fredag 18 juni 2010

Dagen då republikanerna tjyvkikar mellan fingrarna...

Redaktören för denna lilla blogg från den lilla, lilla kommunen Vimmerby ska ta ett grepp som kanske är ovanligt i dagens minoritetsstyrda medievärld.
Jag ska hylla monarkin.
Leve Konungen!
Leve Kronprinsessan!

Det konstiga är att jag känner mig udda, som från en liten minoritet, när jag egentligen tillhör den stora majoritet som uppskattar både Kungahuset och det arbete de utför.
Tyskarna önskar de hade ett, fransmännen också, liksom italienarna - ett kungahus fattas dem.
Avundssjukt sneglar de på oss nu när det är bröllopstider och den mest inbitne republikan, som Peter Högberg (s) i Vimmerby, ändå sitter framför TV:n trollbunden av den flärd och uppståndelse som Kronprinsessans bröllop medför. Han håller händerna för ansiktet, men kan inte låta bli att spreta med fingrarna och tjyvkika lite när TV sänder direkt från kyrkan.
Fotboll, säger han! Hur många män tvingas in till sovrums-TV:n i morron för att se fotboll medan hustrun ska kolla bröllop!? Hur många män kommer inte när hustrun skriker: "Nu kommer dom, kom, du måste se!"
Till och med Peter Högberg kommer att springa mellan sina två TV-aparater gissar jag.
På söndag kan han dock vara republikan igen...

Jag är för monarkin. Jag är för mångfald, fria val, kändisar, dokusåpor, alla sorters tidningar och kultur, smal kultur, bred kultur, jag är för opera och Hemsöborna och Queen på Circus i Stockholm och fotboll, golf och pimpelfiske... och för att alla ska få tycka vad de vill och...
men jag är emot nazister, folkhetsare, våldsmän och sådana som anser att samhället ska vara likriktat, planekonomiskt och kollektivt. Ett land fullt av grått folk som är som maskiner....

Visst är det skönt när allt inte är grått, allt inte är lika, alla livsmedel inte är Konsum-blåvita eller Ica-röda eller Tempo-gröna utan att valfriheten finns.
Vi är olika och kan välja olika - och alla planekonomer får ju också välja i vårt samhälle. De drar ju också nytta av att leva i ett fritt land, där medborgarna gör aktiva val varje dag. Och de kan om de vill lägga ihop sina pengar till ett eget kollektivt dagis. Valfriheten omfattar alla.

Jag tycker också det är härligt att Kungen lägger sig i saker och gör uttalanden. Bra att han tycker saker och ting, att han inte är en marionett till Fredrik eller Mona.
Bra också att Drottning Silivia engagerar sig för världens barn på ett påtagligt sätt och bra att Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel vill fortsätta verka i det svenska Kungahuset, som så många svenskar tycker om.

Nu ska jag skriva nåt som får minoriteteternas minoritet att bli högröd från fotsula till hårfäste:
- Vi kan vara stolta över vårt svenska Kungahus!

Nu tycker jag att alla vi som gillar monarkin går ut och säger det och inte låter alla republikaners önskemål om en president få fotfäste. Tänk er själva ett Sverige med President Mona Sahlin, eller President Lars Ohly.
Herre min skapare...
Leve Monarkin!

2 kommentarer:

  1. Jag ser kungahuset som en intressant del av vårt svenska kulturarv. Principiellt är ju kungen adelns främste och vi dess undersåtar. Men nu är ju kungens makt liten och kungahusets inflytande är mest på livsstilsområdet. Kungadömet blir kvar så länge det "sköter sig" och inte lägger sig i politiken, för då kan det snabbt gå utför.
    När kungarna blev för mäktiga och enväldiga föll de, tsaren av Ryssland, kejsarna i Tyskland och Österrike, kungen av Frankrike m fl. Det svenska kungahuset är ingen demokratiskt institution, men att välja Mona eller Fredrik till president vore inte roligt; det är inte så mycket pompa och ståt över Finlands president t ex.

    SvaraRadera