Känner du någon Vimmerby-politiker vars parti har bra idéer om sjukvården?
I så fall tillhör du de nära femtio procent av svenskarna som kan ange ett parti som har just bra idéer om sjukvården - andra hälften känner inte till något sådant parti...
Ungefär samma fördelning är det när svenskarna ska peka ut politiska partier som har bra idéer om friskvård...
(Källa: Kairos Futures långtidsstudie "Opinion Hälsa" som publiceras i april och som man släppt några lösryckta rader ur i ett nyhetsbrev.)
Att landstinget genom åren, ur ett Vimmerby-perspektiv, misslyckats med vårdutbudet är ställt utom all tvivel. Vi har gått ifrån att ha ett eget sjukhus till att ha en vårdcentral.
Vårdutbudet har fokuserats till Västervik och Kalmar och om nästa steg är att fokusera den till Linköping lär väl både Västervik och Kalmar få större insikt i hur vi har det som ligger lite bredvid.
Det är diskussion på nivån om vi ska åka själva eller få ambulans, hur många ambulanser det behövs etc.
Egentligen handlar det om vad vi får för vårdkvalité, hur snabbt och hur rätt den kommer till oss, och hur effektiv den är.
I min värld skulle jag vilja se större vårdcentraler i alla kommuners centralorter, som skulle klara 90 procent av alla de hälsoproblem som kan uppstå. Dessa vårdcentraler ska skötas av kommunerna så stora samordningsvinster kan göras med barn- och äldreomsorg samt skola.
Sedan skulle dessa kompletteras med stora regionala, statligt drivna sjukhus där alla experter fanns. För om jag blev allvarligt sjuk är det meningslöst att ta resan till vårdcentralen i Vimmerby, via Västervik, Linköping och därefter Karolinska.
Det räcker med Vimmerby och därefter Linköping.
Att ha en extra politikernivå i form av landsting tycker jag är slöseri.
Sjukvården tror jag, och det bekräftas också av undersökningar, är en mycket viktig fråga för svenskarna. I Vimmerby drevs sjukvårdsfrågorna hårt av forne chefredaktören och centerpolitikern Ingmar Karlsson, som slogs med namninsamlingar och spränglistor för Vimmerby Sjukhus.
I backspegeln får man ge Karlsson rätt i hans farhågor; Vimmerbys sjukvård har inte mått bra sedan neddragningarna började.
Om vi går så långt tillbaka i tiden som vid landstingssammanslagningarna; när norra och södra länet skulle slås ihop så sa min framlidne far när vi diskuterade politik hemma, att södra landstinget lovade att norra landstinget skulle vara helt orört och få samma prioritet som södra länet, trots att sätet var Kalmar.
Vi kan också se där att det inte blev så.
Säkert kan de mindre tätorterna säga samma sak när Vimmerby blev storkommun; löften som senare sveks.
Man måste förstå sammanhangen med offentlig- och privat service. Neddragningar leder till andra neddragningar och satsningar leder till nya satsningar. Börjar man montera ned så är det enkelt att montera ned ytterligare ett steg och ännu ett steg.
Ibland måste man montera ned, men viktigt är att man då samtidigt monterar upp. Att både bromsa och gasa. Det kallar jag att vara flexibel, förändringsbenägen och följsam mot omvärlden.
För att ett företag ska etablera sig i en ort måste man ha en service och andra etableringar en bit över toleransgränsen. Och den gränsen är ganska hög för ett företag, men låg för en politiker.
Jag tror att den långsamma avvecklingen av sjukvården i Vimmerby har lett till att den finns med i bedömningen av etableringar, som ett minustecken, precis som en skola i Djursdala finns med som ett plustecken när folk ska fundera på om man ska flytta dit.
Som blivande kommunpolitiker i Vimmerby vill jag se helheten, engagera mig i de viktiga strukturfrågorna oavsett om det gäller polis och sjukvård, som styrs från Kalmar, eller om det gäller bygdeskolor som styrs från stadshuset.
Jag vill ställa om, både gasa och bromsa, och anpassa, förändra och förnya.
Det finns andra sätt att tänka än de som nu praktiserats.
Vi måste få ett helhetsgrepp över Vimmerby kommun - "bypolitik" är inte enbart att slåss för sin egen by, det är att slåss också för sina närmaste grannar. Vad kan vi göra tillsammans? Kan vi dela kostnader, utbud, administration
Vi måste tänka nytt!
Visar inlägg med etikett Sjukvården. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sjukvården. Visa alla inlägg
måndag 29 mars 2010
torsdag 18 mars 2010
Utförsäkringarna: Dax att pendeln slår tillbaka
Peter Högberg (s) Vimmerby frågar om jag stöder socialförsäkringsminister Christina Husmark-Pehrson (m) i hennes uttalanden på ekot, att utförsäkrade arbetssökande som inte klarar sin försörjning ska gå till socialen.
Ni kan lyssna på inslaget på Ekot här.
Utan att förstå exakt vad socialministern avser i varje enskilt fall, så kan jag inte acceptera att folk som bevisligen är sjuka, där läkare så bedömt, inte får utlösa sin försäkring de betalat till, sjukförsäkringen.
Nej Peter, jag stöder inte detta. Jag reagerar mot detta. Man kan inte slussa folk fram och tillbaka medan man sätter ett system i bruk. Det är fel. Systemet ska vara i bruk. Jag känner människor som absolut inte är arbetsföra utan fårse fram emot sjukpension, som ändå tvingas till arbetsförmedlingen där de inte kan konkurrera om några jobb.
Alliansen har absolut rätt ambition att få ned sjukskrivningstalen, men pendeln riskerar att slå för långt. Den måste tillbaka nu, försäkringskassans tjänstemän måste få en annan instruktion, vi måste lita på läkarna.
Tyvärr är det en slapphet som varat under tidigare mandatperioder som stegrat sjukskrivningstalen till orimlig nivå. Det var bra att Alliansen vågade ta tag i frågan. Kostnaderna var orimliga.
Men nu är det dags att dra i bromsen; sjuka människor blir inte friskare av vare sig arbetsförmedling eller socialbidrag. De bör ha vård och inkomst från sin försäkring. En ny instruktion måste fram.
Ni kan lyssna på inslaget på Ekot här.
Utan att förstå exakt vad socialministern avser i varje enskilt fall, så kan jag inte acceptera att folk som bevisligen är sjuka, där läkare så bedömt, inte får utlösa sin försäkring de betalat till, sjukförsäkringen.
Nej Peter, jag stöder inte detta. Jag reagerar mot detta. Man kan inte slussa folk fram och tillbaka medan man sätter ett system i bruk. Det är fel. Systemet ska vara i bruk. Jag känner människor som absolut inte är arbetsföra utan fårse fram emot sjukpension, som ändå tvingas till arbetsförmedlingen där de inte kan konkurrera om några jobb.
Alliansen har absolut rätt ambition att få ned sjukskrivningstalen, men pendeln riskerar att slå för långt. Den måste tillbaka nu, försäkringskassans tjänstemän måste få en annan instruktion, vi måste lita på läkarna.
Tyvärr är det en slapphet som varat under tidigare mandatperioder som stegrat sjukskrivningstalen till orimlig nivå. Det var bra att Alliansen vågade ta tag i frågan. Kostnaderna var orimliga.
Men nu är det dags att dra i bromsen; sjuka människor blir inte friskare av vare sig arbetsförmedling eller socialbidrag. De bör ha vård och inkomst från sin försäkring. En ny instruktion måste fram.
måndag 15 mars 2010
Så vill jag utveckla Vimmerby
Med anledning av att jag nu tar klivet in på moderaternas lista i Vimmerby har jag sammanfattat ett antal ställningstatande.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
Omsorg , inlevelse och tydlighet blir mina ledord i den lokala valrörelsen i Vimmerby.
Politikerna måste bry sig mer, ha mer inlevelse och kommunicera bättre . Jag vill stå för en förändring till det bättre i Vimmerbys lokala poltik, och ha öronen riktade mot folkviljan. Omsorg och prioritering av de kommunala skattepengarna är för mig centralt.
Här är några viktiga frågor jag vill ta med mig in i valrörelsen:
Näringslivsklimatet, arbetstillfällen – vi måste ha ett kommunalråd som aktivt jobbar ute bland människorna och företagen. Företag och organisationer är värda ett kommunalråd som kommunicerar med dem och gör det dagligen. Ett kommunalråd som kan representera, har erfarenhet av näringslivet och som kan jobba för kommunen på många olika plan, i olika nätverk både nationellt och lokalt, som återkopplar till näringsliv, organisations- och föreningsliv och inte minst media, så väljarna vet vad som händer. Ett kommunalråds engagemang skapar nya jobb! Nu behövs nya industriområden och också nya industrilokaler/industrihotell för uthyrning. Utan lokal kan ingen nystart ske. Vimmerby har större chans att få fler jobb med flera nya småföretag än ett större. De befintliga företagen måste känna sig uppskattade. Jag vill skapa Sveriges bästa kommun att driva företag i – nummer ett på näringslivsrankingen i landet är det långsiktiga målet!
Skapa en lokal 10-årsplan för tillväxt och välfärd – Vimmerby står utan långsiktiga mål och visioner. Jag vill att moderaterna och Alliansen tar initiativ till ett antal idémöten, tvärpolitiskt och brett i samhället för att sedan koka ned till ett visionärt mål vi kan sträva mot. Det ska innehålla stadsplanering, glesbygdsplanering, barnomsorg, skolor och äldreomsorg, rättssäkerhet, turism, föreningsliv och näringslivsutveckling, bostadsbyggnation bland annat. Alla frågor ska ventileras och slutsatser ska tecknas ned och omvandlas till ett långsiktigt handlingsprogram. Kraft att verkställa är mycket, mycket viktigt. Idag drivs frågorna snabbt fram av tjänstemännen, de hinner knappt förankras i samhället, än mindre hos politikerna, förrän de ska beslutas.
Landsbygdens och småorternas utveckling – de små orterna är en del av kommunens identitet, precis som Vimmerby är en del av Sveriges identitet. Vi kan inte slåss för Vimmerbys plats i Sverige utan att samtidigt slåss för våra småorters plats i Vimmerby kommun. Min ambition är att arbeta fram ett dokument där vi anger en lägsta nivå för en allmän service på de små orterna. Hur ska vi lösa barnomsorg, skolor, försörjning med handel, bensinmackar etc.? För egen del tycker jag kommunen ekonomiskt ska stödja en viss nivå i ett samhälle, under förutsättning att man kan skapa en samhällsförening som kan vara remiss – och förslagsinstans gentemot kommunen. Det sistnämnda är sannolikt inget problem. Människorna i de små orterna har ett stort engagemang som måste tas tillvara som en positiv kraft. Vimmerby är inte bättre än sin svagaste länk, vi måste bygga underifrån och brett.
Barnomsorgen – det måste finnas alternativa driftsformer av barnomsorgen i kommunen, kommunal, privat, kollektiv, föreningsdriven. Det skapar valmöjlighet för föräldrar och utvecklar alla barnomsorgsverksamhet i kommunen. Föräldravalet måste vara avgörande. Vi måste slå vakt om våra barnfamiljer, de måste få politikernas öra.
Äldreomsorgen – våra pensionärer måste erbjudas alternativa boendeformer. Vi måste ha äldreboende med olika slag av service; i hemmen (villor och lägenheter) , i äldreanpassade hyresrätter, i kommunala äldreboende med vård och omsorg integrerat. Jag tror många äldre vill bo centralt men ändå grönt. Äldreboende med service i centrala Vimmerby, gärna inhägnade lägen med mycket grönt och många soffor i utemiljön. Gärna också med gemensamhetshus i området, med mindre lägenheter, för att hysa in hemkommande barn och barnbarn. Här måste kommunikationen med pensionärsorganisationerna intensifieras och bli bättre. Förslag ska diskuteras med dom. De vet själva bäst hur de vill ha sitt boende och sin service. Kylmatssystemet måste omprövas – att få tilldelad uppvärmd mat sina sista år i livet (eller sina första) är inte välfärd. Det är misslyckande.
Skolan – vi måste uppmuntra alternativa driftsformer även här, men också se till att den kommunalt drivna skolan håller hög klass. Skolans medarbetare ska inte behöva engagera sig år ut och år in i lokalfrågor utan ska fokusera på bra studieresultat för eleverna. Skolan måste utvecklas. Initiativrika och brinnande vuxna i skolan, var de än har för yrkesroll, måste uppmuntras och släppas fram. Skolan måste också möta världen utanför, integreringen måste vara djupare. Jag vill se ett ökat inslag av självförtroendeträning, presentationsteknik och företagande i skolans värld, inte alls kanske som obligatoriska ämnen men väl som tillvalsämnen/kurser som eleverna uppmuntras att ta del av. Jag vill se ett omvänt lärlingssystem; praktiskt motiverade elever ska kunna göra sin skola i ett företag, och gill skolan enbart för att få kärnämnena. Vimmerby gymnasium måste slå vakt om sina unika utbildningar, såsom båtbyggarskolan, och skaffa sig konkurrenskraft. Bristen på kompetens i marknadsföring ska inte avgöra ett gymnasieprograms framtid.
Återupprätta bypolitiken – under många år har bypolitik varit något fult. Många politiker vill bli landstings- och riksdagspolitiker. Att slå vakt om den egna bygden är ett för djärvt tänkande för somliga. För mig är det tvärtom: bypolitik är något alldeles nödvändigt för Vimmerbys del. Vi måste föra en bypolitik som visar att vi vill, att vi kan och att vi vill bli hörda. Frågar man inget får man inget veta. Är det så illa att vi måste be på våra bara knän i Stockholm, så låt oss göra det. Jag har ingen prestige och är inte för fin för att be, vi får gilla läget och skaffa oss de argument som innebär att vi får resultat. På tid och längd är det ingen som minns hur och på vad sätt tillväxt kom till, man minns bara att det skedde. Därför är det viktigt att vi för en politik i Vimmerby som gynnar Vimmerby och tillväxten här. Jag är övertygad om att mina väljare vill det.
Bostadsbyggandet – en av attraktionskrafterna i Vimmerby är vår närhet till vatten och vattendrag. Det är viktigt att vi använder vår attraktionskraft. Bostadsområden måste planeras utifrån en stor grad av attraktion; är området vacker, ligger det bra, finns det fördelar estetiskt? Inte bara om marken är lätt att planera… Vi har marker vid Stångån, vid sjöar och vattendrag som kunde bli nya bostadsområden i Vimmerby och även småorterna. Med bibehållen stark tillgänglighet för allmänhet. Vi måste också erbjuda olika former av boende; hur löser vi behovet av ungdomarnas allra första lägenhet till en rimlig hyra? Just i bostadsbyggandet krävs idéer, efterforskning och gehör.
Sjukvården – jag vet att sjukvården inte tillhör den kommunala sfären, utan hanteras av landstinget. Jag tycker ändå att det är en kommunal fråga. För i min värld finns inte landstingen utan kommunen hanterar närsjukvården och staten hanteras specialistsjukvården och regionsjukhusen. Överallt finns dessutom privata driftsformer som skapar den valfrihet en patient vill ha. Landstinget som driftsägare av vår sjukvård är en för dyr och byråkratisk organisation, dessa pengar kan man lägga på mer och billigare vård med kommunen som driftsägare. Då kan den också effektivt samordnas med barn- och äldreomsorgen.
Uppbrytning av den kommunala byråkratin – av alla nya pengar som kommer till kommunerna och landstingen går 70 % till administration och 30 procent till verksamheten enligt tankesmedjan Timbro, som publicerade sin rapport i DN 28 december i fjol. Helt klart måste man ta stora grepp i Vimmerby kommuns administration. Min uppfattning är att man ska spara så långt från kunden som möjligt – den har jag tagit med mig från företagsvärlden. Det betyder att man inte i första hand sparar i den operativa verksamheten utan längre bak. När vi då kommer till administrationen påpekar de att deras kontrolluppdrag är från stat och myndigheter; det må vara så. Men någonting är i grunden fel om vi ska sysselsätta sju av tio nya tjänster i administration! Mitt förslag är att vi tar ett första möte med våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Västervik, Oskarshamn, Hultsfred för att diskutera viljan till samordning. Målet ska vara att kunna dela upp av myndigheter anvisade tjänster mellan varandra, men också egna administrativa tjänster; exempelvis alkoholhandläggare, stadsarkitekt, kartritare, fastighetsingenjörer, utredare, IT-folk, etc. etc. Varje tjänst sparar kring 500.000 kronor. Tio sparade tjänster är 5 miljoner som kan sparas eller användas i den kundnära verksamheten. Vi behöver inte slå ihop våra kommuner – men vi kan dela vår administration och spara mycket pengar.
Teamarbete i kommunens största företag – jag tror sammanhållningen i kommunens största företag med över tusen anställda (läs Vimmerby kommun) kan göras starkare.. Jag tror inte kommunen upplevs som en visionär, entusiastisk arbetsgivare av alla medarbetare. Ett kommunalråd är också en stark, visionär ledare internt bland kommunens medarbetare. Kommunens medarbetare måste omfattas av en driven, entusiastisk och engagerad kultur. Det kan man få med en stark parrelation kommunralråd-kommunchef. Kan man nå en gemensam plattform, gemensam värdegrund och förstå vad jobbet går ut på och vilka det är som ska både köpa och bedöma jobbet, blir det lättare. Detta är näringslivet utsatt för dagligen av marknadskrafterna. Jag har arbetat under sådana förhållande i över 35 år. Jag vill föra in företagsamheten i kommunen; uppmuntra och belöna eldsjälar, folk som brinner och folk som engagerar sig och skapa motivation för de medarbetare som vill nå dit. Det finns mängder av verktyg för detta. En blivande kanslichef måste också vara duktig på sådant, bland annat, och bör ha en stor erfarenhet från ledande poster i näringslivet. Kanslichefen bör få tillsättas med deltagande av det kommunalråd som tillträder 2011 – de ska ju arbeta nära tillsammans.
Här några kortfattade ställningstaganden
Skatten har nått sin maxgräns i Vimmerby. Vi kan omöjligt höja mer och om andra kommuner inte kommer ifatt oss, måste vi på sikt sänka. Vi måste ha lägre eller samma nivå som våra grannkommuner. Det betyder effektivisering av den kommunala driften; inte operativt, utan administrativt.
Jag vill ompröva nej-beslutet till kameraövervakning av bråkiga platser I Vimmerby centrum, och säga ja istället. En kameraövervakning skapar mer trygghet och kan hejda buset och våldet.
Jag vill sätta ned foten i torgfrågan och se till att skapa ett torg som är en attraktion med flera serveringar med alkoholtillstånd.
Jag tycker kommunen kan sälja den fasta egendom som inte har strategisk betydelse, kommunen behöver inte äga fastigheter eller annan mark än nödvändigt för sin expansion.
Vidare: om man räknar så fel i investeringen typ Allaktivitetshuset, mer än 100 procent fel, då borde man lägga några kronor och anlita expertis utanför stadshuset. Det är väl värda pengar.
Kultur och turism – vi måste så vakt om både kulturen och turismen. Just i Vimmerby går de hand i hand och är till nytta för både invånare och våra gäster. En ständig utveckling på dessa områden är viktig för tillväxten i Vimmerby.
torsdag 11 mars 2010
Så ska vi spara i Vimmerby kommun
Byråkrati och adminstration måste minska.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
Det är där jag vill att Vimmerby kommun ska göra besparingar - inte i vård, skola och omsorg.
På den här bloggen har det ifrågasatts om vi verkligen har för många administratörer i Vimmerby.
Svaret är otvivelaktigt ja.
Man säger då att flera har myndighetsuppdrag. Jag svarar: skär ned på dessa då. Att ha kontrollanter som kollar kontrollanter (miljö- och hälsa exempelvis) är huvudlöst.
Att ha flera lager av politiska organisationer (kommuner, landsting, regionförbund) är lika huvudlöst.
Att ha flera uppsättningar byråkrater, som gör samma sak, bara några mil ifrån varandra, som i Vimmerby, Hutlsfred, Västervik, Kinda, Eksjö är slöseri.
Nya miljarder från Alliansen
Alliansen ger kommuner och landsting 17 miljarder kronor extra i år, 2010.
Det är pengar som syftar till att värna "välfärdens kärna; vård, skola och omsorg" och det är ju vällovligt.
Men det finns ett problem.
Pengarna syns inte vara öronmärkta för operativ personal, och det är byråkraterna som först får dem att fördela. Tror någon att man inte först ser till sitt eget skrå...?
Risken är väldigt stor att pengarna fördelas till 70% byråkrater och administratörer och 30% operativa dagisfröknar, lärare och omsorgspersonal.
I en forskarrapport från Tankesmedjan Timbro i december i fjol - (läs den här.) - visar man hur kommuner och landstings minskande behov av lärare och vårdpersonal kompenserats genom att fler administratörer anställts.
På så sätt har man lyckats behålla samma sysslesättningsnivå.
Trots att skatteintäkterna i löpande priser växte med 30 procent växte yrkesgrupperna inom vård, skola och omsorg med bara 9 procent, enligt Timbro-rapporten.
Vem tog dom andra pengarna...?
Ja, tittar man på hur sysselsättningen växte inom kategorin "administratörer i offentlig förvaltning" så var den tre gånger så stor, totalt 29% ökning!
Vid kommunala sparbeting i Vimmerby i framtiden ska man titta efter kostnader så långt från kunden som möjligt - det är inte ute på dagis, i skolan, eller i vården. Det är inne i stadshuset.
Låt oss göra en administrativ storkommun, låt oss dela på tjänster och fundera över vad som ska göras. "Nice to do or need to do?" är en väldigt bra fråga när man funderar över vad pengar ska räcka till.
torsdag 4 mars 2010
Landstinget är till ingen nytta...
Landstinget satt på Gränsö i Västervik i veckan och diskuterade vård bland annat.Här i Vimmerby driver landstinget vår vårdcentral (sjukhus vill vi gärna säga i Vimmerby) och vår folkhögskola. Sjukhuset har man år efter år nedmonterat till en vårdcentral.
(Kuriosa: man kan följa en del landstingspolitiker på webben där de sitter och twittrar eller bloggar, undrar om de vet att folk verkligen läser det de skriver... Googla gärna dina landstingspolitiker och koppla upp dig till deras blog eller twitter, det ger en bra bild av hur fokuserade de är och hur de tänker.)
Jag har precis fått en tidning i handen som Roxx gjort åt ett privat vårdföretag/koncern i Sverige.
Detta lovar detta privata företag som driver vård- och hälsovårdscentraler, mödravårdscentraler. barnavårdscentraler och specialistmottagningar:
- Du får tillgång till bra och öppen vård, på de tider som passar dig bäst.
- Du får kunnig och serviceinriktad personal som sätter patienten i focus.
- Det är enkelt att komma i kontakt med oss, våra mottagningar har generösa öppettider.
- Det är lätt att komma fram till oss på telefon.
- Det finns bokningsbara akuttider redan samma dag.
- Det finns drop-in-mottagning samma dag.
- Du har möjlighet att boka tid via internet på många av våra enheter.
Låter det inte jättebra?
Genom Vårdvalet har vi idag möjlighet att välja vård och vårdgivare.
Så här skriver man i tidningen:
"Primärvården är den nära och vardagliga sjukvården på vård- och hälsocentraler. Den tillgodoser de flestas behov av vård och omsorg. Målet med vårdvalssystem är att ge patienterna större inflytande, genom att fritt kunna välja mellan alla av landstingets godkända vårdleverantörer. Patienten väljer sin vård- och hälsocentral genom aktiv listning."
Detta har öppnat för privata vårdgivare och kanske vi är på väg till ett samhälle där patienten är den som gör valet av vårdgivare, och inte en politisk majoritet.
Jag hoppas det.
Tyvärr finns inte privata vårdgivare överallt, bara där det finns väldigt många människor. Ibland känner man att det skulle finnas alternativ, valmöjligheter.
Med åldrande föräldrar och svärföräldrar har jag de senaste 10-15 åren kommit i kontakt med den svenska vården ofta. Ett antal egna njurstensanfall har också lagts till erfarenhetsbanken.
Själv har jag en generellt positiv erfarenhet av närsjukvården i Vimmerby-Västervik och också Stockholm även om jag fick ligga i korridor och inte i sal, men med "de gamla" har det blivit en del dåliga erfarenheter av vården.
Eller vad sägs om att patienten väcks ur sin narkos på operationsbordet för att ett öga inte reagerade utan stod still. Fick huvudet röntgat, efter fyra timmar upptäckte läkaren att patienten hade ett emaljöga.
Stod det inte i journalen då?
Jodå.
Hade han inte läst den då?
Nej, men läkaren han bytte pass med precis innan operationen hade gjort det... men, som sagt, han hade ju bytt pass och räknade väl med att den tjänstgörande läkaren också skulle läsa journalen...Båda uppgav kategoriskt att de skulle göra en Lex-Maria-anmälan. Fortfarande två år senare var det inte gjort.
Denna händelse var början till en sjukdom hos denne åldrige man som sjukvården själva orsakade.
Eller vad sägs om patienten som klagade över smärta och fick morfin - tills de anhöriga förklarade att hans smärta kom från liggsår från galonmadrassen han låg på. Hmm... mänskliga faltorn.
Eller när min far låg sjuk, sjukvårdarna klagade på att han inte inte åt någon mat. När vi besökte honom upptäckte vi att medicinen fastnat som en seg massa i hans gom så han inte kunde svälja.
När jag fick bort den, och delade de hela inlagda päron de serverat honom (han som inga tänder hade...) så vräkte han i sig mat. Jojo, mänskliga faktorn i monopolvården.
Politikerna ska vara medvetna om att vården ut till patienterna inte alltid är den man skriver om i protokollen. Och att det kan gå snett när en mänsklig faktor är inblandad vet vi alla. Men ibland går det snett alldeles för många gånger för en och samma patient... Vad hjälper det att klaga, det finns ju ingen annan att vända sig till.
Det är monopolets ovillkorligha skoningslöshet mot kunden, brukaren.
Vi har nog kommit till vägs ände nu, tror jag... Det är dags att skrota landstingen, överföra närvården på kommunerna och privata vårdgivare och specialistvården dels på staten, dels på privata vårdgivare.
Monopolet måste brytas för patienternas skull, vi måste få välja bort dålig vård vare sig den är offentlig eller privat.
Landstingen är en kostsam, byråkratisk och politisk apparat som kostar alldeles för mycket och skapar alldeles för ojämlika villkor över landet.
Sjukvården borde utvecklas när det gäller bemötande, kundkänsla, specialistvård och närvård.Med offentlig och privat vård, finansierad med försäkringar och också viss del över skattsedeln , så tror jag att patienterna sätts i första rummet och vården generellt blir både bättre och billigare.
(Kuriosa: man kan följa en del landstingspolitiker på webben där de sitter och twittrar eller bloggar, undrar om de vet att folk verkligen läser det de skriver... Googla gärna dina landstingspolitiker och koppla upp dig till deras blog eller twitter, det ger en bra bild av hur fokuserade de är och hur de tänker.)
Jag har precis fått en tidning i handen som Roxx gjort åt ett privat vårdföretag/koncern i Sverige.
Detta lovar detta privata företag som driver vård- och hälsovårdscentraler, mödravårdscentraler. barnavårdscentraler och specialistmottagningar:
- Du får tillgång till bra och öppen vård, på de tider som passar dig bäst.
- Du får kunnig och serviceinriktad personal som sätter patienten i focus.
- Det är enkelt att komma i kontakt med oss, våra mottagningar har generösa öppettider.
- Det är lätt att komma fram till oss på telefon.
- Det finns bokningsbara akuttider redan samma dag.
- Det finns drop-in-mottagning samma dag.
- Du har möjlighet att boka tid via internet på många av våra enheter.
Låter det inte jättebra?
Genom Vårdvalet har vi idag möjlighet att välja vård och vårdgivare.
Så här skriver man i tidningen:
"Primärvården är den nära och vardagliga sjukvården på vård- och hälsocentraler. Den tillgodoser de flestas behov av vård och omsorg. Målet med vårdvalssystem är att ge patienterna större inflytande, genom att fritt kunna välja mellan alla av landstingets godkända vårdleverantörer. Patienten väljer sin vård- och hälsocentral genom aktiv listning."
Detta har öppnat för privata vårdgivare och kanske vi är på väg till ett samhälle där patienten är den som gör valet av vårdgivare, och inte en politisk majoritet.
Jag hoppas det.
Tyvärr finns inte privata vårdgivare överallt, bara där det finns väldigt många människor. Ibland känner man att det skulle finnas alternativ, valmöjligheter.
Med åldrande föräldrar och svärföräldrar har jag de senaste 10-15 åren kommit i kontakt med den svenska vården ofta. Ett antal egna njurstensanfall har också lagts till erfarenhetsbanken.
Själv har jag en generellt positiv erfarenhet av närsjukvården i Vimmerby-Västervik och också Stockholm även om jag fick ligga i korridor och inte i sal, men med "de gamla" har det blivit en del dåliga erfarenheter av vården.
Eller vad sägs om att patienten väcks ur sin narkos på operationsbordet för att ett öga inte reagerade utan stod still. Fick huvudet röntgat, efter fyra timmar upptäckte läkaren att patienten hade ett emaljöga.
Stod det inte i journalen då?
Jodå.
Hade han inte läst den då?
Nej, men läkaren han bytte pass med precis innan operationen hade gjort det... men, som sagt, han hade ju bytt pass och räknade väl med att den tjänstgörande läkaren också skulle läsa journalen...Båda uppgav kategoriskt att de skulle göra en Lex-Maria-anmälan. Fortfarande två år senare var det inte gjort.
Denna händelse var början till en sjukdom hos denne åldrige man som sjukvården själva orsakade.
Eller vad sägs om patienten som klagade över smärta och fick morfin - tills de anhöriga förklarade att hans smärta kom från liggsår från galonmadrassen han låg på. Hmm... mänskliga faltorn.
Eller när min far låg sjuk, sjukvårdarna klagade på att han inte inte åt någon mat. När vi besökte honom upptäckte vi att medicinen fastnat som en seg massa i hans gom så han inte kunde svälja.
När jag fick bort den, och delade de hela inlagda päron de serverat honom (han som inga tänder hade...) så vräkte han i sig mat. Jojo, mänskliga faktorn i monopolvården.
Politikerna ska vara medvetna om att vården ut till patienterna inte alltid är den man skriver om i protokollen. Och att det kan gå snett när en mänsklig faktor är inblandad vet vi alla. Men ibland går det snett alldeles för många gånger för en och samma patient... Vad hjälper det att klaga, det finns ju ingen annan att vända sig till.
Det är monopolets ovillkorligha skoningslöshet mot kunden, brukaren.
Vi har nog kommit till vägs ände nu, tror jag... Det är dags att skrota landstingen, överföra närvården på kommunerna och privata vårdgivare och specialistvården dels på staten, dels på privata vårdgivare.
Monopolet måste brytas för patienternas skull, vi måste få välja bort dålig vård vare sig den är offentlig eller privat.
Landstingen är en kostsam, byråkratisk och politisk apparat som kostar alldeles för mycket och skapar alldeles för ojämlika villkor över landet.
Sjukvården borde utvecklas när det gäller bemötande, kundkänsla, specialistvård och närvård.Med offentlig och privat vård, finansierad med försäkringar och också viss del över skattsedeln , så tror jag att patienterna sätts i första rummet och vården generellt blir både bättre och billigare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)