare prioriteringar.
Bara ett annat sätt att leda arbetet i kommunen skulle göra mycket tror jag.
Jag vill uppmana läsarna att gå in på Högbergs blog för att se vad han vill lokal- och landstingspolitiskt. Bläddra gärna lite bland inläggen.
Läs hela Högbergs inlägg som citat ovan är från här.
Den här gången har Högberg skrivit bland annat följande på sin blog:
"Nu är det inte så att jag är nöjd utan visst finns det mycket att göraslut citat.
i Vimmerby det gäller både verksamheterna och ekonomin. Men så där populistiskt att bara kapa administration är inte gångbart med verkligheten. Frågan är vad
som är administration. Jag hävdar att kommunen inte har en stor administration.
Att många av de som sitter i statshuset inte är administratörer utan tjänstemän
som sliter hårt. Jag vet att jag inte vinner röster på detta men det är dags att
vara lite klarsynt."
"Klarsynt" är i Högbergs tolkning att "jag hävdar att kommunen inte har en stor administration".
Det som grumlar den synen är väl bara att titta på skolans område; fyra rektorer plus en högste chef på 600 elever.
Att många tjänstemän sliter hårt är jag övertygad om. Och nej, jag kan inte pricka ut vilka som är överflödiga, jag kan heller inte hävda hur många det rör sig om - men jag vet att i en organisation med över 1.300 anställda så finns det luft och möjligheter till att spara tjänster genom en organisationsförändring.
De stora besparingarna ska ske genom bättre inköpsorganisation, samverkan med andra kommuner och tuffare prioriteringar.
Bara ett annat sätt att leda arbetet i kommunen skulle göra mycket tror jag.
Jag vill uppmana läsarna att gå in på Högbergs blog för att se vad han vill lokal- och landstingspolitiskt. Bläddra gärna lite bland inläggen.
Läs hela Högbergs inlägg som citat ovan är från här.
lördag 17 april 2010
Kvalité i välfärdsjobben i Vimmerby är viktigt
Ett av flera glädjeämnen på Riksmötet i Göteborg var att moderaterna vill satsa på kvalíté i välfärdens kärna; skolan, barnomsorgen, vården, omsorgen.
Över 3000 intervjuer har gjorts med medarbetere inom dessa verksamhetet och ytterligare 3000 återkopplingar.
De överskott som nu ska produceras i de offentliga finanserna ska gå till att stärka kvalitén i välfärdsjobben.
Om vi bara kunde kopiera detta också till Vimmerby!
När jag pratar en minskning av byråkratin och av administrativa tjänster inom kommuen är det för att skapa mer resurser till jobben ute i skolan, vården och omsorgen.
När jag vill att vi ska handla upp effektivare i kommunen så är det för ett mer pengar ska kunna gå till kvalité på dagis, skola, äldrevård.
När jag vill samordna kommunens servicefunktioner med exempelvis Västervik så är det för att skapa överskott.
Jag pratar inte om att få en kommunal budget i balans, jag pratar om en kommunal budget med överskott på 3%.
Kan vi inte få sunda finanser i Vimmerby kommun kan vi heller inte parera konjunktursvängningar, och då tvingas vi spara i våra kommunala "muskler" - vård, skola och omsorg.
Med en fortsatt Allians i Sverige och med ett starkt moderat inflytande i kommunen så är det ingen tvekan om var fokus kommer att ligga.
Över 3000 intervjuer har gjorts med medarbetere inom dessa verksamhetet och ytterligare 3000 återkopplingar.
De överskott som nu ska produceras i de offentliga finanserna ska gå till att stärka kvalitén i välfärdsjobben.
Om vi bara kunde kopiera detta också till Vimmerby!
När jag pratar en minskning av byråkratin och av administrativa tjänster inom kommuen är det för att skapa mer resurser till jobben ute i skolan, vården och omsorgen.
När jag vill att vi ska handla upp effektivare i kommunen så är det för ett mer pengar ska kunna gå till kvalité på dagis, skola, äldrevård.
När jag vill samordna kommunens servicefunktioner med exempelvis Västervik så är det för att skapa överskott.
Jag pratar inte om att få en kommunal budget i balans, jag pratar om en kommunal budget med överskott på 3%.
Kan vi inte få sunda finanser i Vimmerby kommun kan vi heller inte parera konjunktursvängningar, och då tvingas vi spara i våra kommunala "muskler" - vård, skola och omsorg.
Med en fortsatt Allians i Sverige och med ett starkt moderat inflytande i kommunen så är det ingen tvekan om var fokus kommer att ligga.
söndag 4 april 2010
Byråkratin tar pengarna från vård, skola, omsorg
Byråkratexplosionen har varit påtaglig i Sverige.
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
Snart sagt varje fråga kräver svar av en byråkrat.
Man kan tro att jag är fientligt inställd till Vimmerby stadshus efter allt tjat om att dra ned på tjänsterna där. Så är inte fallet.
Två saker:
1) Jag är säker på att det är för mycket administrativt folk på grund av för mycket regler och för stora ambitioner att klara allt i eget hus.
2) Jag är lika säker på att Vimmerby har lika duktiga tjänstemän som andra kommuner, men jag skulle vilja att de blev de bästa, de mest engagerade, de med mest sunt förnuft och att de hade full sysselsättning allesammans, med den högsta av kompetenser.
Ska utveckla lite:
Svenskarna lägger allt mer pengar till stat, landsting och kommun. Om man ser till tillväxten i samhället (industrin- och tjänstesektorns tillväxt) så ökar den snabbare i offentliga sektorn än i den privata. (Se http://www.timbro.se/, Välfärds- och Reformstrategi).
Kortfattat: Om vi växer med 100 kronor i den privata sektorn så växer vi med 130 kronor i den offentliga sektorn. Det betyder att all den tillväxt vi skapar i industrin går till den offentliga sektorn. Och lite till.
Om de pengar vi tjänar i privat sektor går till operativa tjänster inom vård, skola och omsorg är jag nöjd. Då vet jag att våra pengar går till den service som är den offentliga sektorns hjärta. Sedan återstår det att effektivisera, naturligtvis.
Men om överskottet i privat sektor går till den offenliga sektorns byråkrati, då är jag inte nöjd.
När regeringen gav 17 miljarder extra 2010 till kommuner och landsting var det för att värna välfärdens kärna; vård, skola och omsorg.
Eftersom de inte var öronmärkta gick den allra största delen, 70 %, till administration generellt.
När man granskar hur det ser ut i byråkratsverige hittar man län där personalstyrkan inom vård, skola och omsorg minskat och där antalet administratörer i samma län ökat.
Inga samband finns om det är län med fler yngre än äldre, eller vise versa.
Kan någon förklara detta?
Hur kan någon komma på att om man får 100.000 kronor så ska 30.000 gå till lärarlöner och 70.000 gå till skoladministratörer..?
Jag ska så småningom granska Vimmerbys administration, i takt med att jag får ta del av allt fler handlingar i det politiska arbetet. Vimmerby satte stor del av välfärdspengarna till att betala avtalspensioner, dvs avlöna folk som slutat med 72% av lönen bara de slutade...
IT-avdelningen på kommunen, som har fått kritik för att man inte utför jobben man ska, har på fem anställda en telefonist och en sekretertare enligt Vimmerby kommuns hemsida.
På vilket företag som helst skulle en sådan "overahead" vara förödande. Det skulle helt enkelt inte fungera.
Nu kanske det är motiverat i just detta fall, jag har inte studerat tjänsternas innehåll, vet inte om de är heltid eller deltid. Men det är konstigt att man inte samordnar växelfunktioner, utan att en liten avdelning på fem personer har både sekreterare och egen telefonist.
Hur kan det bli så att adimistratörer vinner över operativa? Jag tror problemen är två.
1) Kanslichefen, kommunens högste tjänsteman tänker inte på sin egen plånbok i förhandlingarna. Facket får en omotiverat stor roll; av 2,0 förhandlare (läs 2 personer) runt bordet är säkert bara 0,3 på arbetsgivarens sida på grund av detta. Dessutom är det ju kanslichefens arbetskamrat, än värre situation. Kanslichefen måste vara kluven.
2) Kommunalrådet bryr sig inte. Han har inte förvandlat det folkliga uppdraget på så sätt att skattepengarna är hans egen plånbok. Han tänker inte så. Han "sköter politiken" utan att förstå att leverans på grund av politiska beslut - verkstad! - är det enskilt viktigaste han har att göra.
Vad göra? Här mina svar:
På fråga 1): Sätt till en extern professionell förhandlingsorganisation. Vid förhandling om neddragning av tjänster i den offentliga sektorn ska extern part kallas in att förhandla för kommunens räkning. Skattebetalarna ska inte representeras av "arbetskamrater ".
På fråga 2): Ett kommunalråd måste ha den avgörande makten i AB Kommunens förvaltning, dvs vara "VD" för alla medarbetare. Ett tydligt ledarskap. Kommunstyrelsen är hans styrelse och kommunfullmäktige hans ägare. Lojaliteten kan aldrig diskuteras, den ska av kommunalrådet ges skattekollektivet. Han ska ha detta klart i en befattningsbeskrivning.
Om man har rollerna klart för sig börjar man kreera idéer, som alla ska ge bästa resultat till så låg kostnad som möjligt.
Jag har flera, och ska ta dem undan för undan i denna valrörelse.
En har jag redan släppt; utred utrednings- och tjänstemannabemanningen på stadshuset för att se om man inte kan dela tjänstemän eller hela förvaltningar med grannkommunerna.
Låt varje tjänsteman föra logg över sin arbetsdag och fokusera sedan i utvärderingen på vad som måste göras och inte måste göras, vad ska göras av vilka.
I näringslivet pågår ständiga organisationsförändringar, "ständiga förbättringar", och man ser otrygghet i stilleståndet, trygghet i förändringen.
Vad ska vi göra med alla pengar vi spar på minskad byråkrati?
Mitt svar: Det finns inget mål att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Den ska vara låg, men behöver inte vara den lägsta. Vi ska använda pengar till det de är gjorda för; att växa och ge välfärd.
Hur får man kommunala pengar att växa? Jo, genom att skapa högsta möjliga nivå i kärnvärdena; skola, vård och omsorg och på så sätt få folk att stanna kvar och trivas, företag att växa och både jobb och folk att flytta hit.
Använder vi våra skattepengar rätt växer de i form av nya jobb i näringslivet. Inte genom en rak kanal, utan genom att det ena ger det andra.
Och en sak till: hur mycket värt är det inte att kommuninvånarna vet att deras pengar går till deras barn, deras äldre, deras skola, deras fritid, deras mat och deras vård...?
Och inte till en sortering av en bunt papper i olika pärmar.
Självtillfredsställelsen är viktig; inte bara för de som utför den offentliga tjänsten, utan också för dem som betalar den.
Fotnot: (Läs om "det enkla samhället" på Gullringsbon Magnus Gustafssons, (m) blogg här.)
onsdag 31 mars 2010
Välfärdspengarna gick till avtalspensioner i Vimmerby
Regeringens välfärdspengar som skulle gått till skola, vård och omsorg i Vimmerby har bland annat gått till att behålla folk på stadshuset i Vimmerby på lönelistan, s.k avtalspensioner.
15,2 miljoner kronor i rena pengar.
Från Lärarförbundet reagerar man surt i VT. Självklart.
Men kommunens kanslichef Staffan Forsberg säger till Vimmerby Tidning idag, som försvar till att pengarna gått till avtalspensioner:
"...det är också ett sätt att värna välfärden. Det är ett sätt att motverka att man måste göra aktiva uppsägningar, folk får behålla sina jobb."
Säg en enda verksamhet som lever i en sådan skyddad verkstad, förutom Samhall!?
Istället för att kapa 100% kostnader genom att aktivt säga upp folk på grund av arbetsbrist, så tar man pengar från lärare och lägger dessa på tjänstemän med arbetsbrist (inte alla, men en del) för att de inte ska mista jobbet!
Var kommer pengarna ifrån?
Detta handlingssätt är det värsta den offentliga sektorn kan drabbas av för när folk får veta att man hanterar skattepengar på det sättet vill man inte längre betala skatt.
När Vimmerbyborna förstår att deras skattepengar går till att behålla folk som har arbetsbrist på lönelistan - särskilt när de själva fått sparken på Ljunghälls eller nån annan stans av just skälet arbetsbrist - så kommer man att reagera. Man har ju inte alls själva det skyddet.
Det är en ansvarslös politik som måste få ett stopp.
Arbetsbrist är arbetsbrist. Oavsett om man är nära pension eller inte. Ett fackförbund som säger att arbetsgivaren måste behålla medarbetare som har arbetsbrist är ansvarslöst och står inte upp för de jobb som finns kvar i verksamheten. Det är varken solidaritet eller nåt annat. Det är katastrofalt dumt. Man äventyrar allas jobb.
Om vi har arbetsbrist i stadshuset, och samtidigt behov av nya lärare, ny dagispersonal eller fler i omsorgen ska naturligtvis den med arbetsbrist sägas upp och dennes lön ska gå till den nya tjänsten på dagis.
Arbetsmarknaden är rörlig. Åtminstone i övriga världen.
Endast på Vimmerby stadshus är den statisk. Är Vimmerby Stadshus en skyddad verkstad, nya Kreml eller en stat i staten?
Vad gör kommunalrådet (c) - hittar han inte telefonnumret till den facklige förhandlaren?
Måtte Vimmerbyborna inte också välja den facklige förhandlaren till kommunalråd.
Då krånglar det till sig ordentligt.
15,2 miljoner kronor i rena pengar.
Från Lärarförbundet reagerar man surt i VT. Självklart.
Men kommunens kanslichef Staffan Forsberg säger till Vimmerby Tidning idag, som försvar till att pengarna gått till avtalspensioner:
"...det är också ett sätt att värna välfärden. Det är ett sätt att motverka att man måste göra aktiva uppsägningar, folk får behålla sina jobb."
Säg en enda verksamhet som lever i en sådan skyddad verkstad, förutom Samhall!?
Istället för att kapa 100% kostnader genom att aktivt säga upp folk på grund av arbetsbrist, så tar man pengar från lärare och lägger dessa på tjänstemän med arbetsbrist (inte alla, men en del) för att de inte ska mista jobbet!
Var kommer pengarna ifrån?
Detta handlingssätt är det värsta den offentliga sektorn kan drabbas av för när folk får veta att man hanterar skattepengar på det sättet vill man inte längre betala skatt.
När Vimmerbyborna förstår att deras skattepengar går till att behålla folk som har arbetsbrist på lönelistan - särskilt när de själva fått sparken på Ljunghälls eller nån annan stans av just skälet arbetsbrist - så kommer man att reagera. Man har ju inte alls själva det skyddet.
Det är en ansvarslös politik som måste få ett stopp.
Arbetsbrist är arbetsbrist. Oavsett om man är nära pension eller inte. Ett fackförbund som säger att arbetsgivaren måste behålla medarbetare som har arbetsbrist är ansvarslöst och står inte upp för de jobb som finns kvar i verksamheten. Det är varken solidaritet eller nåt annat. Det är katastrofalt dumt. Man äventyrar allas jobb.
Om vi har arbetsbrist i stadshuset, och samtidigt behov av nya lärare, ny dagispersonal eller fler i omsorgen ska naturligtvis den med arbetsbrist sägas upp och dennes lön ska gå till den nya tjänsten på dagis.
Arbetsmarknaden är rörlig. Åtminstone i övriga världen.
Endast på Vimmerby stadshus är den statisk. Är Vimmerby Stadshus en skyddad verkstad, nya Kreml eller en stat i staten?
Vad gör kommunalrådet (c) - hittar han inte telefonnumret till den facklige förhandlaren?
Måtte Vimmerbyborna inte också välja den facklige förhandlaren till kommunalråd.
Då krånglar det till sig ordentligt.
onsdag 24 mars 2010
Vem är lägst och vem är högst?
Debatten om reformen Hushållsnära tjänster, RUT, biter sig fast och blir sannolikt en valfråga. Jag trodde i min enfald att det inte skulle bli så.
Grunden är givetvis ideologiska skillnader.
Inte minst inläggen på denna blogg visar, typ "vem vill städa åt någon annan, i någon annans hem?", att det finns motstånd mot vissa yrkesgrupper.
Jag har så svårt att se detta.
Själv äger jag en restaurang och ett hotell.
Jag har inga problem med att åka hem med mat till någons hem, duka upp, servera och ta hand om disken efteråt. Inte heller min personal.
På denna blogg skriver signaturen Usain:
"ROT är helt ok, men med RUT är det svårare. Sammantaget ger förmodligen RUT ett positivt bidrag till ekomomin, men på den sociala/moraliska sidan blir det tveksamt. En ROT-hantverkare känner inget underläge i att arbeta i ett hem, snarare tvärtom har de en hög svansföring och det är tillfälliga inhopp. Med RUT kommer det gamla herrskap-tjänstefolkproblemet fram och pigdebatten. Det är lite för privat att städa i en annans hem och "pigan" är klart den svagare parten. Så frågan är om man med mina skattemedel ska subventionera hemstädning? Är du för fin att ta hand om din egen skit frågar sig nog mången skattebetalande arbetare? Vem som vinner i valet -10 på den frågan återstår att se. "
Utifrån detta resonemang kan vi inte ha ett enda serviceyrke i landet.
Hemtjänsten kan inte finnas - du betalar ju faktiskt för den ur din egen plånbok när du betalar skatt. Men det ses inte så.
Catering, restaurangservice kan inte finnas - du får din middagsdisk uppdiskad ("lite för privat?") - och betalar för den ur din egen plånbok. Men om du betalar till en restaurang är det annorlunda.
Vad händer med alla de bilrekonditioneringsföretag som "städar skiten" ur din egen bil? Mot betalning. Är inte din bil, ditt kök, din diskho lika privat?
Innebär vänsterideologin att vi inte ska betala för något enda i vårt privata hem, och att den som utför det inte har ett värdigt jobb, ja då ska hela omsorgssektorn omprövas.
Varför ser inte vänsterns folk att de betalar ur egen ficka även när utövaren betalas med skattemedel? Hemtjänsten är väl i högsta grad privat! Man är ju inpå kroppen på sina kunder.
Var är skillnaden: betalningen, utförandet, leveransen, företagsformen?
En annan vinkel:
Om jag köper ett frimärke - är det inte mina pengar längre då?
Svaret är att det är mina pengar tills brevet levererats, först då tillfaller pengarna posten. Visst har Posten pengarna i handen, men jag kan rättsligen kräva dom tillbaka.
Enda undantaget till denna princip är offentliga sektorn. För till den måste jag betala vare sig jag får tjänsten utförd eller inte. Det kallas solidariskt betalningsansvar för vår gemensamma välfärd, och jag kan förlika mig med detta. Pengar är inte allt i världen, och folk gör så gott de kan.
Men även den som betalar så lite som 100 kronor i skatt på ett år vill ha ut något för den hundringen. Att de som betalar 100.000 i skatt på ett år vill ha ut något för detta är självklart.
Ideologiskt skiljer vi oss här, tror vänstern, och menar att den som betalar lite i skatt är nöjd med offentliga sektorn och den som betalar mycket skatt, är missnöjd.
Så är inte fallet. Samtalar man med vanligt folk så tycker de verkligen att prestationen generellt inom sjukvård, omsorg etc inte är prisvärt i offentlig sektor (skiljer sig också mellan landstingen, exempelvis mellan småstad-storstad) , medan de tror att den skulle vara det i privat sektor. Antalet mänskliga misstag är procentuellt nog lika stort i båda driftsformerna.
En lyhörd politiker måste dra en slutsats och erbjuda både ock för att se om konkurrensen kan dra upp prisvärdheten hos båda.
Statskapitalism
En höginkomsttagare förlikar sig med att hon får betala 60% i skatt och mer, om hon får något för pengarna.
Av någon outgrundlig anledning vill inte vänstern detta, man vill ideologiskt ha ett enda alternativ och prisvärdheten ska inte bedömmas av kunden, utan av politiker som taxerar ut priset utefter kostnader, inte utefter prestation.
Detta är den stora skillnaden mellan blått och rött och den är helt avgörande för allas välfärdsutveckling, även de röda väljarnas.
Sätter man in detta resonemang i RUT-debatten finner man att skälet till att vänstern säger nej är just att man vill ha in RUT-pengarna till staten, som ska bestämma vad/vilka tjänster som ska utföras och till vem. Utan konkurrens.
I debatten tar man till argumentet att "ingen vill utföra jobb i någons privata hem" - trots att det sker idag i offentliga sektorns regi.
Det handlar inte om "arbete i privata hem", det handlar om något jag vill kalla för statskapitalism: makt åt en politik- och byråkratorganisation som inte konkurrensutsätts och inte är kundstyrd. Privata alternativ kan blottlägga skillnader i utövandet, i ledarskapet, i ägandet, i medarbetarinflytandet - därför säger vänsterideologerna nej.
Någon som drar paralleller till Kina och Googles kamp där...?
Något vänstern inte förstått är att marknaden är kundstyrd. Så i diskussionen vem som är lägst och vem som är högst så är svaret många gånger att kunden står högst.
Och om diskussionen handlar om ett företag så är det det kompetens- och viljestyrt vem som är högst eller lägst.
Det skulle gynna alla om också offentliga sektorn kom in under marknadens villkor.
Grunden är givetvis ideologiska skillnader.
Inte minst inläggen på denna blogg visar, typ "vem vill städa åt någon annan, i någon annans hem?", att det finns motstånd mot vissa yrkesgrupper.
Jag har så svårt att se detta.
Själv äger jag en restaurang och ett hotell.
Jag har inga problem med att åka hem med mat till någons hem, duka upp, servera och ta hand om disken efteråt. Inte heller min personal.
På denna blogg skriver signaturen Usain:
"ROT är helt ok, men med RUT är det svårare. Sammantaget ger förmodligen RUT ett positivt bidrag till ekomomin, men på den sociala/moraliska sidan blir det tveksamt. En ROT-hantverkare känner inget underläge i att arbeta i ett hem, snarare tvärtom har de en hög svansföring och det är tillfälliga inhopp. Med RUT kommer det gamla herrskap-tjänstefolkproblemet fram och pigdebatten. Det är lite för privat att städa i en annans hem och "pigan" är klart den svagare parten. Så frågan är om man med mina skattemedel ska subventionera hemstädning? Är du för fin att ta hand om din egen skit frågar sig nog mången skattebetalande arbetare? Vem som vinner i valet -10 på den frågan återstår att se. "
Utifrån detta resonemang kan vi inte ha ett enda serviceyrke i landet.
Hemtjänsten kan inte finnas - du betalar ju faktiskt för den ur din egen plånbok när du betalar skatt. Men det ses inte så.
Catering, restaurangservice kan inte finnas - du får din middagsdisk uppdiskad ("lite för privat?") - och betalar för den ur din egen plånbok. Men om du betalar till en restaurang är det annorlunda.
Vad händer med alla de bilrekonditioneringsföretag som "städar skiten" ur din egen bil? Mot betalning. Är inte din bil, ditt kök, din diskho lika privat?
Innebär vänsterideologin att vi inte ska betala för något enda i vårt privata hem, och att den som utför det inte har ett värdigt jobb, ja då ska hela omsorgssektorn omprövas.
Varför ser inte vänsterns folk att de betalar ur egen ficka även när utövaren betalas med skattemedel? Hemtjänsten är väl i högsta grad privat! Man är ju inpå kroppen på sina kunder.
Var är skillnaden: betalningen, utförandet, leveransen, företagsformen?
En annan vinkel:
Om jag köper ett frimärke - är det inte mina pengar längre då?
Svaret är att det är mina pengar tills brevet levererats, först då tillfaller pengarna posten. Visst har Posten pengarna i handen, men jag kan rättsligen kräva dom tillbaka.
Enda undantaget till denna princip är offentliga sektorn. För till den måste jag betala vare sig jag får tjänsten utförd eller inte. Det kallas solidariskt betalningsansvar för vår gemensamma välfärd, och jag kan förlika mig med detta. Pengar är inte allt i världen, och folk gör så gott de kan.
Men även den som betalar så lite som 100 kronor i skatt på ett år vill ha ut något för den hundringen. Att de som betalar 100.000 i skatt på ett år vill ha ut något för detta är självklart.
Ideologiskt skiljer vi oss här, tror vänstern, och menar att den som betalar lite i skatt är nöjd med offentliga sektorn och den som betalar mycket skatt, är missnöjd.
Så är inte fallet. Samtalar man med vanligt folk så tycker de verkligen att prestationen generellt inom sjukvård, omsorg etc inte är prisvärt i offentlig sektor (skiljer sig också mellan landstingen, exempelvis mellan småstad-storstad) , medan de tror att den skulle vara det i privat sektor. Antalet mänskliga misstag är procentuellt nog lika stort i båda driftsformerna.
En lyhörd politiker måste dra en slutsats och erbjuda både ock för att se om konkurrensen kan dra upp prisvärdheten hos båda.
Statskapitalism
En höginkomsttagare förlikar sig med att hon får betala 60% i skatt och mer, om hon får något för pengarna.
Av någon outgrundlig anledning vill inte vänstern detta, man vill ideologiskt ha ett enda alternativ och prisvärdheten ska inte bedömmas av kunden, utan av politiker som taxerar ut priset utefter kostnader, inte utefter prestation.
Detta är den stora skillnaden mellan blått och rött och den är helt avgörande för allas välfärdsutveckling, även de röda väljarnas.
Sätter man in detta resonemang i RUT-debatten finner man att skälet till att vänstern säger nej är just att man vill ha in RUT-pengarna till staten, som ska bestämma vad/vilka tjänster som ska utföras och till vem. Utan konkurrens.
I debatten tar man till argumentet att "ingen vill utföra jobb i någons privata hem" - trots att det sker idag i offentliga sektorns regi.
Det handlar inte om "arbete i privata hem", det handlar om något jag vill kalla för statskapitalism: makt åt en politik- och byråkratorganisation som inte konkurrensutsätts och inte är kundstyrd. Privata alternativ kan blottlägga skillnader i utövandet, i ledarskapet, i ägandet, i medarbetarinflytandet - därför säger vänsterideologerna nej.
Någon som drar paralleller till Kina och Googles kamp där...?
Något vänstern inte förstått är att marknaden är kundstyrd. Så i diskussionen vem som är lägst och vem som är högst så är svaret många gånger att kunden står högst.
Och om diskussionen handlar om ett företag så är det det kompetens- och viljestyrt vem som är högst eller lägst.
Det skulle gynna alla om också offentliga sektorn kom in under marknadens villkor.
måndag 22 mars 2010
Om två år är vi skyldiga 50.000 per röstberättigad i Vimmerby
I vår tar Vimmerby kommun en ny budget.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
Den budgeten ska de politiker som väljs i höst verkställa 2011 och leva med.
Upplåningen var 2007 totalt 200 miljoner kronor.
2008 steg det till 290 MIO och 2009 till 330 MIO.
Nu ska nya lån tas upp till nya åtaganden.
2010 ska ytterligare 65 MIO i nya lån tas upp, 2011 80 MIO ytterligare och 2012 75 MIO ytterligare.
Efter två år i den nya mandatperioden kan vi redovisa lån på 605 miljoner kronor i Vimmerby kommun. På 6 år har lånen tredubblats. OM man gör planerade satsningar.
Den ränta kommunen idag betalar varierar upp till 4,79%, eftersom man låser det mesta blir det så. Nya lånen man tar upp 2010 kommer sannolikt till en historisk låg ränta, liksom de 90 MIO som går ut och som ska omplaceras. Möjligt att den totala räntan minskar.
Många bedömmare räknar med låg ränta både 2011 och 2012, och i EU:s beröm förra veckan till Sveriges finanser, varnades just för att gå ur de allmänna stimulanserna för snabbt. Låg ränta är ett kraftfullt stimuleringsverktyg.
Låneskulden är ändå för hög i Vimmerby. Det är en otäck ryggsäck att bära på för kommunen. Om vi slår ut 200 MIO i skuld på 12.000 röstberättigade i Vimmerby kommun blir det 16.666 kronor i skuld vardera 2007. Men 2012 har den skulden växt till 50.000 kronor per röstberättigad invånare exklusive ränta! Om räntan höjs till det dubbla om några år, inte alls omöjligt, ska vi lägga åtskilliga tusen kronor till det beloppet.
Exempel: på 600 MIO och snittränta på 2,5 % idag (så låg är den inte, tyvärr) så betalas 15 MIO i ränta. Men blir den det dubbla, 5%, så ska vi betala 30 MIO i ränta. Det är 2.500 kronor per röstberättigad och år .En mycket kraftig ökning på sex år om planerna verkställs.
Ska vi inte satsa?
Försvaret från tidigare politiker har varit: Men hur ska vi möta kraven i omsorgen och skolan?(s) säger blixtsnabbt utan att tänka: skattehöjning!
Rätt svar är: Prioritering! Vi måste se till HELA kommunens kostnadsmassa och fråga oss vad som är viktigt. Varje nämnd kan inte längre sitta och besluta om sitt, övertrassera och spara.
Det blir konstigt till och med för skolfolket när man kan övertrassera med 3 MIO på gymnasiebyggnaden men inte har 400.000 kronor till baracker på Vimarskolan så lågstadieeleverna ska få gå i provisoriska lokaler i högstadiet i höst.
Någon eller några måste ha grepp på helheten.
Det bästa och effektivaste sättet att spara pengar i en verksamhet är - arbetskraft. Tycka vad man tycka vill, men det är arbetskraften som kostar mest pengar. Samtidigt är det arbetskraften som utför nyttan, det man får betalt för. Så konststycket är att vara effektiv i utförandet av nyttan.
I Vimmerby kommun leder detta resonemang alltid till att man ska spara pengar på arbetskraft ute i organisatioerna, men inte i administration. Man tar inte hänsyn till var kunden upplever nyttan. Baracken på Vimarskolan motsvarar en tjänst. Den ska inte tas bland Vimarskolans lärare (även om man också där prövar sin effektivitet dagligen) utan den ska tas i skolans administration, så långt bak som möjligt från eleverna, kunderna.
Går inte det ska man slå samman administrationen i större "regioner" för att se om den kan bli billigare.
Och ytterligare: måste allt göras? Måste alla rapporter och möten hållas? Kan delegeringen bli mer omfattande? Need to do or nice to do? Någonstans i toppen på pyramiden måste det sitta någon eller några som har ett helhetsgrepp.
Om skatteunderlaget minskar med utflyttning måste kostnaderna minska. Väldigt enkel matematik. Politiker måste bry sig om detta faktum.
Jag säger ja till nytt äldreboende för det måste vi ha till våra gamla, jag kommer också att föreslå satsningar i omsorg och skola - men jag kommer också att rikta krav på finansiering, effektivare organisation, minskade administrationskostnader.
Vi måste gasa (fler jobb i näringslivet) och vi måste bromsa (var i kommunen tillverkas kundupplevd nytta?). Innan man över huvudtaget tänker på alla satsningar i budgeten i vår - börja med att öka det ekonomiska utrymmet genom att skära i administration och hitta samarbetspartner kring det som tvunget måste göras.
måndag 15 mars 2010
Så vill jag utveckla Vimmerby
Med anledning av att jag nu tar klivet in på moderaternas lista i Vimmerby har jag sammanfattat ett antal ställningstatande.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
torsdag 11 mars 2010
Så ska vi spara i Vimmerby kommun
Byråkrati och adminstration måste minska.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
måndag 1 mars 2010
Undersökning om kommunens service
Har precis fyllt i SCB:s undersökning om bemötandet hos Vimmerby kommuns förvaltningar.
Som kund till en rad förvaltningar hade jag mycket att fylla i, det tog en stund.
Det är företag i Vimmerby som haft ärenden nyligen i den kommunala hanteringen som fått enkäten.
Varje nämnd gör sin undersökning och man fyller i den på nätet - tar som sagt en stund att göra den, om man också ska fundera lite..., och jag gör det bara av ett skäl: att kommunens tjänsmemän ska få en feedback på sitt arbete.
Egentligen tycker jag att tjänstemännen borde få återkoppling av politikerna, som rör sig ute i samhället och kanske hör sådant som inte är tillrättalagt.
På en skala 1 till 10 tror jag man får ett samlat snittbetyg på den under halvan.
I vissa fall kanske oförtjänt, för vissa förvaltningar är riktigt bra.
Jag tycker exempelvis att Räddningstjänsten (brandkåren, brandtillsynen) är bra. Framförallt skiljer sig attityden.
Här har vi en förvaltning som verkligen kan sägas ha kontrollfunktioner. Men man har också uppfattat att man har en funktion som kallas service och som innebär en positiv och glad attityd i kontakterna med sina kunder (företagarna, kommuninvånarna).
Tillgänglighet är en annan faktor. Det är viktigt att en servicefunktion/säljande funktion är tillgänglig för mottagaren/kunden.
Ju mer tillgänglig tid, ju mer service.
Ska bli spännande att se vad kommunens förvaltningar gör av den här undersökningen, som ska vara klar och sammanställd innan semestern, som jag uppfattade det.
Som kund till en rad förvaltningar hade jag mycket att fylla i, det tog en stund.
Det är företag i Vimmerby som haft ärenden nyligen i den kommunala hanteringen som fått enkäten.
Varje nämnd gör sin undersökning och man fyller i den på nätet - tar som sagt en stund att göra den, om man också ska fundera lite..., och jag gör det bara av ett skäl: att kommunens tjänsmemän ska få en feedback på sitt arbete.
Egentligen tycker jag att tjänstemännen borde få återkoppling av politikerna, som rör sig ute i samhället och kanske hör sådant som inte är tillrättalagt.
På en skala 1 till 10 tror jag man får ett samlat snittbetyg på den under halvan.
I vissa fall kanske oförtjänt, för vissa förvaltningar är riktigt bra.
Jag tycker exempelvis att Räddningstjänsten (brandkåren, brandtillsynen) är bra. Framförallt skiljer sig attityden.
Här har vi en förvaltning som verkligen kan sägas ha kontrollfunktioner. Men man har också uppfattat att man har en funktion som kallas service och som innebär en positiv och glad attityd i kontakterna med sina kunder (företagarna, kommuninvånarna).
Tillgänglighet är en annan faktor. Det är viktigt att en servicefunktion/säljande funktion är tillgänglig för mottagaren/kunden.
Ju mer tillgänglig tid, ju mer service.
Ska bli spännande att se vad kommunens förvaltningar gör av den här undersökningen, som ska vara klar och sammanställd innan semestern, som jag uppfattade det.
fredag 26 februari 2010
Äntligen, Vimmerby ska bli effektivare!
Huujedamej... har fått nog av Lets Dance på TV och sätter mig vid e-mailen.
Då damp det ned i inkorgen - förslaget på en ny, politisk organisation i Vimmerby kommun kommande mandatperiod. En tvärpolitisk utredning har lagt förslaget som vi i moderaterna ska titta på i mitten på mars.
Hinner bara ögna igenom materialet och fångade följande formulering: "Den kommunala processen upplevs som trög och skapar genom detta många långbänkar..."
Heureka!!!
Lagom till att jag, motståndare till både byråkrater och långbänkar, tar klivet in i lokalpolitiken kommer förslag om rationaliseringar av kommunens nämndorganisation för att snabba upp, bli bättre, bli effektivare.
Härligt!
Nu ska jag ta en kopp kaffe...
Då damp det ned i inkorgen - förslaget på en ny, politisk organisation i Vimmerby kommun kommande mandatperiod. En tvärpolitisk utredning har lagt förslaget som vi i moderaterna ska titta på i mitten på mars.
Hinner bara ögna igenom materialet och fångade följande formulering: "Den kommunala processen upplevs som trög och skapar genom detta många långbänkar..."
Heureka!!!
Lagom till att jag, motståndare till både byråkrater och långbänkar, tar klivet in i lokalpolitiken kommer förslag om rationaliseringar av kommunens nämndorganisation för att snabba upp, bli bättre, bli effektivare.
Härligt!
Nu ska jag ta en kopp kaffe...
Pengapåsar till byråkrater eller till jobb?
Bo Andersson, LO-distriktets ordförande i Sydost, har en fenomenal lösning på arbetslösheten. Han skriver i Vimmerby Tidning idag att de viktigaste åtgärderna vid arbetslöshet är att öka de offentliga utgifterna, d.v.s statsbidragen till kommuner och landsting. Jag är tveksam till receptet. Om det vore så enkelt ändå.
Ett av skälen till det är att den offentliga sektorn sällan eller aldrig har lyckats styra sina investeringar till lågkonjunktur. Man har som alla andra brassat på i högkonjunturen så att resultatet blivit höga priser, höga löner och brist på arbetskraft.
OM man verkligen lyckas bygga vägar, sjukhus, skolor, äldreboende etc. under lågkonjunktur så är det självklart att föredra.
Men det är långt mer strukturerat och planlagt än de ospecificerade pengapåsar som socialdemokraterna av hävd och ohejdad vana brukat skicka till kommuner och landsting; här har ni, gör vad ni vill! Tyvärr blir det många gånger pengar för att ha kvar improduktiva byråkrater och administratörer, inte för att få satsningar i infrastruktur, bostäder, äldreboende, dagis och skolor.
Det är oerhört viktigt att Allians-regeringen öronmärker alla skattepengar som ska stimulera jobb. Precis som ROT-avdrag och RUT-avdrag. Se länken: (http://www.almega.se/web/Hemservice_4.aspx.)
Det är reformer som kan mätas och de som utför tjänsterna har riktiga jobb.
Ska en bidragspåse skickas så ska den skickas exempelvis till att bygga ett äldreboende i Vimmerby. Den skulle göra dubbel nytta! Vi har och kommer att ha stor brist på bra, anpassat, centralt äldreboende i kommunen och vi behöver byggjobb och allt det för med sig för underleverantörer.
Ospecificerade pengapåsar till aningslösa landsting och kommuner följer 80/20-regeln: 80 procent till byråkraterna, 20 procent till reel, operativ nytta.
Ett av skälen till det är att den offentliga sektorn sällan eller aldrig har lyckats styra sina investeringar till lågkonjunktur. Man har som alla andra brassat på i högkonjunturen så att resultatet blivit höga priser, höga löner och brist på arbetskraft.
OM man verkligen lyckas bygga vägar, sjukhus, skolor, äldreboende etc. under lågkonjunktur så är det självklart att föredra.
Men det är långt mer strukturerat och planlagt än de ospecificerade pengapåsar som socialdemokraterna av hävd och ohejdad vana brukat skicka till kommuner och landsting; här har ni, gör vad ni vill! Tyvärr blir det många gånger pengar för att ha kvar improduktiva byråkrater och administratörer, inte för att få satsningar i infrastruktur, bostäder, äldreboende, dagis och skolor.
Det är oerhört viktigt att Allians-regeringen öronmärker alla skattepengar som ska stimulera jobb. Precis som ROT-avdrag och RUT-avdrag. Se länken: (http://www.almega.se/web/Hemservice_4.aspx.)
Det är reformer som kan mätas och de som utför tjänsterna har riktiga jobb.
Ska en bidragspåse skickas så ska den skickas exempelvis till att bygga ett äldreboende i Vimmerby. Den skulle göra dubbel nytta! Vi har och kommer att ha stor brist på bra, anpassat, centralt äldreboende i kommunen och vi behöver byggjobb och allt det för med sig för underleverantörer.
Ospecificerade pengapåsar till aningslösa landsting och kommuner följer 80/20-regeln: 80 procent till byråkraterna, 20 procent till reel, operativ nytta.
onsdag 24 februari 2010
Administration vs operativt
En fråga som bekymrar mig är den minskande kommunala servicen, samtidigt som kommunen vill ha mer pengar.
Alla betalar vi stora pengar i kommunalskatt (plus landstingsskatt för sjukvården) och det är viktigt att vi får prisvärd service för pengarna.
Servicen till företagen i Vimmerby är näst intill obefintlig. Detta trots att man, förutom skatt, också betalar stora avgifter. För ett tillbygge av ett förråd, oisolerat, plåttak, en yttervägg, boddörr och betongplatta vill kommunen ha 13 000 kronor drygt i avgift. (Tror nästan materialet blivit billigare…).
Till vad går dessa pengar? Jo, en ska sätta ut byggnaden, en ska titta på kartan, en ska vara stadsarkitekt, en ska göra ditten och en ska göra datten och eftersom ingen kan göra något utan att starttiden är en halvtimme så blir slutsumman en hel del.
Vad får man för 13 000…? Ja, i dessa tider när man pratar om portionsvägd mat till dagisbarn får man en hel del lunchkorv till dagis bland annat.
Jag tycker det är en viktig princip; samhället kan inte hitta på så mycket bestämmelser att vi behöver en byråkratarmé av de mått vi har idag, som ska födas med skattepengar.
Vi har en bestämd påse pengar. Enligt min åsikt ska den operativa verksamheten (vård, skola, omsorg, dagis) ha pengar allra först. Administrationen sist.
I grunden måste Alliansen på riksnivå fortsätta bekämpa nya direktiv och bestämmelser som ökar byråkratin, och verkligen fundera över relevansen. Ibland får man uppfattningen att EU går åt andra hållet och det är inte bra. Improduktiva pengar ger ingen tillväxt, bara frustration.
Ett exempel på det är när pensionärerna inte får koka sitt eget kaffe i församlingshemmet i Vimmerby eller att man inte får baka sina egna bullar i helt nya föreningskök. Någonstans måste vi sätta ned foten och återfå perspektivet på vad som är viktigt och oviktigt. Bara en sådan bestämmelse, att inte föreningskök får användas för tillagning, skapar en kontrollkostnad hos en tjänsteman och en frustration hos föreningsmedlemmen.
På lokal nivå, i Vimmerby kommun, måste vi också ifrågasätta vår stora administration. Tre kanslichefer är givetvis orimligt, och det åtgärdas ju nu.
Men stadshuset skulle må bra av att börja om på vitt papper; fundera vilka tjänster/uppgifter som är vitala och vilka som bar ”hänger kvar” eller ”bara finns där”.
När vi gör dessa revisioner i näringslivet, för även där frodas byråkrati och långbänkar, så leder det alltid till en förändring, minskad personal, effektivare arbetssätt och minskade kostnader. På de allra flesta håll är detta en konstant process, hela tiden verksam.
Jag vill inte ha in en konsult i första läget, men jag vill ha in politiker som vågar ta i frågan, som vågar driva frågan och som är resultatorienterade. Målet för kommunpolitiker måste vara att driva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt och få ut mesta möjliga service för pengarna. Det innebär i regel lite administration och mycket operativt, en satsning på frontpersonal.
Min åsikt: Minska antalet administrativa arbetsuppgifter, samarbeta och dela administrativa kostnader med Västervik, Kinda, Hultsfred, skapa en konkurrenskraftig offentlig service till medborgarna genom flera olika val. Resurser ska i första hand gå till dagis, skola, äldreomsorg och vård. I andra hand till kontrollanter.
Alla betalar vi stora pengar i kommunalskatt (plus landstingsskatt för sjukvården) och det är viktigt att vi får prisvärd service för pengarna.
Servicen till företagen i Vimmerby är näst intill obefintlig. Detta trots att man, förutom skatt, också betalar stora avgifter. För ett tillbygge av ett förråd, oisolerat, plåttak, en yttervägg, boddörr och betongplatta vill kommunen ha 13 000 kronor drygt i avgift. (Tror nästan materialet blivit billigare…).
Till vad går dessa pengar? Jo, en ska sätta ut byggnaden, en ska titta på kartan, en ska vara stadsarkitekt, en ska göra ditten och en ska göra datten och eftersom ingen kan göra något utan att starttiden är en halvtimme så blir slutsumman en hel del.
Vad får man för 13 000…? Ja, i dessa tider när man pratar om portionsvägd mat till dagisbarn får man en hel del lunchkorv till dagis bland annat.
Jag tycker det är en viktig princip; samhället kan inte hitta på så mycket bestämmelser att vi behöver en byråkratarmé av de mått vi har idag, som ska födas med skattepengar.
Vi har en bestämd påse pengar. Enligt min åsikt ska den operativa verksamheten (vård, skola, omsorg, dagis) ha pengar allra först. Administrationen sist.
I grunden måste Alliansen på riksnivå fortsätta bekämpa nya direktiv och bestämmelser som ökar byråkratin, och verkligen fundera över relevansen. Ibland får man uppfattningen att EU går åt andra hållet och det är inte bra. Improduktiva pengar ger ingen tillväxt, bara frustration.
Ett exempel på det är när pensionärerna inte får koka sitt eget kaffe i församlingshemmet i Vimmerby eller att man inte får baka sina egna bullar i helt nya föreningskök. Någonstans måste vi sätta ned foten och återfå perspektivet på vad som är viktigt och oviktigt. Bara en sådan bestämmelse, att inte föreningskök får användas för tillagning, skapar en kontrollkostnad hos en tjänsteman och en frustration hos föreningsmedlemmen.
På lokal nivå, i Vimmerby kommun, måste vi också ifrågasätta vår stora administration. Tre kanslichefer är givetvis orimligt, och det åtgärdas ju nu.
Men stadshuset skulle må bra av att börja om på vitt papper; fundera vilka tjänster/uppgifter som är vitala och vilka som bar ”hänger kvar” eller ”bara finns där”.
När vi gör dessa revisioner i näringslivet, för även där frodas byråkrati och långbänkar, så leder det alltid till en förändring, minskad personal, effektivare arbetssätt och minskade kostnader. På de allra flesta håll är detta en konstant process, hela tiden verksam.
Jag vill inte ha in en konsult i första läget, men jag vill ha in politiker som vågar ta i frågan, som vågar driva frågan och som är resultatorienterade. Målet för kommunpolitiker måste vara att driva verksamheten så kostnadseffektivt som möjligt och få ut mesta möjliga service för pengarna. Det innebär i regel lite administration och mycket operativt, en satsning på frontpersonal.
Min åsikt: Minska antalet administrativa arbetsuppgifter, samarbeta och dela administrativa kostnader med Västervik, Kinda, Hultsfred, skapa en konkurrenskraftig offentlig service till medborgarna genom flera olika val. Resurser ska i första hand gå till dagis, skola, äldreomsorg och vård. I andra hand till kontrollanter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)