Vimmerby kommun pensionerar nu 40 stycken kommunalt anställda, trots att de inte är mer än 61 år.
Alla skulle pensionerats vid årsskiftet redan, men av olika anledningar har stadshuset inte jobbat fram det hela inom tidsramen. Nu kommer snart pensioneringarna något senare, och därmed något dyrare, än beräknat.
Avtalspensionärerna kommer att få 72% av sin lön betald av Vimmerby kommuns skattemedel, fram till sin ordinarie pensionering.
Det enda kriteriet för att få sin ansökan beviljad var att tjänsten inte ska behöva återbesättas efter avtalspensionären - på så sätt tyckte sig politikerna ha sparat in 40 tjänster, eller 28% av 40 tjänster vilket är cirka 10 tjänster.
Av 1.340 stycken möjliga.
Till en kostnad av - ja, kanske det blir omkring 10 miljoner kronor per år.
Vilka som nu blir avtalspensionärer kommer väl snart på någon lista.
I vilket fall ska alla som står där ha ett jobb som inte behöver återbesättas. Det är villkoret.
I Sverige i övrigt, åtminstone vad avser näringslivet, så förhandlar man med facket om arbetsbrist, och uppsägningstiden brukar då maximalt vara 6 månader. Till en del av tiden ibland med arbetsbefrielse.
Arbetsbrist råder om arbetsgivaren inte kan hålla medarbetaren med arbete.
På Vimmerby kommun betyder arbetsbrist avtalspension.
Hur länge arbetsbristen rått för de 40 personerna är ju också diskutabelt; eftersom tjänsten inte ska återbesättas (ett viktigt villkor) så kan det betyda att en del av de 40, eller kanske alla, haft ett arbete som inte behövt utföras... för hur lång tid tillbaka?
Jag ska inte utveckla detta mer än att kommunens politiker måste förstå att detta är en helt främmande värld för de som är utanför politiken. Vi lever under samma villkor, men tolkar dem annorlunda.
Man undrar varför allka medarbetare i företag ska leva under vissa villkor, och kommunanställda under andra. På gott och ont. Och vice versa, vill jag säga, för kommunanställda verkar ibland leva under sämre villkor än medarbetare i näringslivet. Så det är fel åt många håll.
Jag har svårt att se något motiv till att världen innanför stadshuset skulle vara annorlunda än världen utanför. Kommunen bör anta samma villkor och arbetsmetodik som företagsvärlden; både vad gäller individuell lönesättning, premieringar, teambildning - som varsel, omstruktureringar, omorganiseringar på grund av ekonomiska resultat eller omvärldsfaktorer.
Det är principiellt fel att kommunalt anställda förhandlar om villkor med andra kommunalt anställda. Lojaliteten blir omtvistad. Förhandlingarna vid varsel bör skötas av en extern konsult från arbetsgivarens sida, för att få förhandlingen garanterat i samstämmighet med hur det går till i näringslivet.
För mig är det självklart att stadshuset och kommunen ska organiseras som övrig verksamhet i samhället.
Och verka under samma villkor.
Gör man sammanslagningar av verksamheter kan en övertalighet uppstå som är naturlig. Då LAS säger sist i först ut blir det unga duktiga medarbetare som får gå och äldre lite trötta som blir kvar. Därför avtalspension i dessa fall. Kommunerna har också svårigheter att hitta specialister särskilt på landsbygden, så dem vi har måste vi vara rädda om.
SvaraRaderaAllmänt har kommunalarbetare och kommunaltjänstemän dåligt betalt. Tror de ligger under lönerna i reklambranschen. En ung person får också flera tusen mer utan specialutbildning om de går till Ljunghälls direkt efter gymnasiet. Sorgligt att högre utbildning inte lönar sig i de flesta fall. Men kommunalskatten bör inte höjas för att höja lönerna utan rationaliseringar måste till, så att det låga löneläget inte blir kvar. Hur det nu ska ske? Det är en knepig uppgift för politikerna.
Usain, din teori är farlig. Om du ger avtalspension till de äldre för att de yngre ska vara kvar - har du bundit upp de yngre då för säg 5 år framåt? Nej, du riskerar att betala för något som du inte får, när de yngre slutar för att gå vidare.
SvaraRaderaEnda sättet är givetvis att se till att de äldre blir lika duktiga/kunniga som de yngre, och jag kan tänka mig att det kanske bara är datamognaden som kan skilja. Övrigt går att läsa in med fortbildning.
Har vi nu LAS, vilket i grunden är både på gott och ont,så har vi inget annat val än att varsla i turordning. Undantag kan göras om den som varslas är ensam i sin kompetens.
Så dina argument håller inte.
Tar upp Avtalspensionen igen i en särskild artikel.
Håller med om att man inte kan binda de unga att stanna kvar i Vimmerby, men de unga som varit ute i landet och vill hem är också en grupp. Att vid rationalisering varsla enligt turordning är olyckligt, då de yngsta får gå. Avtalspensionen kan väl även ses som en kompensation för det låga löneläget och kommunens ovilja att bruka LAS för hårt.
SvaraRaderaUsain: "men de unga som varit ute i landet och vill hem är väl också en grupp?"
SvaraRaderaJa, men är det arbetsbrist så är det. Kommunen ska inte agera annorlunda än andra arbetsgivare.
Och - ska avtalspensionen ses som en kompensation för lågt löneläge tror jag det är många som aspirerar på att få avtalspension. Det du föreslår är egentligen sänkt pensionsålder till 61 år med 72 % av lönen.
Då ska det gälla alla i hela landet.