Den ideologiska debatten i TV mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt föranledde TV att göra en mobilmätning, och den utföll så att 68% höll med Reinfeldt och 32 % höll med Sahlin.
Ideologisk debatt klargör de stora skillnaderna mellan blocken. Det är bra.
Ideologin omfattar också beslut om valfrihet - Lagen om Valfrihet, LOV - som nu ska införas också i Vimmerby, ett antal år för sent.
Ideologi - själva ordet - har på något konstigt sätt alltid förknippats med vänstern, de är dom som allt som oftast använder ordet i sina egna sammahang.
Vänsterpartierna har hållit sig med en "ideolog" som övriga i partiet fått stämma av förslag och idéer med.
Om jag ska försöka mig på att stämma av en del av vänsterns ideologi så är den som följer:
- Vinstintresse är fult, det får förekomma så lite som möjligt i samhället, men inte alls i kommuner eller offentligt ägd verksamhet. Frågan är vilka vinster man räknar? Svaret vänsterns ideologer har är "säljarens vinst", "utförarens vinst". Man utesluter helt "kundens vinst", "brukarens vinst".
Ett exempel: Om en offentligt anställd person skapar en visst service, exempelvis putsar ett fönster, så gör utföraren noll vinst och kunden en vinst på, säg en faktor noll. Fönsterputsningen är precis så bra utfört som om kunden skulle utfört det själv.
Om en privat utförare skapar samma service, och gör i och med jobbet en vinst på en faktor tio men gör det på så sätt att det också skapas en vinst hos kunden på en faktor 10 - då tillåts inte detta enbart av skälet att utföraren gjort en vinst.
Det är en rent absurd "ideologi".
Om densamma skulle fungera i övriga samhället då tillåts inte längre uttrycket "Win-Win" - en situation där båda är nöjda med utfallet och vinsten.
Då skulle allt utbyte av tjänster innehålla enbart förlorare, generellt sett. För när den offentligt anställde vid några upprepade tillfällen inte levererar till fylles, kan kunden inget göra för att få en annan situation. Men när en privat utförare inte håller måttet, kan kunden alltid byta.
Vänsterns ideologi innebär ett smalt, trångt samhälle där staten (politikerna och i vänsterns fall också allierade fackombudsmännen) bestämmer hur, vad och av vem kunden ska få sin tjänst.
Det sorgliga är att man inte heller ser vem som finansierar.
Man tror att detta land är så enormt attraktivt att alla naturligtvis vill starta sina företag här och skapa sin utkomst här, och att alla dom inte alls drivs av vinst, att välfärdens tillväxt inte alls drivs av enskilda männioskors och företags vinstintresse...
Framtidens människor - ungdomarna - har redan visat att deras värld omfattas av mer än det som finns inom Sveriges gränser.
Vi får nog, tvärtom vad vänster anser, vara väldigt noga med att det skapas vinster också i välfärden, oavsett vem utföraren är.
Och framförallt vinster för kunden.
Win-Win gäller också i välfärden.
alla mätningar i tidningar o TV efter alla debatter sen 10-15 år tillbaka ger alltid enorm övervikt för (m)-sidan. muf har sen länge strategin att spamrösta o mobiliserar sina unga medlemmar i detta. Mätningarna säger eg ingenting annat än att muf-ungdomarna är vakna och sitter vid sina dattorer.
SvaraRadera...åhåjaja...så trött man kan bli på skitsnack typ det ovan.
SvaraRaderaKapitalismen skapar värden och välfärd. Men K måste hållas i strama tyglar av en stark stat med tydliga lagar för spelreglerna. Finansinspektionen tog bort H&Q:s banktillstånd. Carnegie togs över av Finansinspektionen. En stark Finansinspektion är ett måste för spararna så att inte finansvalpar spekulerar bort pengarna. Viktigt är naturligtvis också att de offentliga finanserna är i balans. Och här har Alliansen varit bra.
SvaraRaderaMen det finns en del invändningar mot privat företagande:
Det är fel att stora utländska utbildningsbolag går in och köper friskolor och för ut vinsten, våra skattepengar. Man kan genom att ta till sig de duktiga eleverna skapa stora klasser som ändå ger bra utbildningsresultat. Företaget får ca 50 000 kr per elev och år. 30 elever x 50 0000 = 1 500 000 kr. En bra lärare kostar 35 000 x 12 x 1,40(PO)= 588 000¨kr.
Således 912 000 kr per klass till övriga omkostnader och vinst. Kommunen får ta hand om de elever som har svårare för sig och har också ansvaret för eleverna i ett privat företag om det skulle få svårigheter.
Jag vet att det finns privata företag inom omsorg och sjukvård men de är inte lika utmanande. FP:s Jan Björklund utbildningsminister har skärpt tonen mot friskolorna.
Således ska man vara försiktig med att privatisera allt bara för att ideologin säger det.
USAIN, jag vill att du visar mig vilka utländska utbildningsbolag som går med vinst. Om så är fallet, visa också att de tagit ut den ur landet. Sist jag läste något i denna fråga så hade utbildningsbolaget i fråga inte ens en vinst.
SvaraRaderaDitt räkneexempel visar bara att du inte vet vad en företagsverksamhet har för kostnader. Du blandar ihop TB1 och TB2, och utesluter helt andra kostnader. Har de undervisning i det fria?
Syftet, jag uprepar, är inte att skapa ett A och B-lag även om risken finns att det kan bli så. Syftet är att nå utveckling medelst konkurrens. Om det är så att det uppstår ett B-lag av den allmänna skolan visar ju det att det allmänna misslyckas med nåt så viktigt som undervisning. Och då ska vi enligt vänstern fortsätta leva med ett B-lag i Sverige...?
Man måste våga konkurrera, våga utsätta sin verksamhet för granskning och våga ompröva.
Det "positiva" med ditt argument i detta fall USAIN, är att SD, som du sympatiserar med, tar sina väljare från vänstern...
Stängda gränser (båda håll?), ingen konkurrens (staten ska äga), protektionistisk handelspolitik (H&M och IKEA ska alltså inte tillåtas sälja utomlands i konsekvensens namn?) - ja, det låter som om SD och Vänstern har mycket gemensamt.
Jag skriver att det blir 912 000 kr till övriga omkostnader (och ett ev vinstuttag) för varje klass. Kan friskolan ta till sig 5 klasser enligt förra inlägget blir det 5 x 912 000 =
SvaraRadera4 560 000 kr till lokaler, skolledare och övrig personal. Summan bör inte orsaka sömnlösa nätter för ägaren. .
Detta är ett räkneexempel som visar på möjligheterna att göra stora vinster därför att inkomsten är garanterad genom att kommunen måste ge genomsnittskostnaden/per elev till friskolan. I vilken annan verksamhet är man garanterad detta? Privata företag inom omsorg och sjukvård får uppdrag genom upphandling.
Affärsidén är att genom ett intressant utbildningsutbud dra till sig motiverade elever som tillsammans med bra lärare, (utrymme finns för högre lön än i kommunen)ge ett bra resultat. Detta är ju utmärkt för dessa elever men de övriga som av olika skäl inte söker sig till friskolan drabbas. Bottenskrapet, som MG kanske skulle säga, kräver större resurser för speciallärare, kurator, skolsköterska mm. Men det finns bara 50 000 kr kvar till varje elev och då blir det svårt för kommunen. Drar friskolan till sig många elever står kommunen med en del tomma lokaler och övertalig personal. Dessa delar kostar en del att avveckla.
Att SD och V kommer in i resonemanget tyder på att MG har svårt att hitta argument som motsäger ovanstående resonemang. Jan Björklund har också svårt att hitta dem.
Usain, om vi börjar med vinsten. Ett av de första exemplen som kom upp var en skola i Umeå som presterat, jag tror det var kring 4 miljoner i vinst. Skolan använde pengarna till att köpa den fastighet man bedrev undervisning i och säkrade sina lokaler. När man mätte upp resultatet i skolan fanns inget att anmärka på; man (eleverna) hade bättre skolresultat, bättre trivsel för lärare, bra läromededel - inte någonstans kunde man visa att skolans vinst hade gått ut öäver eleverna.
SvaraRaderaMan kan givetvis dra slutsatser av detta; en del drar slutsatsen att den allmänna skolan är för dålig, för slösaktig, för ofokuserad, för flummig.
Vilka slutsatser man än drar; hur kan man komma till dom om det inte finns en konkurrens?
Av landets 5700 skolor är mer än 1000 friskolor, tyvärr ingen ni Vimmerby som av släpar efter omlandet i oerhört mycket. Skolpeng från kommunen följer varje elev, vilket säkrar att det inte bara är "eliten" som kan komma in på en friskola vilket du befarar. Det finns principer som syskonförtur och närhet till skollan som också spelar in. För gymnasieskolan är det betygsintagning.
Undersökningar visar dessutom att den procentuella andelen barn med särskilda behov är större i den fristående grundskolan än i den kommunala! Nu ökar också andelen friskolor som är specialiserade på barn med fysiska och psykiska funktionshinder.
Vinsten, ja vinsten. Aktiebolag är en bra form, den skapar regler för hur den ekonomiska verksamheten ska bedrivas. Men jag tror ingen vill sätta sina barn i en skola som går med förlust. Hellre då vinst. Ju fler skolor desto bättre. De skolor som inte samtidigt håller sin kvalité kommer att ratas av elevernas föräldrar. Knapp 70% av friskolorna drivs i AB, resterande drivs i ekonomisk förening, som stiftelse eller som ideell förening.
Vinster till rikskapitalbolag som tar dem ur landet? Ja, det finns en risk men jag har ännu inte sett något sådant bevisat, trots medias larmrapporter. Och det är alltid besvärande att skattepengar hamnar som aktieutdelningar. Men den offentliga och privata verksamheten är väldigt sammanblandad i samhället redan idag och det är nog så att det är kvalitén som kommer att avgöra friskolornas beläggning. Och då begränsar Viktigast av allt: friskolan kan skapa bättre skola överlag, också den allmänna kan bli bägttre av friskolans existens. Läs en bra artikel av Vidar Andersson här: http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/12/r-vinsten-i-friskolan-ett-tecken-p-att-skolan-f-r-f-r-mycket-pengar
Nu har vi friskolor och vägen tillbaka är väl inte så lätt att gå. Men vi behöver noggrann kontroll, genomlysning och debatt om färdriktningen.
SvaraRaderaÄr det så att skolpengen är allt för generös så att den lockar till manipulationer och samhällsmoraliskt tveksamma vinstuttag.
Till gymnasieutbilningar tas man in efter betygen.
Här finns nu möjligheten att få de självgående eleverna som kan gå i stora klasser som genererar många skolpengar. Du tar in de bästa.
Du skapar t ex en bra gymnasial datautbildning som får stor dragningskraft genom kunniga lärare som du kan betala bra.
Du är garanterad en skolpeng motsvarande kommunala gymnasiets kostnad. Du bör då ha en god vinst som i en liten ask.
Det här är ju nu precis som det ska vara i den privata sektorn, det krävs en affärsidé, men nu är det inte en klädesaffär utan utbildning och fostran av kommande generationer och det känns inte bra i det här fallet. Reglerna tycks för generösa.
Hörde nu att en kvinna dött av kyla på ett privat boende upphandlat av kommunen. Det är lite väl mycket sådant nu.
Det finns nackdelar av annat slag. Är det rimligt att ha religiösa friskolor som stänger ute intryck från omvärlden? Ska inte alla få del av det vanliga livet och träffa andra kamrater.
Vi har ju en ökande segregering i landet som utmejslas efter välstånd och etnicitet.
Nu får vi också en religiös uppdelning. I de islamistiska friskolorna finns en ytterligare dimension av hotande karaktär.
Det hjälps inte att man längtar tillbaka till 50-60-70-talen då Sverige var mer homogent, också inom skolområdet.
Usain, vad har du för alternativ. "om inte alla kan bli välutbildade så ska ingen bli det..?" Man säger ofta att vi moderater har en övertro på det privata, men mag får väl möta det med att det allmänna sällan klarar att få kvalitén att motsvara kostnaden.
SvaraRaderaValet är alltså - om det blir som du beskriver - att "får inte alla så får ingen". Jag tycker det är att resignera, att föra samhället bakåt.
Låt istället det privata komma in och visa hur effektiv verksamheten kan vara. Låt det allmänna ta efter, tävla, konkurrera och göra saker ännu bättre!
Vi måste godkänna, acceptera och GLÄDJAS över att verksamheter går med vinst. Vem vill ha sina barn på en skola som går med förluist, som har ständig brist på resurser. Och vem tror att om man tillför så mycket som en lärare per elev, att undervisningen skulle bli så mycket bättre?
Friskolorna är faktiskt ett sätt att driva upp effektiviteten i den kommundrivna skolan.
Betr. kvinnan som dog av kyla i privat vårdhem finns det säkert motsvarigheter till i det allänna. Oacceptabelt vilket som.
Det andra är intressant; religiösa friskolor... "Ska inte alla få ta del av det vanliga livet och träffa andra kamrater? undrar du.
Jovisst, jag tycker vi alla ska ta del av det "vanliga livet" - i Hongkong, Kabul, New Orleans, Budapest...
Eller vilket "vanligt liv" menar du? Jasså, det vanliga livet som den lilla minoriteten i världen som kallas svenskar lever. Är det livet det rätta för mänskligeheten? Hur många vill det då? Ska vi på nytt ha en kejsare som vill erövra världen, lägga "sitt vanliga liv" som modell för hur vi alla andra ska leva?
Glöm det Usain. Du får längta till 50-talet själv. Världen tillhör framtidens mäinniskor och de vill röra sig fritt över världen.
Vi ska däremot upplysa dem och ge dem kunskap om religioner, kulturer, historia och samhällsbyggnad. Vi ska ge dem en god fostran om moral och etik, om demokrati och humanism.
Med kunskap ökar deras möjligheter att själva välja rätt, enligt deras egen syn.
Samhället ska naturligtvis skapa så bra förutsättningar som möjligt för alla elever. Och visst kan teorin: att om de begåvade eleverna får bättre utbildning så drar de hela samhället framåt, ha en viss täckning. Det är mer formen, den privata friskolan som jag kritiserar enligt exempel ovan med dess generösa skolpeng. Det går att inom den kommunala skolans ram införa intraprenad som ger en grupp personer större befogenheter för verksamhetsutveckling.
SvaraRaderaGenerellt anser jag att alla, särskilt invandrare, måste få en bra utbildning och omfattande hjälp in i det svenska samhället för att motverka den enklavisering som pågår. Tage Erlander sa i sitt metalltal (år?) att en fördel för Sverige snabba utveckling var den homogena befolkningen. Nu är Sverige mer splittrat och vi får göra det bästa av situationen.
Kritiken mot de religiösa friskolorna är ju omfattande bland många partier och organisationer förmodligen även inom M.
Det är inte bara de muslimska utan även de kristna fundamentalistiska friskolorna ( t ex Plymuthbröderna) som sluter sig och stänger ute intryck från majoritetsbefolkningen/samhället.
Det kan väl inte vara nåt att eftersträva att skapa en egen sluten värld? Att avskärma sig den stora gruppens ( ursrungssvenskar såväl som invandrare)liv och leverne och fördjupa sig i 2000-åriga skrifter av orietaliskt ursprung. Som skattebetalare vill jag se vad som sker bakom de stängda dörrarna? Ska inte vi som betalar skolpengen ha något att säga till om? Här hoppas man att Skolinspektionen gör sitt jobb och inte blir manipulerade eller uppträder allmänt PK.
Ditt resonemang om Hongkong, Kabul... förstår jag inte riktigt. Människor får för min del resa över hela världen och umgås i alla kulturer men det ska inte ske med mina skattepengar.
Som den moderat du är, med det ekonomiska sinnelag du har, uttrycker resonmanget ansvarslöshet. Men vi kanske pratar förbi varandra?
Usain, det jag menade är att om en skolpeng följer varje barn kan vi inte peka ut några och säga; du är muslim, du får inte gå i muslimsk friskola, eller du är kristen, du får inte gå i kristen friskola.
SvaraRaderaSjälvklart måste vi bedömma och granska hur verksamheten bedrivs; den ska följa våra lagar, följa folkrätten och stå för demokratiska principer. Jag kan inte tänka mig skattemedel till olika sekter (oavsett religion)som bedriver friskola eller terroristskolor, nazistskolor, etc.
Gränsen finns givetvis. Det kan varasvårt att bedömmna från fall till fall, men bör inte vara omöjligt.
Men att generellt döma en muslimsk friskola som odemokratisk är att ta i tycker jag. Alltför ofta tror man att muslimer är detsamma som terrorister. Jag känner många muslimer och inte någon tycker jag är fundemantalist. Tvärtom vänder man sig ifrån det religiöst baserade våldet, precis som jag starkt ogillar kristna, religiösa sekter. Och självklart våld.
Jag vill understryka att det är båda sidor. Vi kan inte ensidigt säga att alla muslimer är terrorister och att religionen därmed inte är acceptabel. Hade man sagt så vid häxbränningen hade väl knappast svenska kyrkan överlevt...
Var sätter vi gränsen för att bedriva skola och undervisning? Jag uppfattade att du satte den vid muslimska friskolor? Jag beklagar om jag hade fel.
Jag sätter den om man bedriver undervisning på ett demokratiskt och öppet sätt. Slutna skolor vill jag heller inte ge bidrag till. Skolan ska vara öppen för granskning inte bara från myndigheter utan också från media. Jag ogillar slutenhet i de fall man tar emot skattemedel. Vi är överens där.
Men Usain; kan du förstå varför vi har så lätt att se felen hos invandrarna och inte hos oss själva? SD går hårt ut och offentliggör hur många invandrare som anmälts för våldtäkter. Jag tänker då genast: om massmördaren Tomas Qvick varit invandrare, hade vi haft dödsstraff på invandrare då? Lokalt i Vimmerby; inte en enda invandrarungdom buskör med fara för andras liv med sina bilar i stan. Nej det är svenska ungdomar, uppfödda i väletablerade familjer. Jag undrar; hur hade samhället reagerat om dessa 20-talet trimmade bilar körts av invandrare? Hade vi haft pådrag från rikspolisen här då?
Balans bäste Usain, balans!
Bra att vi är överens om att både allmänna och privata skolor ska inspekteras regelbundet. Särskilt ska man vara noggrann när man bedömer om man ska ge tillstånd till friskolor som har ett snävt perspektiv, oftast är det då skolor med religiöst innehåll.
SvaraRaderaTill många invandrares pluskonto hör avståndstagande till alkohol. Dock finns andra droger som används.
Buskörningarna är farliga. Jag ser dem även som en protest mot något, kanske mot en allt för inrutad och krävande framtid.
Lycka i valet!
Usain Bolt