Varför kommer inte vårdföretagen till Vimmerby?

Vimmerby har högst personaltäthet i äldreomsorgen av alla sina grannkommuner och ligger även på topp i Sverige.
Ändå klarar man sig inte upp på rikssnittet när det gäller kvalitén.
Det är dags att utmana kommunens äldreomsorg och när man nu ska bygga nya äldreboende är det av yttersta vikt att man låter marknaden komma in och både bygga och driva omsorgen.

Detta skriver jag i en debattartikel i Vimmerby Tidning idag, och fortsätter:

Det är socialstyrelsens jämförande "Äldreguiden" som placerar Vimmerby under rikssnittet sammanlagt i sin poängbedömning som avser Tillgänglighet, Delaktighet, Personaltäthet, Ko0mpetens, Kontinuitet, Självständighet, Mat, Närståendestöd, Läkarmedverkan, Uppföljning och Information. Totalt elva kriterier.
På punkt efter punkt hamnar Vimmerby under Sverigesnittet och också under de poäng som grannkommunerna Västervik, Oskarshamn, Hultsfred, Eksjö, Kinda och Ydre får.
Det anmärkningsvärda i undersökningen är att kommunen ligger i topp på en punkt: bemanning. Man har en personaltäthet som man får 5 poäng för av 5 möjliga, medan snittet i landet är 3,0 och i Kalmar län 3,7. Mycket folk, alltså.

TROTS toppsiffror i personaltäthet presterar man bottensiffror på Tillgänglighet (2,7), Delaktighet (2,0), Kompetens (2,0), Mat (3,0) och Uppföljning (1,0).
När det gäller Mat är rikssnittet 3,6 och det avser de äldres möjligheter att påverka när de ska få mat och vilken mat de får.
Över eller på snittet ligger man avseende Kontinuitet (3,0), Självständighet (3,2), Närståendestöd (3,5). På Läkarmedverkan och Information har Vimmerby inte lämnat någon uppgift alls...

Det här är siffror som visar hur Vimmerby kommun fungerar som producent av äldreomsorg.
Personaltätheten visar hur mycket tid personalen har för att ge hjälp, och i Vimmerby har personalen mycket tid jämfört med Sverige i övrigt.
När det gäller Tillgänglighet mäter man "äldre personers möjlighet att få vård och omsorg" och här ligger Vimmerby under snittet.
Bottennoteringen Uppföljning (1,0) avser vilka förutsättningar enhetscheferna har och hur ofta biståndsbeslut följs upp. Här kan man kort säga: hur bra är man på att kolla upp vad man ger för pengarna och vad man får i betalt?
Betyget är 1,0 av 5 möjliga...

Vimmerby är årtioenden efter som kommun, får jag konstatera, när det gäller alternativa och privata driftsformer. Det är svårt att tro när kommunen haft en borgerlig majoritet så länge. Flera av grannkommunerna har för länge sedan infört marknadsdriven äldreomsorg som valmöjlighet till den kommunala. Detta har medfört att den kommunala omsorgen blivit bättre.
Vad är det som gjort att Vimmerby ligger så långt efter när det gäller privata drifvtsformer?
"I Östersunds kommun har vi sedan 15 år tillbaka en god erfarenhet av entreprenörer inom äldreomsorgen. Entreprenörer som jobbar på uppdrag av kommunen och följs upp av kommunen", skriver Katarina Nyberg Finn (s) och Jens Nilsson (s) i en insändare i Östersundsposten, och tillägger: "Vi är inte beredda att höja skatten för att undvika ytterligare konkurrensutsättning".
I Östersund är mer än 25% av äldreomsorgen i privat regi.
I Ledaren i Norrtelje Tidning skriver Reidar Carlsson:
"Maud Oliofsson brukar ofta säga att det behövs ett värderingsskifte i Sverige... (s) har styrt Sverige så länge att många reflexmässigt tar dessa värdeirngar för sanningar."

I Vimmerby har centern styrt tillsammans med tre andra borgerliga partier, men i det borgerliga samarbetet har de politiker som velat ha in alternativa driftsformer haft svårt. Nu senast beslöt man lägga ut städningen på entreprenad - år 2012...!
Men här ser vi alltså att socialdemokraterna svänger i kommun efter kommun.
I borgerligt styrda Vimmerby har (c) och (s) inte varit initiativtagare till att låta vårdföretag gå in och producera omsorgen åt kommunen. . När debatten i KF om att nya kommunala dagis ska byggas i Vimmerby med kanske 120 platser sa centerns Krister Torenfelt att "det finns ingen kö till den privata förskolan Linnea" på grund av att de hade 40 barn inskrivna mot beviljade 65 barn. Istället var sanningen att Linnea hade många ett-tvååringar och av kvalitetsskäl inte nyttjade hela sin kvot, och följdaktligen inte skrev in fler barn...
Resonemanget visar att centern i Vimmerby står väldigt nära socialdemokraterna i Vimmerby, som i sin tur står närmare vänstern i Östersund än sina kollegor...

Det är dax att politikerna och väljarna i Vimmerby vaknar upp och ser vad det finns för alternativa möjligheter till kommunal drift, som bevisligen går med underskott år efter år.
Det finns signaler att centerpartiet är intresserade av att vårdföretag kommer in både vad avser drift som bygge av den nya äldreomsorgen. Åtminstone titta på dessa alternativ. Det är i så fall mycket glädjande och ett avgörande steg mot bättre kommunal ekonomi och en starkare allians.
Jag hoppas att det också kan omfatta planeringen av dagisverksamheten framöver.

Om bemanningen på förskolorna

I Vimmerby Tidning skrev Annelie Schultz, lärarförbundets lokalavdelning att hon ville läsa vad de lokala politikerna i Vimmerby ansåg om bemanningen på dagis.
Jag svarade henne i tidningen idag enligt följande:

Du skriver att du vill ge förskollärarna större inflytande över barngruppernas storlek och sammansättning och efterlyser lokalpolitikernas åsikter i frågan.
Här är min: Alla verksamheter drivs bättre med ökat inflytande från medarbetarna. Min tes har alltid varit att de som är nära "kunden" oftast vet bäst vad kunden vill ha. Men lika sant är att de som är nära helhetssynen/helhetsbilden oftast vet bäst vilket ekonomiskt utrymme det finns till de olika verksamheterna.
Det handlar om att vara kreativ, positiv och skapa möjligheter och verksamhet utifrån de resurser man har. Oftast handlar det om att välja, att våga prioritera, mellan och inom verksamheterna.
Jag tvivlar inte en sekund på att ni förskollärare dagligen prioriterar i er verksamhet. Men när de ytterst ansvariga politikerna ska prioritera våra pengar så värjer man sig för begrepp som varsel, indragning av tjänster, omstruktureringar, utlägg på privata utförare, alternativa driftsformer etc. - allt skulle skapa mer pengar till det operativa (dagis) och mindre pengar till det administrativa. Enklaste vägen har varit att säga upp personal ute i verksamheterna, det vill jag som politiker ändra på.
Jag har ännu inte nått insikt om vad det är i kommunen som gör att man inte kan driva kommunal verksamhet såsom verksamheter bedrivs i näringslivet.
Betr. barngruppers storlek tror jag på det du säger; på förskolor är det viktigt att det inte är för många barn per förskollärare. Det är en kvalitetsfråga.
Men i skolan finns det andra aspekter. Där kan en klass med 30 elever, där alla jobbar seriöst, vara en lugn och trygg klass med bara en lärare som stortrivs med sitt jobb. Å andra sidan kan en klass med 15 elever och 4-5 stökiga kräva två lärare (som vantrivs) för att hålla klassen något sånär i ordning. I skolan måste det ske flera grepp än att bara öka antalet tjänster, för att klara kvalitén.